The purpose of this study is to understand the factors that are affecting students at the Technology and Electricity- and energy programs in their choice of studies and vocation. The study is a comparative case study and quantitative method has been used in the form of questionnaires. The result shows that students do not like to be affected by another person but believes that they themselves have made their choice. Interest turns out to be the biggest influence factor of choice for both students at the Technology and Electricity- and energy program. For Electricity- and energy students have also access to work had some impact.The parents' education level was higher for Technician students and their parents worked with occupations requiring university degrees.

MÀn och kvinnor söker sig i dag till utbildningar och yrkesroller som traditionellt det motsatta könet brukar göra. Yrken med kvinnliga traditioner har dÀrmed öppnats för mÀnnen och tvÀrtom. Med utgÄngspunkt frÄn symboliskt interaktionistisk teori som betraktar genus som en process, har jag försökt visa pÄ och ge en djupare förstÄelse av hur sociala konstruktioner i form av normer, förvÀntningar, beteendemönster, vÀrderingar och sanktioner bidrar till att pÄverkar upplevelsen av identitet och upplevelsen av sin studiesituation hos mÀn som har gjort ett yrkesval som inte Àr helt könstypiskt. Ansatsen Àr kvalitativ med semistrukturerade intervjuer som metod. Av de nio mÀn jag har intervjuat har sex av dem valt att lÀsa till sjuksköterska och tre till blivande lÀrare för barn i yngre Äldrar.

Syftet med denna studie Àr att undersöka skollag 1985:1100 och 2010:800 ur ett idémÀssigt perspektiv för att redogöra för förÀndringar av begreppet likvÀrdig utbildning som skett i skollag 2010:800. För att uppnÄ syftet söker studien svara pÄ vilka bestÀmmelser som finns i de bÄda lagarna som kan ge möjlighet till likvÀrdig utbildning samt om begreppet likvÀrdig utbildning förÀndrats i skollag 2010:800 jÀmfört med skollag 1985:800. Studien baseras pÄ en idéanalys av skollag 1985:1100 och skollag 2010:800 utifrÄn fyra dimensioner. Studiens resultat visar att förÀndring skett av begreppet likvÀrdig utbildning genom att mer fokus ligger pÄ individens enskilda behov. För att uppnÄ likvÀrdig utbildning krÀvs i skollag 2010:800 att utbildningen utformas olika.

Studiens syfte var att öka kunskapen kring hur nÄgra studie- och yrkesvÀgledare pÄ grundskolan arbetar med vÀgledning av elever med ADHD och vilka kompetenser och resurser de kunde tÀnkas ha för att stötta vÀl underbyggda studie- och yrkesval. Kvalitativa intervjuer genomfördes och resultatet visar att respondenterna individanpassar vÀgledningen i hög grad, för elever med ADHD frÀmst genom mer tid, studiebesök, medföljare, visualisering och empowerment. De anvÀnder ingen speciellt utarbetad vÀgledningsmetod för dessa elever men det visar sig att det vore vÀlkommet med metodutveckling, vidareutbildning och utökat samarbete..

Denna C-uppsats Àr en litteraturstudie, en forskningsöversikt över Àmnet socialisering till lÀrare.  Syftet med studien var att besvara tre frÄgor (a) Vad Àr yrkessocialisering till lÀrare och hur gÄr den till? (b) Hur kan yrkessocialisering till lÀrare mÀtas och undersökas? (c) Hur har detta mÀtts tidigare och vad har man kommit fram till?Litteraturstudien bygger pÄ en analys av nio vetenskapliga artiklar som alla handlar om lÀrares yrkessocialisering. Studien visade att lÀrare skapar sina yrkesidentiteter genom att anvÀnda sig av olika metoder, till exempel reflekterande samtal. Den blivande lÀrarens uppvÀxt och egen skolgÄng har betydelse för att de vÀljer att bli lÀrare. LÀrarutbildningen, den första arbetsplatsen och de första kollegorna har ocksÄ pÄverkat individerna i deras yrkessocialisering.Eftersom socialisationsprocesser Àr mycket komplicerade företeelser var inte syftet att ge nÄgon exakt förklaring till hur socialisation gÄr till utan snarare att ge exempel pÄ olika sÀtt att mÀta och redogöra för hur olika delar av yrkessocialisationsprocessen till lÀrare kan se ut.Till denna studie valdes nio artiklar, de lÀstes igenom och viktiga partier markerades.

