SÄvÀl internationell som nationell forskning pÄvisar att flertalet antimobbningsprogram samt antimobbningskomponenter, som av forskare och experter förordats, i mÄnga fall kan vara ineffektiva tillika kontraeffektiva. DÄ varje fall av mobbning Àr unikt blir sÄledes metoden att bekÀmpa det ocksÄ sÄdant. I Sverige har Skolverket (2011) gjort en omfattande undersökning dÀr de försökt finna vilka antimobbningskomponenter som Àr bÀst lÀmpade i förhÄllande till kön. Till detta har fler studier börjat uppkomma, dÀr ansatsen har utgÄtt frÄn elevernas erfarenheter, förestÀllningar och reflektioner i syfte att finna diskrepanser och egeliteter med tidigare forskares resultat och kungörelser.Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka vilka antimobbningskomponenter gymnasielever finner vara effektivast. För att uppnÄ detta har studien utgÄtt frÄn en kvantitativ metod i form av enkÀtundersökning pÄ en större gymnasieskola i en medelstor svensk tÀtort. Resultatet visar att respondenterna tenderar att föresprÄka komponenter dÀr interventioner frÄn lÀrare Àr höga.

Allt fler skolor satsar pÄ digitalisering och köper in egna datorer till eleverna. I samband med detta stÀlls det krav pÄ eleverna att de skall kunna hantera tekniken och vara digitalt komp-etenta. Digital kompetens ses som en viktig del för elever att besitta och för att fungera i vÄrt samhÀllsliv. Detta Àr dock ingenting som skolan vi studerat frÀmjar dÄ de inte bidrar till en ökad digital kompetens hos eleverna. Det finns forskare som dÀremot anser att det Àr i skolan som eleverna bör fÄ sin digitala kompetens.

Sammanfattning VÄrt examensarbete handlar om anvÀndandet av laborativ undervisning pÄ gymnasiet. Syftet med vÄr rapport Àr att undersöka vad eleverna anser om att anvÀnda detta undervisningssÀtt inom matematiken pÄ gymnasiet. I vÄr undersökning valde vi att anvÀnda oss av tvÄ olika undersökningsmetoder, en enkÀtundersökning och intervjuer. EnkÀtundersökningen gjorde vi dels för att fÄ alla elevers synpunkter och en bred syn pÄ deras kunskap om begreppet laborativ undervisning. Vi ville Àven veta vad de ansÄg om laborativ undervisning i jÀmförelse med traditionell undervisning.

Enligt lÀroplanen för de frivilliga skolformerna Lpf 94 skall de demokratiska principerna genomsyra all verksamhet i skolan och eleverna skall till sÄvÀl innehÄll som form beredas ett verkligt inflytande över sin undervisning. SÄvÀl forskning som Äterkommande enkÀt­undersökningar som skolverket genomför visar emellertid att det rÄder stora brister i framför allt elevernas inflytande över innehÄllet. Den hÀr uppsatsen försöker genom en fallstudie kasta ljus över djupperspektiven i detta med elevinflytande och genom intervjuer av lÀrare och elever pÄ en gymnasieskola mer kvalitativt teckna förstÄelsen för elevinflytandets villkor. I analysen stÀlls resultaten mot John Deweys utbildningsfilosofi och jÀmförs utöver lÀroplanen Àven med tidigare forskning inom omrÄdet. SÄvÀl elever som lÀrare vittnar om ett högst begrÀnsat elevinflytande över innehÄll, men om ett relativt stort sÄdant över arbetsformer.

I denna uppsats undersöktes genom halvstrukturerade kvalitativa intervjuer hur elever i gymnasieskolan upplevt att fÄ en diagnos pÄ en neuropsykiatrisk funktionsnedsÀttning. De intervjuade skulle samtliga ha fÄtt diagnosen inom de tre senaste Ären och gÄr pÄ olika program pÄ en gymnasieskola i Mellansverige. Syftet var att beskriva hur elever upplever att det Àr att fÄ en diagnos pÄ en neuropsykiatrisk funktionsnedsÀttning. Hur det pÄverkar relationen med vuxna och med kompisar samt hur det pÄverkar deras mÄende och framtidstro.   De intervjuade tillfrÄgades om sin medverkan av respektive speciallÀrare som arbetar med dem. Samtliga respondenter hade möjligheten att avböja erbjudandet eller avbryta samarbetet nÀrsomhelst under arbetets gÄng.

