Detta examensarbete Àr en studie av tvÄ nationella rÄdgivande dokument och sex gymnasieskolors likabehandlingsplaner. Syftet med studien Àr att undersöka hur sex gymnasieskolors likabehandlingsplaner förhÄller sig till Skolverkets allmÀnna rÄd samt Diskrimineringsombudsmannen (DO), Barn- och elevombudet (BEO) och Skolinspektionens handledning. För att kunna göra detta undersöks hur arbetet med likabehandling beskrivs i Skolverkets allmÀnna rÄd, DO, BEO och Skolinspektionens handledning samt gymnasieskolornas likabehandlingsplaner. Metoden vi har anvÀnt oss av Àr kvalitativ textanalys.VÄr huvudfrÄgestÀllning Àr följande:Hur förhÄller sig de sex gymnasieskolornas likabehandlingsplaner till Skolverkets allmÀnna rÄd samt DO, BEO och Skolinspektionens handledning?För att kunna ta reda pÄ detta har vi Àven följande tvÄ frÄgestÀllningar:Hur beskrivs arbetet med likabehandling i Skolverkets allmÀnna rÄd samt DO, BEO och Skolinspektionens handledning?Hur beskrivs arbetet med likabehandling i de sex gymnasieskolornas likabehandlingsplaner?I denna studie har vi kommit fram till att det skiljer sig Ät hur vÀl likabehandlingsplanerna förhÄller sig till de nationella rÄdgivande dokumenten.

GÄr teori och praktik i gymnasieskolan att kombinera med de förutsÀttningar som idag rÄder. Skolan stÀller krav. Arbetsgivaren pÄ den arbetsplatsförlagda praktiken stÀller krav. Hur upplevde dÄ eleverna denna ambivalens?Under den arbetsplatsförlagda praktiken har eleverna uppehÄll i sina kÀrnÀmnen.

Studiens syfte Àr att undersöka hur gymnasieungdomars sexuella erfarenheter ser ut samt att jÀmföra om det finns nÄgra likheter och/eller skillnader mellan ungdomar som gÄr studieförberedande respektive yrkesförberedande gymnasieprogram samt om ungdomars sexuella erfarenheter skiljer sig Ät beroende pÄ könstillhörighet. Undersökningen genomfördes med en kvantitativ forskningsansats i form av en enkÀtstudie. EnkÀter delades ut till ungdomar i Ärskurs 1-3 pÄ en gymnasieskola. Studien baseras pÄ 104 ifyllda enkÀter. De teoretiska utgÄngspunkter som anvÀnds vid analysen av det empiriska materialet Àr begreppet ?KÀrleksideologin?, ett socialkonstruktivistiskt perspektiv pÄ kön, genus och sexualitet samt ett utvecklingsteoretiskt perspektiv vilket skildrar bÄde den biologiska och psykologiska synen pÄ ungdomars utveckling.

Jag hade inte kommit i kontakt med nÄgon undersökning som fokuserat pÄ lÀroböckers behandling av miljön, vilket lÀmnade en lucka i forskningen. Syftet med undersökningen blev dÀrmed att försöka fylla denna lucka, vilket skulle uppnÄs genom att studera tvÄ gymnasielÀroböcker i historia och deras uttryck för miljöperspektiv. Undersökningens resultat visar att författarna till bÄda böckerna ger uttryck för miljöperspektiv, men att det Àr Epos författare som gör detta mest konsekvent. I bÄda böckerna behandlas mÀnniskans samspel med naturen frÀmst i Àldre kulturer, men Àven i stor utstrÀckning i samband med industrialiseringen samt under miljödebatten som vÀxte fram pÄ 1960-talet. Vad det gÀller karaktÀren pÄ de miljöperspektiv som uttrycks sÄ utgÄr majoriteten av dessa frÄn hur naturen och de omgivande förutsÀttningarna pÄverkat mÀnniskan och dess samhÀllen.