Mot bakgrund av aktuella samhÀllsförÀndringar, som leder till att kunskap inom beslutsfattande blir en viktig tillgÄng inför kommande val i livet Àr syftet med detta examensarbete att studera gymnasieungdomars kunskaper om processen att fatta beslut gÀllande studier och arbete. Studiens syfte Àr Àven att analysera vilken medvetenhet gymnasieungdomar visar kring sjÀlvbild och sjÀlvkÀnsla och hur de utifrÄn denna medvetenhet ser pÄ möjligheten att arbeta kring dessa begrepp inom skola och vÀgledning. Författarna stÀller sig följande frÄgor: Vilka kunskaper har gymnasieungdomar kring att fatta beslut gÀllande studier och arbete? Vilken medvetenhet visar gymnasieungdomar kring sjÀlvbild och sjÀlvkÀnsla och hur de utifrÄn denna medvetenhet ser pÄ möjligheten att arbeta kring dessa begrepp inom skola och vÀgledning? Studiens valda metod Àr en kvalitativ intervjustudie med gymnasieungdomar i Ärskurs tre. Studiens resultat Àr att gymnasieungdomar vill fatta beslut pÄ egen hand, samtidigt som de har ett behov av att bli sedda och lyssnade till.

Detta examensarbete Àr en studie som baseras pÄ det empiriska materialet frÄn kvalitativa intervjuer angÄende pedagogisk anpassning, med det menar vi hur pedagogerna anpassar sin undervisning till enskilda elever i behov av sÀrskilt stöd sett ur sju pedagogers perspektiv. Syftet med denna studie har varit att belysa och fÄ kunskap om hur den pedagogiska anpassningen fungerar i tvÄ olika skolformer: grundskola och grundsÀrskola utifrÄn sju pedagogers perspektiv. Och hur den pedagogiska anpassningen, för sÄ vÀl elever i behov av sÀrskilt stöd samt övriga elever, kan se ut i deras undervisning. Svar söktes pÄ frÄgor som: vad det Àr som avgör vilka elever som ska finnas i de respektive skolformerna, hur undervisningen anpassas efter elever i behov av sÀrskilt stöd samt hur pedagogernas möjligheter att tillÀmpa alternativa undervisningsmetoder ser ut. Resultatet visade att tema som anpassning, ekonomi, integrering, tydlighet, undervisningsmetoder och utbildning var genomgÄende i intervjuerna. Slutsatsen av denna studie var att oavsett vilken skolform eleverna tillhör anpassas undervisningen efter elevernas olika fÀrdigheter och behov. Om Àn i olika utstrÀckning.

Andelen kvinnor som vÀljer och fullföljer bygg- och anlÀggningsprogrammet Àr lÄgt i förhÄllande till övriga gymnasieprogram. Det Àr ett problem att sÄ fÄ kvinnor slutför sin utbildning pÄ programmet med tanke pÄ den investering som individen gör i form av insatser i studier och tid som lÀggs pÄ utbildningen i onödan. Vidare bidrar detta till att arbetsmarknaden fortsÀtter vara könssegregerad. I den hÀr studien undersöker vi vad som trots allt fÄr kvinnliga elever att stanna kvar pÄ programmet och ta sin yrkesexamen. Syftet Àr att beskriva och förstÄ kvinnliga elevers upplevelse av sin utbildning pÄ bygg- och anlÀggningsprogrammet, samt hur de uppfattar sin karriÀr och sig sjÀlva.

Teknisk gymnasieutbildning har genomgÄtt stora förÀndringar de senaste Ären och nya Àmnen har kopplats till teknikomrÄdet. Har det vidare teknikperspektivet ocksÄ vidgat elevrekryteringen? Manliga elever pÄ tvÄ skilda teknikinriktningar, ingenjör och arkitektur, har genom enkÀter och intervjuer besvarat frÄgor som rör deras motiv, intressen och framtidsplaner. Ur ett genusperspektiv behandlas mÀnnens upplevelser kring teknik och genus. UtifrÄn resultatet har tre elevtyper blivit synliga: teknikern, kreatören och surfaren. Teknikern och kreatören Àr bÄda mÄlmedvetna i sina studier och framtida yrkesval.

