I denna studie har fem personers egna redogörelser kring uppvÀxten i en familj med akademisk utbildning och hur detta kan ha pÄverkat den identitetsskapande processen och synen pÄ utbildning undersökts. Detta har skett genom semistrukturerade intervjuer och resultatet har sedan analyserats utifrÄn Pierre Bourdieu och Richard Jenkins teorier och begrepp. Studiens teoretiska referensram Àr att identiteten förhandlas utifrÄn individens sociala omgivning i en stÀndigt pÄgÄende process. Resultatet indikerar att respondenterna sjÀlva anser att det finns en pÄverkan genom uppvÀxtmiljön som kan bero pÄ förÀldrarnas högre utbildningsnivÄ. Det framhÄlls av respondenterna att det Àr flera faktorer Àn uppvÀxtmiljön som spelar in i den identitetsskapande processen och synen pÄ utbildning; frÀmst betydelsen av nya relationer och situationer samt skolgÄngen..

Vad som motiverar olika grupper har lÀnge diskuteras och har varit en viktig del i hur företag Àr strukturerade och hur de arbetar. Arbetsuppgifter och arbetsformer Àr förÀnderliga och pÄ senare tid har rollen som konsult vuxit fram som en frekvent förekommande och Àven attraktiv arbetsform. Ett av de mest attraktiva yrkena för studenter Àr yrket som managementkonsult, vilket Àr ett varierande men pÄfrestande yrke med relativt lÄg finansiell ersÀttning per nedlagd tid. Denna attraktion sÀger till viss del emot vad erkÀnda motivationsteorier menar motiverar dessa personer och dÀrmed studenters val av yrke. Uppfattningar om Generation Y, personer födda mellan 1979-1994, menar att finansiella belöningar Àr viktigt för denna grupp.

 Denna undersökning syftar till att belysa elevers perspektiv kring orsaker till omval pÄ gymnasiet. Uppsatsen Àr baserad pÄ kvalitativ forskning och sex elever som gjort omval pÄ gymnasiet har intervjuats. Ibland fokuserar omvalet pÄ frÄnfaktorer och tillfaktorer. Orsakerna till varför elever bytte frÄn ett gymnasieprogram var osÀkerhet, dÄlig organisation, boende pÄ annan ort, obekvÀmt boende, Ängrat sitt yrkesval, tröttnat pÄ Àmnen pÄ programmet, ointresse, lÄgt studietempo samt otillrÀcklig kunskap om sig sjÀlv och om programmet. SkÀlen att elever bytte till ett gymnasieprogram var intressen, osÀkerhet och kamrater.

PÄ bara nÄgra decennier har kravet pÄ utbildning vuxit markant och dÀrmed ocksÄ antalet universitetsstuderande. Syftet med denna uppsats har varit att undersöka huruvida det lönar sig att vidareutbilda sig pÄ universitetsnivÄ och i vilken utstrÀckning det finns skillnader för mÀn respektive kvinnor inom en mans och en kvinnodominerad utbildning. Fyra regressioner har genomförts. DÀrefter har en jÀmförelse skett mellan de olika livsinkomsternas nuvÀrden. Livsinkomsten har rÀknats fram genom att subtrahera nuvÀrdet av alternativkostnaderna frÄn nuvÀrdet av livsinkomsterna.

Det finns idag en mÀngd forskning som visar hur eleven pÄverkas av familj och hemförhÄllanden dÄ eleven gör sitt utbildningsval inför framtiden. BÄde intervjustudier och enkÀtstudier har pÄvisat hur elever, mer eller mindre medvetet, gör sina val med utgÄngspunkt i de sociala förutsÀttningar som eleven har i och med sin uppvÀxtmiljö. Att det ser ut pÄ det hÀr viset kan leda till att skola och utbildning Àr med och reproducerar ojÀmlikhet samt att upp-rÀtthÄlla klasskillnader i samhÀllet. För att skola och utbildning ska ha möjlighet till att skapa och möjliggöra lika förutsÀttningar för alla elever, mÄste bakomliggande faktorer gÀllande elevens gymnasieval synliggöras och problematiseras. I föreliggande studie har det gjorts tio intervjuer med elever i Ärskurs nio, dÀr de tillsammans med en av sina förÀldrar samtalar kring frÄgor om kunskap, utbildning och gymnasieval.

