Utbildning har som regel inte fÄtt hög prioritet av staten i Nicaragua. Det har bland annat medfört att analfabetism Àr utbrett samt att barn arbetar pÄ gatan istÀllet för att gÄ i skola. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka vad det civila samhÀllet gör för att förbÀttra utbildningssituationen i Nicaragua. Det civila samhÀllet i Nicaragua arbetar med en rad olika projekt dÀr utbildning Àr ett av dem. Vi har med hjÀlp av teorier om demokratisering och det civila samhÀllet kopplat samman vikten av utbildning för att ett land skall gÄ mot att bli en konsoliderad demokrati.

Syftet med denna studie Ă€r att undersöka hur förskoleklassbarn konstruerar sina tankar om framtiden med avseende pĂ„ yrkesval. Vi vill undersöka vad barn, i tvĂ„ socioekonomiskt skilda stadsdelar, har för tankar om sitt framtida yrkesval och vad den sociala miljön i dessa stadsdelar kan ha för inverkan pĂ„ dessa barns tankar. FrĂ„gestĂ€llningar:? Vad har barn frĂ„n tvĂ„ olika förskoleklasser för tankar om sina framtida yrkesval?? Är det möjligt att urskilja huruvida den sociala miljön har inverkan pĂ„ barnens tankar om det framtida yrkesvalet?? Är det möjligt att urskilja nĂ„gra skillnader mellan flickornas och pojkarnas tankar om sitt framtida yrkesval?Vi har anvĂ€nt oss av en kvalitativ metod och genomfört vĂ„r studie i tvĂ„ stadsdelar i Göteborgs stad, en socioekonomiskt stark och en svag. Vi har gjort undersökningen i tvĂ„ förskoleklasser pĂ„ tvĂ„ olika skolor.

I denna undersökning undersöker vi hur individers utbildning samt förÀldrars utbildning och beteende pÄverkar individers jÀmstÀlldhetsattityder. Vi anvÀnder oss av data frÄn 2009 innehÄllandes 1325 respondenter födda mellan 1964 och 1980. Analysen utfördes med logistisk regression dÀr vi studerar tvÄ olika typer av jÀmstÀlldhetsattityder, allmÀnna jÀmstÀlldhetsattityder och jÀmstÀlldhetsattityder inom den privata sfÀren. VÄr teoretiska ansats Àr teorin om socialisation samt kognitiv utvecklingsteori. Vi har funnit att en hög utbildning Àr associerat med mer positiva jÀmstÀlldhetsattityder.

Sammanfattning Syftet med vÄr undersökning var att se hur eleverna upplever helheten i sin gymnasieutbildning. Vi ville ocksÄ bilda oss en uppfattning om eleverna förstÄr meningen med kunskapen i samtliga kurser och om de kan se hur kunskapen kan anvÀndas i sina framtida yrkesval? För att fÄ svar pÄ vÄra frÄgor har vi gjort kvalitativa intervjuer med 6 elever som deltar i vÄra projekt, dÀr vi aktivt arbetar med att förbÀttra integreringsarbetet mellan kÀrnÀmnen och karaktÀrsÀmnen. Resultatet visar pÄ att eleverna upplever Àmnesintegreringen positiv, speciellt nÀr teori blandas med praktik. Svenska och matte kan alla elever koppla till sina framtida yrken pÄ ett naturligt sÀtt, lite svÄrare har de att se meningen med engelskan.

Syftet med vÄr undersökning var att se hur eleverna upplever helheten i sin gymnasieutbildning. Vi ville ocksÄ bilda oss en uppfattning om eleverna förstÄr meningen med kunskapen i samtliga kurser och om de kan se hur kunskapen kan anvÀndas i sina framtida yrkesval? För att fÄ svar pÄ vÄra frÄgor har vi gjort kvalitativa intervjuer med 6 elever som deltar i vÄra projekt, dÀr vi aktivt arbetar med att förbÀttra integreringsarbetet mellan kÀrnÀmnen och karaktÀrsÀmnen. Resultatet visar pÄ att eleverna upplever Àmnesintegreringen positiv, speciellt nÀr teori blandas med praktik. Svenska och matte kan alla elever koppla till sina framtida yrken pÄ ett naturligt sÀtt, lite svÄrare har de att se meningen med engelskan.

Arbetet Àr en undersökning om hur och varför skola och nÀringsliv samverkar nÀr det gÀller arbetsplatsförlagd utbildning pÄ HP-programmet..

Könssegregationen pÄ den svenska arbetsmarknaden Àr stor, av de trettio största yrkena har tre en jÀmn könsfördelning. Brytprojekt Àr en del av det arbetsmarknadspolitiska jÀmstÀlldhetsarbetet med syfte att öka möjligheterna för varje individ att anvÀnda sina resurser oberoende av könstillhörighet. Vi har utfört fyra kvalitativa intervjuer med killar som deltagit i ett brytprojekt. Det aktuella brytprojektet Àr ett samarbete mellan kommunen och den lokala högskolan med syfte att bidra till ökad jÀmstÀlldhet och bredare rekrytering genom att fÄ fler killar intresserade av kvinnodominerade yrkesomrÄden. UtifrÄn detta Àr syftet med studien att undersöka hur killar som deltagit i ett brytprojekt talar om sitt deltagande, samt att studera hur de resonerar kring sina framtida studie- och yrkesval efter deltagandet i projektet.

