Vad hjälper och vad stjälper antimobbningsarbete?
MobbningAntimobbningAntimobbningskomponenterElevers perspektivFörebyggande mot mobbningGymnasieeleverDeltagarroller.
Såväl internationell som nationell forskning påvisar att flertalet antimobbningsprogram samt antimobbningskomponenter, som av forskare och experter förordats, i många fall kan vara ineffektiva tillika kontraeffektiva. Då varje fall av mobbning är unikt blir således metoden att bekämpa det också sådant. I Sverige har Skolverket (2011) gjort en omfattande undersökning där de försökt finna vilka antimobbningskomponenter som är bäst lämpade i förhållande till kön. Till detta har fler studier börjat uppkomma, där ansatsen har utgått från elevernas erfarenheter, föreställningar och reflektioner i syfte att finna diskrepanser och egeliteter med tidigare forskares resultat och kungörelser.Syftet med detta examensarbete är att undersöka vilka antimobbningskomponenter gymnasielever finner vara effektivast. För att uppnå detta har studien utgått från en kvantitativ metod i form av enkätundersökning på en större gymnasieskola i en medelstor svensk tätort. Resultatet visar att respondenterna tenderar att förespråka komponenter där interventioner från lärare är höga. Likaså hyser de stor tilltro till att det är mobbaren man aktivt skall arbeta med. Någon större tillit till stöd från andra elever ? peer supporters ? eller att skolan har speciella schemalagda lektioner, som enbart handlar om mobbning, visade de inte.Resultatet visar också att det föreligger skillnader könen emellan, samt mellan de av Salmivalli definierade, deltagarroller eleverna skattat sig ha agerat i enlighet med.