Att alla barn i Sverige idag har rÀtt till utbildning kan lÄta som en sjÀlvklarhet. Vi har kommit lÄngt nÀr det gÀller att erbjuda utbildning till barn och ungdomar och genom skolplikten torde utbildningen tillkomma alla utan undantag. I denna studie granskas skollagstiftningen med avseende pÄ hur vÀl den tillgodoser rÀtten till utbildning för alla. Mer specifikt undersöks gömda barns rÀttigheter och hur vÀl den svenska skollagstiftningen överensstÀmmer med de internationella Ätaganden som Sverige har gÀllande allas rÀtt till utbildning. I dagslÀget har gömda barn ingen lagstadgad rÀtt till utbildning, men skolorna har möjlighet att efter eget val erbjuda skolgÄng.

Syftet med studien var att undersöka hur lÀrare i grundskolan tÀnker kring, och beskriver hur de arbetar med, studie- och yrkesvÀgledning inom ramarna för det som i lÀroplanen (Lgr 11) beskrivs som ett ansvar för hela skolan. Studien genomfördes med kvalitativ metod i form av intervjuer med Ätta lÀrare pÄ sammanlagt fyra grundskolor inom Stockholms lÀn. Resultatet visade att flera av lÀrarna likstÀllde studie- och yrkesvÀgledning med studie- och yrkesvÀgledaren. De flesta av lÀrarna var inte medvetna om att de hade ett ansvar för skolans studie- och yrkesvÀgledning, utifrÄn rÄdande styrdokument. Det kunde sÀgas att lÀrarna ansÄg att syftet med studie- och yrkesvÀgledning var att förbereda eleverna inför framtida studie- och yrkesval, Àven om det fanns skillnader i hur detta uttrycktes och vad det arbetet kunde innebÀra.

Syftet med detta examensarbete Àr att ta reda pÄ varför elever vÀljer byggprogrammet. Arbetet kan anvÀndas i utveckling av programmet eller pedagogiska samtal. Jag har Àven försökt att belysa vad det Àr som pÄverkar ungdomarna nÀr de vÀljer byggprogrammet. För att nÄ syftet har jag gjort en enkÀtundersökning som omfattat 32 elever frÄn Ärskurs 2 och en intervjustudier med fyra elever. Resultatet som jag kom fram till Àr att friheten i yrket, trygg anstÀllning och bra lön Àr de starkaste skÀlen till att elever vÀljer byggprogrammet..

Syfte: Att belysa transportbranschen ur ett genusperspektiv och dÄ försöka tydliggöra varför en del flickor söker in pÄ fordonsprogrammets transportutbildning. Metod: Vi har anvÀnt oss dels av den kvalitativa intervjun, dels av den kvantitativa enkÀtmetoden. Informanterna har varit elever pÄ olika gymnasieskolor, gymnasielÀrare och personal som arbetar i transportbranschen. Resultat: Den faktor som pÄverkar eleverna, bÄde pojkar och flickor, mest i sitt val Àr instÀllningen att lastbil det Àr nÄgot som mÀn hÄller pÄ med. De flickor som trots denna instÀllning vÀljer transport gör det pga ett stort intresse av lastbilar och av chaufförsjobbet..

This paper will portray the differences and similarities that exist between students whoattended the Swedish School of Library and Information Science in BorĂ„s.The study is based upon quantitative information gathered from a survey which wasdistributed to first-year students in BorĂ„s in the auturnn term 1994. A total of 77 studentsresponded to the survey.We also do a comparative study of the students at all the library programs in Sweden.This is partially based on the findings by a thesis prior to this one by the authorsSvalstedt and Österdahl.We found that the students in BorĂ„s differ mainly in their personal histories and backgrounds.When it comes to their attitudes towards the profession and educationalmatters they are similar. Further we found the same to be true in our comparison of thelibrary programs in total..