I enighet med bland annat Agenda 21, Baltic 21 Education och FN:s Ärtionde för utbildning för hÄllbar utveckling ska Sverige omorientera sina utbildningssystem sÄ att de stödjer en hÄllbar utveckling. Denna uppsats syftar till att undersöka vad utbildning för hÄllbar utveckling innebÀr för lÀrare i grundskolans högre Ärskurser,genom att identifiera och undersöka anknutna möjligheter, svÄrigheter och erfarenheter. Detta har gjorts utifrÄn en teoretisk litteraturstudie och en kvalitativ fallstudie. Den teoretiska studien baserades pÄ vetenskaplig litteratur sÄvÀl som internationella och nationella styrdokument, överenskommelser och undersökningar et cetera. För fallstudien genomfördes fem djupintervjuer med lÀrare.

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka möjliga pÄverkansfaktorer som leder fram till karriÀrvalet att bli prÀst.För att svara pÄ syftet har jag intervjuat sex prÀstkandidater som Àr i slutet pÄ sin utbildning. Intervjuerna har behandlat deras livsförlopp fram till dÀr de befinner sig idag. Resultatet har analyserats utifrÄn careershipteorin, som Àr en yrkesvalsteori utvecklad av Phil Hodkinson och Andrew Sparkes. Teorin baserar sig pÄ resultatet utifrÄn en undersökning författarna gjort av unga vuxna i Storbritannien. Careershipteorin bygger pÄ tre dimensioner:1.

Bakgrund:Under de senaste Ären har vi lÀst om hur trycket ökar för varje Är pÄ Sveriges högskolor och universitet. Vad Àr det som gör att en sÄ stor andel individer söker sig till eftergymnasial utbildning? Har tilltron till utbildning övergÄtt till övertro eller Àr det en reaktion pÄ dagens arbetsmarknad och ett försök för individen att hÄlla sig anstÀllningsbar?Syfte:Studiens syfte Àr att belysa vilken instÀllning studenterna ger uttryck för nÀr det gÀller högre utbildning och livslÄngt lÀrande med fokus pÄ anstÀllningsbarhet.Metod:Vi har genomfört nio stycken semistrukturerade intervjuer med ett hermeneutiskt perspektiv. Vi har anvÀnt ett strategiskt urval och vidare ett snöbollsurval. Respondenterna Àr studenter som lÀser sin första termin vid högskolan.Resultat:Studien visar att respondenterna ser högre utbildning som en intrÀdesbiljett pÄ arbetsmarknaden.

Denna studie belyser skillnaden mellan kooperativ och kommunal förskoleverksamhet. VÄr studie visar olikheter och likheter inom de förskolor som medverkat i arbetet. De omrÄden som belysts Àr administration, utbildning samt de fyra förskolornas uppkomst. Vi har koncentrerat oss pÄ skillnaderna och vad som styr förskolorna.Syftet med studien Àr utifrÄn de belysta omrÄdena att ge information till vÄra lÀsare om skillnader i dessa Àmnen. Eftersom det finns sÄ lite information kring vad en kommunal respektive kooperativ förskola har för Ätaganden, vill vi ge kÀnnedom om vad som skiljer de olika förskoleformerna Ät.

Följande examensarbete behandlar formativ bedömning i relation till en likvÀrdig utbildning. ProblemomrÄdet grundas pÄ en upplevelse dÀr formativ bedömning föresprÄkas pÄ lÀrarutbildningen. Samtidigt upplevs det en avsaknad av detta arbetssÀtt pÄ den verksamhetsförlagda utbildningen. LitteraturgenomgÄngen redogör dÀrför för formativ bedömning, feedback och en likvÀrdig utbildning som betydelsefulla aspekter för problemomrÄdet och arbetets frÄgestÀllning. Arbetets teoriansats innefattar dÀrför fem strategier för formativ bedömning liksom en modell för feedback.

Forskning visar att övergĂ„ngen frĂ„n grundskolan till gymnasieskolan Ă€r en viktig brytpunkt i mĂ„nga ungdomars liv, dock Ă€r denna inte helt oproblematisk. Grundskoleelever upplever valet som viktigt men ocksĂ„ svĂ„rt. En konsekvens av detta kan bli att eleverna senare vĂ€ljer att genomföra ett programbyte. Även om omvalen i sig inte bör och ska betraktas som ett misslyckande tenderar Ă€ndĂ„ kĂ€nslan av ett misslyckande finnas kvar hos dessa ungdomar. Uppsatsen syftar till att ge en förstĂ„else för unga mĂ€nniskors studie- och yrkesval. Genom att ta del av elevers reflektioner kring bĂ„de gymnasieval och programbyten, belyses vad som pĂ„verkat och varit av betydelse för dem i deras valsituationer.

Idag ligger lönenivÄn för kvinnor i genomsnitt pÄ drygt 80 procent av mÀnnens lönenivÄ. En del av löneskillnaderna beror pÄ att kvinnor och mÀn har olika arbetsrelaterade egenskaper t.ex. olika lÄng utbildning. Under det senaste decenniet har högre utbildning vÀldigt ofta anförts som ett medel mot löneskillnader. Kvinnor och mÀn i yngre generationer har fÄtt allt mer lika utbildning, sÀrskilt nÀr det gÀller lÀngden, men Àven inriktningen har fÄtt dramatiska förÀndringar.

Denna uppsats har sin utga?ngspunkt i Martha C. Nussbaums tes om humanvetenskapens utsatthet i en va?rld da?r beslutsfattare alltmer stra?var efter ekonomisk tillva?xt. Nussbaum menar att de medborgerliga kompetenser som kra?vs i en fungerande demokrati ba?st tra?nas inom ramen fo?r humanvetenskap, men att denna disciplin nedprioriteras till fo?rma?n fo?r a?mnen som pa? ett till synes mer ma?tbart sa?tt fra?mjar den ekonomiska tillva?xten.