Den svenska skolan Àr idag resultatstyrd och det finns ett större krav jÀmfört med tidigare att nÄ mÄl och visa upp resultat. Uppföljning av mÄl- och kunskapsuppfyllelse i form av bedömning Àr dÀrmed ocksÄ nÄgot som fÄtt en mycket central betydelse i skolan (Silferberg, 2013). Syftet med den hÀr studien var att undersöka gymnasielevers upplevda sjÀlvkÀnsla i samband med att deras skolprestationer blir bedömda av lÀrare. Detta undersöktes genom att intervjua 20 gymnasieelever som studerade vid SamhÀllsprogrammet och Ekonomiprogrammet pÄ en skola i sydöstra Sverige. Eleverna var i Äldrarna 16-19 Är.

Sandberg, Karin (2007) Vad hÀnder i klassrummet? En observationsstudie av samspelet mellan lÀrare och elever. (What happens in the classroom? Observations of the interaction between teachers and students.) Skolutveckling och ledarskap, LÀrarutbildningen 60p, Malmö högskola. Syftet med arbetet Àr att studera vilka situationer, beteenden och/eller strategier i klassrummet som förefaller vara avgörande för om lektionen ger upphov till uppmÀrksamma, engagerade och delaktiga gymnasieelever. Dessutom prövas en analysmetod, Grundad teori (Grounded theory), för att se om detta Àr en möjlig och tillÀmpar analysmetod för att uppnÄ syftet.

For most pupils homework is a natural part of school and their education and there are several providers of homework assistance: the pupil's parents, sibblings, friends, Internet forums, hired private tutoring, non-profit organisations and at times even the pupil's school. This study has investigated the use of the school-based homework assistance programme at the Upper Secondary School of Psychology in Stockholm and why the programme is not more frequently used by its pupils. The school offers homework assistance two hours each Thursday afternoon, with at least two teachers being present to tender for the school's 127 pupils. The cost of the programme has been estimated to approximately 12 500 Swedish kronor per week. Through the main use of a questionnaire given to both the school's students and teachers, as well as an interview with the school's headmaster, this study will show that despite receiving the opportunity few pupils take part of the programme on a regular basis.

Uppsatsens syfte Àr att beskriva och analysera anvÀndningen av lÀrplattformen Fronter i kommunen X-holms gymnasieskolor med hjÀlp av en sociokulturell teori. Undersökningen genomfördes med kvalitativa intervjuer dÀr fem elever, tre lÀrare och en IT-samordnare intervjuades. Analysen av empirin visade att lÀrarna behÀrskade modern teknik i vÀldigt varierande grad. LÀrarnas instÀllning till Fronter skilde sig ocksÄ mycket Ät. De intervjuade elevernas förhÄllande till IKT (informations- och kommunikationsteknik) i allmÀnhet var förhÄllandevis lika.

Ungdomar befinner sig i en identitetsskapande process och lÀmnar barndomen med intryck, vÀrderingar och vanor som sannolikt kommer att pÄverka dem Àven i vuxenlivet. De rör sig simultant mellan olika kulturer sÄ som hemmet, skolan, vÀnnerna, media samt andra fritidsrö-relser. Dessa arenor Àr alla ? kulturella kommunikatörer? som signalerar mÀngder av budskap och normer om mat och hÀlsa. Genom att studera vad ungdomarna sjÀlva uppfattar som nor-mer och budskap kan det hjÀlpa kostundervisare att förhÄlla sig till dessa.

Syftet med detta arbete var att belysa huruvida elever pÄ en specifik gymnasieskola utvecklat negativa attityder till verksamheten. Om sÄ var fallet, Àmnade studien vidare söka svar pÄ till vad inom skolans verksamhet eleverna var negativt instÀllda, samt vilka förvÀntningar de hade pÄ skolan i nuet sÄvÀl som inför framtiden. För att söka svar pÄ detta genomfördes en kvalitativ enkÀtundersökning bland elever pÄ studieförberedande- (SP) respektive yrkesförberdande program (YP). I redovisningen av elevsvaren togs i vissa fall Àven hÀnsyn till kön. Elevsvaren indikerade att en viss grad av negativa attityder existerade pÄ skolan, samt att det förelÄg skillnader mellan programinriktningarna betrÀffande vad som utgjorde bÀst respektive sÀmst med skolan.

