HÀlta Àr ett vanligt hÀlsoproblem hos fÄr och Àr i de flesta fall relaterat till klövarna. Flertalet diagnoser förekommer dÀr fotröta, orsakad av bakterien Dichelobacter nodusus, sannolikt Àr den mest fruktade och bekymmersamma. DÄ ett fÄr blir halt krÀvs först och frÀmst en korrekt stÀlld diagnos för att kunna vidta relevanta ÄtgÀrder. Syftet med denna studie var att undersöka kunskapen hos svenska fÄrÀgare och veterinÀrer gÀllande förmÄgan att stÀlla korrekt diagnos pÄ vanliga klövsjukdomar hos fÄr, samt att se om utbildning i Àmnet ökar kunskapen. Studien baserades pÄ en webbenkÀt i vilken de svarande fick bedöma foton av sex olika sjukliga förÀndringar.

Syftet med denna studie var att undersöka eventuella samband mellan inkomstfördelning samt utbildning och attityd gentemot delad förÀldraledighet. Vidare blev denna problemformulering vital, dÄ den Àven befrÀmjade möjligheten att titta pÄ hur attityden gentemot delad förÀldraledighet inverkar pÄ synen av könsroller i ett hushÄll. Undersökningen bygger pÄ en enkÀt kring familjeliv och arbete, som har utförts av Sociologiska Institutionen vid UmeÄ universitet, och sammanförts av ISSP 2012 (International Social Survey Program). Studien grundar sig i en univariat analys som beskriver variablernas frekvensfördelningar, och dÀrefter testas eventuella samband genom bivariat och multivariat analys. Det teoretiska ramverket dÀr begrepp sÄsom könsroller, resurser och kapital inbegrips, blir pÄ senare hand studiens analytiska verktyg.

Den hÀr uppsatsen Àr en kvalitativ studie om mentorer i lÀrarutbildningens uppfattningar av mentorsuppdraget.Sjutton intervjuer har genomförts, skrivits ut, analyserats, redovisats i beskrivningskategorier och slutligen samordnats utifrÄn fenomenografisk metod. Syftet för studien Àr att genom analyser av mentorers uppfattningar av sitt uppdrag ge ökad förstÄelse kring mentorsuppdraget och dess betydelse i lÀrarutbildningen. Studiens resultat Àr de tre beskrivningskategorierna betydelse genom eget lÀrande, betydelse genom lÀnkat lÀrande och villkor för lÀrande. Mentor bidrar i detta sammanhang som lÀnk till lÀrande och möjliggör utveckling och lÀrande mellan institutioner och aktörer. Det lÀnkade lÀrandet Àr en förutsÀttning för det egna lÀrandet och villkor för lÀrande.Mentors fasta koppling bÄde till utbildning och skola eller förskola bidrar till att skapa en enhetlig utbildning för den studerande.

Mitt syfte med denna uppsats har varit att försöka utforska hur mÀnniskors identitet Àr associerad med den organisation denne arbetar Ät. FörvÀntar sig omgivningen att personer inom vissa yrkeskategorier ska upptrÀda pÄ ett visst sÀtt, Àven privat och pÄ deras fritid? VÀljer organisationer medarbetare utefter deras identitet? Försöker organisationer forma de anstÀlldas identitet? För att försöka fÄ ett svar pÄ dessa frÄgor har jag anvÀnt mig av djupintervjuer med kvinnor i yrken, som tidigare har betraktats som yrken för mÀn, och i yrken som har allmÀnhetens ögon pÄ sig. Respondenterna fördelar sig pÄ följande vis: tvÄ kvinnliga prÀster, tvÄ kvinnliga poliser och tvÄ kvinnor som arbetar i erotikbutik. Resultatet visar att bÄde prÀsterna och poliserna inte ser nÄgon skillnad pÄ sin privata identitet och pÄ yrkesidentiteten, medan respondenterna i erotikbutikerna hade lÀttare att skilja pÄ identiteterna.

MÄnga undersökningar styrker att yrkesval och yrkesintresse Àr ett uttryck för personligheten samt att personer med en viss yrkestillhörighet har mÄnga personlighetsdrag gemensamt med denna grupp och att olika yrkesgrupper skiljer sig frÄn varandra betrÀffande personlighetsdrag. DÄ psykologyrket blivit alltmer breddat och differentierat vÀcktes intresset att undersöka om det ocksÄ inom gruppen psykologstudenter fanns skillnader i personlighetsdrag. Studien syftade till att med hjÀlp av personlighetstestet 16 PF (16 Personality Factor Questionnaire) undersöka och försöka kartlÀgga psykologstudenters personlighetsdrag pÄ gruppnivÄ med avseende pÄ olika faktorer sÄsom val av terapiinriktning (kognitiv beteendeterapi, KBT, kontra psykodynamisk terapi, PDT) samt yrkesintresse (organisatoriskt / konsultativt kontra psykiatriskt / kliniskt). Resultaten analyserades statistiskt med hjÀlp av variansanalys dÀr variabeln kön konstanthölls (ANCOVA). Resultaten visade pÄ signifikanta skillnader för sex av sexton personlighetsvariabler i terapiinriktningsgruppen (n = 52) samt för tre av sexton personlighetsvariabler i yrkesintressegruppen (n = 57).

Kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) Àr en av vÄra största folksjukdomar och den fjÀrde vanligaste dödsorsaken i vÀrlden. KOL Àr en progressiv sjukdom med symtom som pÄverkar livskvalitén. Rökning kombinerat med hög Älder Àr dominerande riskfaktor. BehandlingsmÄl för KOL Àr att minska symtom, förebygga exacerbationer och förbÀttra livskvalitén. Patientutbildningens syfte Àr att stödja och stÀrka patientens kontroll över sjukdom och behandling.

Introduktion: NÀr nÄgon blir obotligt sjuk och nÀrmar sig döden Àr det inte endast patienten som blir drabbad. Patientens nÀrstÄende pÄverkas ocksÄ. En viktig uppgift för sjuksköterskor Àr att kommunicera och stötta de nÀrstÄende för att tillfredsstÀlla behov hos dem. I en tidigare studie framkom det att 54 % av alla klagomÄl som framkommit till sjukhus handlade om brister i kommunikation. Syfte: var att belysa sjuksköterskans kommunikation med nÀrstÄende inom palliativ omvÄrdnad. Metod: Litteraturstudien var baserad pÄ vetenskapliga artiklar. Artikelsökningar gjordes i de relevanta databaserna CINAHL och PubMed.

Trafikundervisningen Àr integrerad med övrig undervisning i och med LPO94 och vi har ett intresse att se hur stora kunskaperna Àr och om det fungerar. Studiens syfte Àr att klargöra Ärskurs 6 kunskapsnivÄ om trafikfrÄgor och om vi kan förbÀttra denna nivÄ genom en kortare lektion hos dessa. Vi utför en kvantitativ studie hos Äk 6 med hjÀlp av en enkÀt, utformad frÄn polisutbildningen och NTF?s material. EnkÀten görs av tvÄ grupper.

Kvinnor har sedan lÀnge tillbaka presterat bÀttre Àn mÀn genom hela deras skolgÄng. Fler kvinnor Àn mÀn börjar lÀsa pÄ högskola/universitet och fler kvinnor avlÀgger examen. Denna studie Àr ett bidrag till tidigare forskning inom omrÄdet genom att enbart studera Norrbottens lÀn, som delvis har en annan struktur Àn andra lÀn, samt studiet av relationen mellan social klass, genus, geografiskt omrÄde och attityder till högre utbildning. Syftet med studien Àr att undersöka vilken instÀllning ungdomar (15-19 Är) i Norrbottens lÀn har till högre studier och deras planer för att fortsÀtta studera efter gymnasiet. Studien avser att undersöka, ur ett genusperspektiv, om ungdomar i Norrbotten pÄverkas av deras sociala bakgrund och geografiska omrÄde, i deras val av högre utbildning efter avslutade gymnasiestudier.

Detta arbete handlar om hur man i förskoleklass arbetar för att förbereda barnen inför skolans lÀs- och skrivinlÀrning. MÄlet med undersökningen Àr att belysa olika sÀtt att arbeta sprÄkutvecklande. De frÄgestÀllningar vi utgÄtt frÄn Àr: - Vad anser lÀrarna Àr viktigast för att förbereda barnen inför lÀs- och skrivinlÀrningen? - Hur arbetar lÀrarna lÀs- och skrivförberedande i förskoleklasserna? - Vilken utbildning har lÀrarna i lÀs- och skrivinlÀrning? Empirin samlades in genom intervjuer med sex förskollÀrare verksamma i tre olika kommuner i södra SkÄne. Resultatet av undersökningen visar att man i förskoleklasserna har valt olika verksamheter för att förbereda barnen pÄ den kommande lÀs- och skrivinlÀrningen.