Syftet med den hÀr litteraturstudien Àr att kartlÀgga betydelsen av utbildning i förflyttningsteknik inom omvÄrdnadsarbetet. Som teoretisk referensram har vi anvÀnt oss av Virginia Hendersons ?Grundprinciper för patientvÄrdande verksamhet? De frÄgor som stÀllts Àr följande: ? Har vÄrdpersonalen upplevt nÄgon fysisk eller psykisk förÀndring efter utbildning inom förflyttningsteknik? ? Hur upplever patienten förflyttningar efter att vÄrdpersonalen genomgÄtt utbildning inom omrÄdet? ? Finns det nÄgon statistisk skillnad i antalet arbetsrelaterade skador hos vÄrdpersonal efter genomgÄngen utbildning inom förflyttningsteknik? Resultatet visar att utbildning inom förflyttningsteknik, Stockholmsmetoden, Durewall-Metoden, DotteŽs manutention, Frisk-förflyttning samt införande av olika förflyttnings-hjÀlpmedel sÄsom ex liftar visade sig ge positiva effekter. Personalen upplevde arbetsbelastningen som mindre, patienterna upplevde förflyttningarna mer komfortabla och sÀkra och antalet arbetsskador och förlorade arbetsdagar minskade. Utbildning och införande av hjÀlpmedel bidrar till att höja kvaliteten pÄ vÄrden.

Hur pÄverkar högre utbildningsnivÄ brottslighet? Den hÀr uppsatsen undersöker effekt av eftergymnasial utbildning pÄ vÄldsbrott respektive stöld-, rÄn- och hÀleribrott. VÄr första hypotes Àr att eftergymnasial utbildning har en minskande effekt pÄ vÄldsbrott genom högre alternativkostnad av brott samt att psykologiska faktorer pÄverkas positivt. VÄr andra hypotes Àr att eftergymnasial utbildning har en ökande effekt pÄ stöld-, rÄn- och hÀleribrott via högre avkastning till följd av mer kunskap för planering och utförande av denna typen av brott. Vidare förmodas en högre utbildningsnivÄ  generera mer tillgÀnglig egendom vilket leder till tilltagande incitament för stöld-, rÄn- och hÀleribrott.

Syftet med min underso?kning var att studera studenters och la?rares uppfattningar av den flexibla utbildningen. Detta har la?nge varit ett intresseomra?de fo?r mig. Eftersom jag har erfarenheter av flexibel utbildning sa? underla?ttade det fo?r mitt arbetssa?tt genom uppsatsen.Fo?r att fo?rsta? grunden till flexibel utbildning behandlades distansutbildningens historia i bakgrundskapitlet och da?r kno?t an till hur informations- och kommunikationsteknologi kan anva?ndas i va?r tid fo?r att sto?dja denna form av utbildning.Detta genomfo?rdes med den fenomenografiska ansatsen som forskningsmetod.

Huvudsyftet med denna studie var att undersöka hur förskolepedagogens arbetssituation har förÀndrats under dennes yrkesverksamma Är. Vi ville Àven ta reda pÄ vilka faktorer som pÄverkat stressen samt vilka konsekvenser det medfört.Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ metod för att fÄ veta hur pedagogen ser pÄ sin arbetssituation. Vi intervjuade tio pedagoger med ett fÄtal enkla och tydliga frÄgor. PÄ sÄ vis fick vi personliga och utförliga svar frÄn vÄra informanter. VÄr teoretiska grund baseras pÄ forskning inom stress och samhÀllsförÀndring.Resultatet av vÄr studie visar att alla pedagoger var nöjda med sitt yrkesval men inte med sin arbetssituation.

Med utgÄngspunkt i FN:s MillenniemÄl om att stÀrka kvinnors position och öka jÀmstÀlldheten har jag undersökt hur detta kan appliceras pÄ det svenska samhÀllet. Denna uppsatsen handlar om fyra kvinnor pÄ universitetet. Fokus ligger pÄ dessa kvinnors syn pÄ utbildning, stereotyper, val av partner och yrkeslivet, detta diskuteras sedan utifrÄn olika genus- och jÀmstÀlldhetsteorier.  .