Livsmedelsverket rekommenderar att man bör Àta 500 gram frukt och grönsaker varje dag. Detta för att genom en god kosthÄllning frÀmja hÀlsa och förebygga sjukdom. Studier visar att endast en liten del av befolkningen lever upp till denna rekommendation. Det Àr dessutom sÄ att yngre Àter mindre frukt och grönt Àn Àldre. Detta kan pÄ sikt leda till problem med övervikt och andra kostrelaterade problem vilket kan fÄ negativa konsekvenser för folkhÀlsan.Syftet med vÄrt arbete var att undersöka gymnasieungdomars attityder till frukt och grönsaker.

Syftet med denna studie Àr att kartlÀgga gymnasieelevers anvÀndning av datorer i skolarbetet med olika Àmnen pÄ ett yrkesprogram och tvÄ högskoleförberedande program. Kontext för studien Àr en centralt belÀgen kommunal gymnasieskola, i en mindre kranskommun grÀnsande till en storstadsregion i Mellansverige. Datainsamlingen bestÄr av en kvantitativ fallstudie med enkÀt som datainsamlingsmetod. Det empiriska underlaget omfattar 50 enkÀter och respondenterna Àr elever i gymnasiets Ärskurs tre, frÄn nÄgra av den undersökta skolans olika gymnasieprogram. Studien avser jÀmföra vad elever pÄ ett fordonsprogram, ett samhÀllsvetenskapligt program och ett tekniskt program anvÀnder datorer till i olika skolÀmnen, dÀribland svenska, engelska och matematik.

Syftet med denna undersökning var att beskriva och ge en förstÄelse för hur elever med olika betyg uppfattar sitt elevinflytande. I bakgrunden beskrivs olika aspekter av elevinflytande och hur demokratin ska genomsyra den svenska skolan. Vidare nÀmns elevinflytandets effekter pÄ elevernas betyg och lÀrande. Definitionen av elevinflytande som anvÀnts Àr det informella elevinflytandet det vill sÀga inflytandet som rör den egentliga undervisningssituationen. TvÄ kvantitativa informationshÀmtande metoder, litteraturstudie och enkÀt, har anvÀnts.

Syftet med studien var att identifiera instÀllningar till vegetarisk mat bland ungdomar. Genom studien vill vi Àven uppmÀrksamma hur elever stÀller sig till att det serveras vegetarisk mat i skolan. Intresset vÀcktes efter att ha mÀrkt problematik och stort motstÄnd kring vegetarisk mat i olika skolor efter vÄra verksamhetsförlagda utbildningar.För att kunna arbeta med skolmaten ur ett hÄllbarhetsperspektiv med fokus pÄ miljö och ekonomi behövs kunskap om vad ungdomar tycker om vegetarisk mat och Àven hur mÄnga dagar i veckan som de skulle kunna tÀnkas Àta vegetarisk mat i skolan. Det kan vara av vinning för planering, inköp och miljömÄl vid arbete med skolmÄltider.Vi anvÀnde oss av en kvantitativ metod i form av enkÀter som delades ut till 120 gymnasieelever pÄ en gymnasieskola i centrala Göteborg. Resultatet gÀllande instÀllningar visar att en majoritet av respondenterna Àr medvetna om vilken pÄverkan vÄra matval har pÄ exempelvis miljön och djurens levnadsvillkor.

Det hÀr arbetet Àr en pilotstudie om vad införandet av en ny betygsskala och nya lÀroplaner hösten 2011 fick för genomslag i betygsstatistiken i en av landets större kommuner och för lÀrare pÄ en gymnasieskola i en mindre kommun, med fokus pÄ Àmnet naturkunskap. Regeringens mÄl med den nya betygsskalan var att den skulle visa elevernas kunskaper mer nyanserat, vilket ocksÄ skulle kunna öka deras motivation att strÀva efter högre betyg. Ett annat mÄl var att minska risken för betygsinflation, ett problem som funnits bÄde i Àldre tiders betygsskalor och efter införandet av den förra betygsskalan. Resultatet av studien visade att betygsmedelvÀrdet för eleverna inte förÀndrades med den nya skalan, men andelen som fick det högsta betyget sjönk, sÀrskilt bland eleverna pÄ högskoleförberedande program. DÀremot visade det sig att bland eleverna pÄ yrkesprogrammen höjdes medelbetygen i naturkunskap och andelen som fick det högsta betyget ökade.