Med detta examensarbete vill jag undersöka vad ungdomar som gÄr tredje Äret pÄ gymnasiet skulle kunna tÀnka sig att arbeta med i framtiden och dÀrmed kunna se om de vÀljer könsbundna yrken. Jag vill Àven fÄ reda pÄ vad och vilka, killarna eller tjejerna, som pÄverkas mest i deras framtida yrkesval, samt fÄ veta vad eleverna har för tankar och uppfattningar kring kvinnodominerade och mansdominerade yrken. Arbetet bygger pÄ litteraturstudier och en enkÀtundersökning dÀr 72 elever deltog. Urvalet bestÄr av elever som gÄr pÄ samhÀllsvetenskapliga program i tre av Norrköpings kommunala skolor. Litteraturen som ligger till grund för examensarbetet Àr frÀmst Statens Offentliga Utredningar 2004:43 Den könsuppdelade arbetsmarknaden.

Syftet med undersökningen var att bidra med kunskap kring vilka för- respektive nackdelarna det finns med e-utbildning. En kvalitativ studieansats valdes och materialet samlades in genom semistrukturerade intervjuer. Respondenterna bestod av sex medarbetare med varierande befattningar och tjÀnster inom en koncern. Resultatet visar att anvÀndarna upplever att det finns bÄde fördelar och nackdelar med att anvÀnda e-utbildning som metod för kompetensutveckling. Den största fördelen Àr att kursdeltagarna ges möjlighet till att sjÀlva kunna styra, kontrollera och pÄverka den egna lÀroprocessen.

Studien fokuserar pÄ nÄgra tjejers gymnasieval, framtida utbildnings- och yrkesval samt framtidssyn. Det övergripande syftet Àr att tolka och analysera pÄverkansfaktorer i tjejers identitetssökande till vuxenlivet.Den teoretiska delen och dess centrala begrepp Àr genus, att ha rÀtt kunskap, identitet och etnicitet samt kulturell jÀmstÀlldhet och att vÀlja arbete. Studiens identitetsperspektiv bygger pÄ Kultursociologen Mats Trondmans beskrivning av identitet, men samhÀllsteoretiker som Anthony Giddens och Thomas Ziehe lyft ocksÄ fram.För att analysera fenomen, företeelser och variationer i tjejers komplexa verklighet anvÀnds kvalitativ forskningsintervju. Som metod inspireras studien av Grounded Theory. I Grounded Theory Àr det meningen att man ska upptÀcka, beskriva och förklara nya fenomen.

LikvĂ€rdighet Ă€r ett centralt begrepp inom skolans vĂ€rld med utgĂ„ngspunkt i skollagen. Med avgrĂ€nsning till den obligatoriska grundskolan eftersöks i denna uppsats kriterier för likvĂ€rdighet med avseende pĂ„ utbildning, bland annat genom begreppsanalytiska resonemang kring ?utbildning?, ?likvĂ€rdighet? och ?likvĂ€rdig utbildning?. Även ett mĂ€tningsteoretiskt resonemang förs, liksom en diskussion om vad det kan tĂ€nkas innebĂ€ra att, utifrĂ„n Skolverkets tolkning av ?likvĂ€rdig utbildning?, ge elever ?samma möjligheter? att nĂ„ de nationellt uppsatta kunskaps- och vĂ€rdegrundsmĂ„len.

Studien syftar till att undersöka orsakerna till kvinnors karriÀrbyten genom akademiska studier. Med undersökningen försöker vi ge ett nytt perspektiv pÄ samhÀllsvetenskaplig forskning om kvinnors karriÀrvalsprocesser. I studien anvÀnds bÄde en kvantitativ och en kvalitativ metod i syfte att besvara vÄra forskningsfrÄgor. Den kvantitativa metoden med enkÀtundersökningar riktas till kvinnliga studenter vid Stockholms universitet. Den kvalitativa studien baseras pÄ intervjuer med sex respondenter frÄn enkÀtstudien.

Fler och fler arbetsplatser erbjuder idag e-utbildningar till sina anstÀllda. Syftet med denna studie var att undersöka nÄgra anstÀlldas upplevelser av e-utbildning som erbjuds av arbetsgivaren. För att uppnÄ syftet med studien anvÀndes en kvalitativ studieansats. Genom intervjuer med fyra kundservicehandlÀggare pÄ en myndighet har studiens resultat framkommit. Resultatet av undersökningen visar att de anstÀllda var positivt instÀllda till e-utbildning men ville gÀrna att det kombinerades med traditionell utbildning, dÄ samtliga pÄtalade att de saknade det personliga mötet i e-utbildningar.