I undersökningen presenteras skÀl till att ta in en klassanalys vid utvÀrderingar Àven av den enskilda skolans verksamhet.MÄnga undersökningar visar att det sker en social selektion vid övergÄngen frÄn grundskola till gymnasiet och dÀrmed till yrkes- och studieval senare i livet. Det kan betyda att skolan endast i ringa mÄn, om ens alls, bidragar till att motverka sÄdana begrÀnsningar i elevens studie- och yrkesval som grundar sig pÄ kön, social eller kulturell bakgrund. Denna undersökning visar att effekter av den sociala selektionen kan skönjas och att en klassanalys av verksamheten kan bidra till en förstÄelse av problematiken och dÀrmed till effektiva ÄtgÀrder för utveckling.Undersökningen bygger pÄ svaren frÄn majoriteten av alla elever i Är 5 och Är 8 i grundskolan samt Är 2 pÄ gymnasieskolan i en mellanstor kommun. EnkÀten var en ordinÀr enkÀt för utvÀrdering av skolverksamheten. Dessutom genomfördes intervjuer med tre av eleverna i Är 2 pÄ gymnasieskolans samhÀllsvetenskapliga program samt en av deras lÀrare.

Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att undersöka hur Sverige utbildar, trÀnar och övar förbandschefer införinternationella insatser och pÄ vilket sÀtt som Försvarsmakten tar tillvara erfarenheter efter insatser. Bakgrundtill uppsatsen Àr den förÀndrade omvÀrldsbilden och Försvarsmaktens ökande engagemang utomlandsdÄ det Àr en av dess fyra huvuduppgifterUppsatsarbetet har bedrivits med en kvalitativ inriktning och en induktiv slutledningsmetod. Grunden föruppsatsen Àr litteraturstudier av frÀmst svenska men Àven norska doktriner samt fjorton intervjuer med förbandschefersom har genomfört internationell tjÀnst eller varit delaktiga i högsta militÀrledningen i sambandmed svenska internationella insatser. Det insamlade materialet har tolkats och analyserats i flera steg.DÀrefter har slutsatser frÄn intervjuerna diskuterats tillsammans med slutsatser frÄn uppsatsens bakgrundoch teori, bland annat manöverteori och krigföringsförmÄga.Resultatet visar att utbildning, trÀning och övning pÄverkar krigföringsförmÄgans alla tre delar, de fysiska,konceptuella och moraliska men mest de tvÄ sistnÀmnda. Resultatet visar att Försvarsmakten inte genomfördirekt utbildning och trÀning av förbandscheferna före internationell insats.

Inom fordonsbranschen har det skett en snabb förÀndring vad det gÀller den tekniska utvecklingen. Detta stÀller ökade krav pÄ mekanikern som skall reparera fordonen. Syftet med denna studie var att visa pÄ branschens syn i VÀsternorrland pÄ den kompetensförÀndring som syns i andra studier, samt att visa pÄ hur branschen ser pÄ den utbildning inom fordons och transportprogrammet som bedrivs vid gymnasieskolan. Undersökningen utfördes genom kvalitativa intervjuer vid sju mÀrkesverkstÀder. Urvalet gjordes genom studier av försÀljningssiffror av antalet sÄlda fordon inom deras fordonsmÀrken.

PÄ gymnasiets Hotell och restaurangprogram Àr kurser inom vissa yrkesÀmnen till stora delar förlagda pÄ APU-tid (Arbetsplatsförlagd utbildningstid). Detta innebÀr att delkurser och vissa moment som finns faststÀllda i kursmÄlen förvÀntas tillgodoses eleverna ute pÄ en arbetsplats. Intervjuer med lÀrare och handledare har genomförts för att undersöka hur bedömningen av APU görs och hur samverkan mellan lÀrare pÄ skolor och handledare pÄ APU-platser ser ut.Elevernas insatser under denna arbetsplatsförlagda utbildning, APU, bedöms av handledare pÄ APU-platserna. Denna utförda bedömning vÀrderas in av lÀrarna i kursbetygen i de kurser som omfattas av APU. Undersökningen visar att bedömningen av elevernas insatser pÄ APU sÀllan utvÀrderas med elever eller lÀrare.

Kontakturtikaria Àr en typ I reaktion medan kontaktallergiskt eksem Àr en typ IV reaktion. Detta gör att det teoretiskt Àr svÄrt att förklara det samband mellan kontakturtikaria och eksem som ibland beskrives i kliniken av patienter och lÀkare. FrÄgan blir aktuell tex hos vuxna atopiker med kontakturtikaria som i sitt arbete stÀndigt kommer i kontakt med allergenet men som inte har slemhinnesymtom eller andra typ I reaktioner pga sitt allergen (jfr bagarsnuva), att ge dessa patienter rekommendationen att pÄ grund av sin kontakturtikaria sluta pÄ sin arbetsplats Àr svÄrt. Syftet med studien var att utveckla en metod för att undersöka om det finns ett samband mellan kontakturtikaria(typ I reaktion) och eksem(typ IV) reaktion. Vi jÀmförde patienter med atopi och kontakturtikaria (mot mjöl) med patienter med enbart atopi, dels med epikutantestning dels med anvÀndartest, ROAT, med mjöl och placebo (maizena).