Bakgrund: Belöningssystem Àr idag ett hett Àmne som det debatteras mycket om i media. Debatten berör frÀmst den privata sektorns höga bonus till högt uppsatta chefer. Belöningssystemen Àr idag inte lika etablerade inom den offentliga sektorn som de Àr inom den privata sektorn beroende pÄ att finansieringen inom den offentliga sektorn Àr mer begrÀnsad Àn inom den privata sektorn. Medarbetare inom den offentliga sektorn drivs inte enbart av pengar utan det Àr andra faktorer som skapar drivkraft. Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att studera befintliga belöningssystem för lÀrare inom Linköpings kommunala gymnasieskolor.

Syftet med denna uppsats Àr undersöka elevers och lÀrares syn pÄ vetenskap kontra ickevetenskap eller pseudovetenskap. Detta har vi ju gjort genom en kvalitativ undersökning dÀr vi intervjuat fem elever och fyra lÀrare.Elever anser att det Àr viktigt att veta vad vetenskap Àr och de anser att de kommer ha nytta av denna kunskap Àven utanför skolans dörrar. Anledningen till att det Àr obligatoriskt att lÀsa naturkunskap pÄ gymnasiet Àr att eleverna skall fÄ ett vetenskapligt synsÀtt. Med hjÀlp av lÀraren skall eleverna kunna inhÀmta den kunskap som behövs för att fÄ rÀtt uppfattning gÀllande vetenskapsbegreppet. Enligt bÄde elever och lÀrare sÄ tas inte vetenskapsbegrepp upp i undervisningen.

Relationen mellan lÀrare och elev har inom den svenska skolan tillskrivits en allt mer framtrÀdande roll. BÄde nationella och internationella studier har pÄvisat elevers efterfrÄgan aven djupare relation med lÀraren och sagda relations pÄverkan pÄ elevens skolprestation. Syftet medföljande studieÀr att fördjupa förstÄelsen av vad som i lÀrarens möte med eleven utgör centrala kvaliteter med betydelse för elevers lÀrande och i förlÀngningen deras skolprestation. Studiens empiri bestÄr avÄtta intervjuer genomförda med gymnasielÀrare som arbetarpÄ en gymnasieskola i en mellanstor stad i södra Sverige. Valet av en kvalitativ metodvid insamlingen av studiens empirigjordes dÄ mÄlsÀttningen för studien Àr att skapa en djupare förstÄelse av vilka förestÀllningar som de intervjuade lÀrarna har om lÀrar-elevrelationen, samt vilka kvalititeter som lÀrarna anseratt den goda relationen Àr beroende av.

Sociala konstruktivister menar att lÀrandet bestÄr av sociala interaktiva processer mellan eleven och dess omgivning (Palinscar, 1998). Det betyder att lÀrarna har en viktig och unik roll i klassrummet eftersom de medvetet eller omedvetet skapar förutsÀttningarna för de sociala interaktionerna i lÀrandemiljön ? mellan lÀraren och eleverna men Àven den sociala interaktionen eleverna sinsemellan (Todorovich, 2009). Syftet med denna studie var att undersöka hur skapandet av ett bra socialt klimat i klassrummet tar sig form i dagens skolor. Med hÀnsyn till studiens syfte valdes att göra en empirisk, kvalitativ studie med ett fenomenologiskt synsÀtt. Sex lÀrare inom idrott och hÀlsa i grundskolans senare skolÄr och gymnasieskola intervjuades om deras upplevelser av sociala interaktioner i skolan.

Studien syftar till att undersöka hur reflektion över konstnÀrlig praktik kan formuleras och utvecklas. UppmÀrksamheten vÀnds mot elevens konstnÀrliga arbetsprocess dÀr det reflekterande förhÄllningsÀttet blir en del av arbetsprocessen. Att införa reflektion som obligatorisk i elevernas konstnÀrliga arbetsprocess betyder att skapa teoretisk medvetenhet om processen och att anvÀnda sig av olika fÀrdigheter, metoder och samarbetsförmÄgor. UtifrÄn frÄgestÀllningen ? Hur kan metoder för reflektion utvecklas i bildundervisningen för att medvetandegöra och fÄ kunskap om den konstnÀrliga arbetsprocessen?? har en workshop genomförts pÄ en gymnasieskola i Stockholm.Undersökningen presenterar och prövar olika metoder för reflektion (det reflekterande och associativa skrivandet) och en undervisningsideologi Problem baserat lÀrande, (PBL) vilket baseras pÄ bÄde individuellt och gruppbaserat arbete.Min empiri bestÄr av elevintervjuer, egen dokumentation med observationer av workshopen, fotografier, samt elevarbeten.