Preparandutbildningen Àr relativt nytt pÄ gymnasieskola och det Àr inte alla gymnasieskolor som har denna utbildning. Inom vÀgledning pÄ gymnasieskolor Àr studie- och yrkesvÀgledarnas metoder och insatser för preparandelever inte tydliga, vilket gör att man inte kan pÄ ett strukturerat och överskÄdligt sÀtt kunna överblicka insatserna och metoderna. Detta gör att studie- och yrkesvÀgledarna kan bli begrÀnsade i sitt val av insatser och metoder för preparandeleverna. Dessutom kan de inte dra nytta av varandras erfarenheter av metoder och insatser. VÄr studie syftar till att undersöka vilka vÀgledningsmetoder och insatser en studie- och yrkesvÀgledare anvÀnder sig av i sitt arbete med preparandeleverna, och hur dessa metoder och insatser kan bidra till att eleverna gör ett vÀlunderbyggt val inför deras gymnasieval. De teoretiska begreppen vi anvÀnder för att analysera resultatet Àr sjÀlvkÀnnedom, kompromiss och begrÀnsningar samt beslutsprocess.

Syftet med undersökningen Àr att ta reda pÄ vad elever och lÀrare pÄ gymnasieskolans teoretiska program menar vara orsaken till ?skolmisslyckanden? i gymnasiet och hur man kan arbeta pedagogiskt och specialpedagogiskt för att minska antalet ?skolmisslyckanden?. Undersökningen har gjorts med en kvalitativ metod, dÀr 28 elever i Ärskurs ett och tre pÄ ett teoretiskt program i gymnasiet, samt fyra av deras lÀrare har intervjuats. Intervjuerna har bearbetats med hjÀlp av kvalitativ innehÄllsanalys. De teoretiska utgÄngspunkterna för arbetet Àr Antonovskys salutogena perspektiv, Bronfenbrenners utvecklingsekologiska teori samt Dilemmaperspektivet. Resultatet av undersökningen visar att den huvudsakliga orsaken för ?skolmisslyckanden? enligt eleverna och lÀrarna i undersökningen Àr brist pÄ motivation hos eleverna.

Vi har en samtidskultur som prÀglas av en stark fokus pÄ kroppens utformning. Den finns överallt dÀr vi rör oss. Tidningar, tv och reklam visar oss hela tiden hur en manskropp eller en kvinnokropp skall se ut. Skolungdomar matas stÀndigt av intryck av att ett framgÄngsrikt liv hÀnger samman med en vacker kropp. SkolÀmnet Idrott och hÀlsa skapar olika förestÀllningar om kroppen och dess kroppslighet.

Svenska elever har bristande kunskaper inom algebra, tidigare forskning visar dock att arbete med talföljder frÀmjar elevers förstÄelse för variabelbegreppet och generalisering. Flera studier har un-dersökt elevers sÀtt att se pÄ och arbeta med aritmetiska, kvadratiska och rekursiva talföljder, dock saknas pÄ det hela taget forskning om geometriska talföljder.Denna studie syftar till att undersöka hur elever uppfattar geometriska talföljder nÀr de mött dessa i undervisningen. De frÄgestÀllningar studien avser att ge svar pÄ Àr vilka kvalitativt skilda strategier elever anvÀnder nÀr de behandlar geometriska talföljder, vad som utmÀrker dessa, hur de behand-lar generalisering av denna slags talföljd samt hur elever som mött geometriska talföljder i under-visningen uppfattar dessa i förhÄllande till de som inte mött dem i undervisningen.Som grund för urvalet gjordes ett förtest och tio kvalitativa intervjuer genomfördes, dÀr eleverna fick berÀkna saknade element och generalisera fyra geometriska talföljder. De strategier som ele-verna anvÀnde vid behandling av geometriska talföljder resulterade i sex kvalitativt Ätskilda huvud-kategorier, med underkategorier. Elevers sÀtt att behandla generaliseringar resulterade i fyra kate-gorier.

Bakgrund: Idag Àr det allmÀnt kÀnt att fysisk aktivitet Àr bra för vÄr hÀlsa. Regelbunden fysisk aktivitet minskar risken för en rad sjukdomar och förtidig död. MÄnga lÀnder har rekommendationer för minsta nivÄ av fysisk aktivitet. Dessa rekommendationer baserar sig pÄ forskning om nivÄer av fysisk aktivitet i förhÄllande till hÀlsovinster. Det finn stora skillnader i den fysiska aktivitetsnivÄn hos olika grupper i samhÀllet.