E-utbildning ligger i tiden. För individen som vill förkovra sig är e-utbildningar lättillgängliga och för företaget som vill hålla sin personal uppdaterad är de effektiva och relativt resurssnåla. De är tids- och rumsoberoende och kan genomföras i den takt som passar individen. I denna studie har en e-utbildning på ett stort svenskt möbelföretag undersökts. Utbildningen är obligatorisk på företaget och utbildningens målgrupp är därför väldigt omfattande.

Bakgrund: Fler än 800. 000 personer i världen dör av suicid varje år. Psykisk ohälsa var den vanligaste riskfaktorn. Suicidala patienter kunde hos sjuksköterskor väcka varierade känslor och utmana deras existentiella frågor. Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att belysa sjuksköterskors attityder till suicidala patienter inom sjukvården.

Denna uppsats handlar om västra Sverigesgymnastikföreningar och dess ledare. Författarna harundersökt hur vissa aspekter i kommunikationen ser utmellan ledarna och Svenska gymnastikförbundet(SvGF).Syftet i denna studie var att undersöka hur SvGF kanutveckla sina ledarutbildningar i föreningarna för attanpassas till ledarnas behov och önskemål. Författarnahar valt att göra en enkätstudie för att få en statistiskdata.Resultatet visade att SvGF har en fungerande utbildningmed ledarna, men att de fortfarande inte har kommit ikontakt med alla ledare. Utvecklingen blandledarutbildningarna verkar gå långsamt framåt dåfortfarande många ledare tycker att utbildningarna kanbli bättre. Många ledare känner inte till ELD-projektetännu.

Bakgrund: ledarskap beskrivs som en av de tre hörnstenarna i sjuksköterskans yrkesroll. Forskning visar att ledarskap är en del av yrket många nyutexaminerade sjuksköterskor känner sig oförberedda på och att det kan vara svårt att ta den arbetsledande rollen på arbetsplatsen. Syftet: att undersöka nyutexaminerade sjuksköterskors upplevelse av vilka förberedelser de hade fått från utbildning samt vilket stöd de fått från arbetsplatsen för att leda det patientnära omvårdnadsarbetet. Metod: en empirisk intervjustudie, med en semi-strukturerad intervjuguide. Materialet har analyserades med inspiration av kvalitativ innehållsanalys.

Svensk kriminalvård har över tiden succesivt gått från kroppsstraff till att innebära vård och anpassning till ett liv i frihet. I dagens kriminalvård definieras det av visionen ?bättre ut? (Kriminalvården 1). Förutsättningarna för ett liv utan kriminalitet och missbruk är starkt kopplade till möjligheten att erhålla ett arbete och en bostad efter verkställigheten. Enligt tidigare forskning så framgår det tydligt hur missbruk och ett kriminellt levnadssätt kan brytas med hjälp av en utbildning. En utbildning som kan påbörjas under verkställigheten för att ge den frihetsberövade ett verktyg som underlättar en återanpassning (BRÅ 2013). I denna rapport ligger tyngdpunkten på samtal och intervjuer samt en enkätundersökning avseende intagna som i nuläget verkställer ett straff samt nyligen blivit villkorligt frigivna (VF).

Krav på adekvat utbildning är beroende på yrkesområde. Inom vårdområdet finns legitimationskrav för vissa yrkeskategorier men inte för undersköterskor. Trots detta finns det krav på att den vård som undersköterskor ger ska vara av god kvalitet.Syftet med denna studie är att belysa hur vårdlärare som undervisar vuxna inom vård- och omsorgsutbildningen ser på begreppet kvalité i vårdutbildning. Studien bygger på kvalitativa semistruktuerade telefonintervjuer med 9 vårdlärare med minst två års erfarenhet av undervisning i vård- och omsorgsutbildning för vuxna. Frågeställningar rör vad vårdläraren anser att kvalitet är, samt hur de arbetar med kvalitetsfrågor i utbildningen.I resultatet framkom tre teman - Engagemang och stöd i elevens hela skolsituation, Undervisning och individuell anpassning samt Ansvar för att eleverna tillgodogör sig undervisning med kvalité..

Sjuksköterskan har en viktig roll, vad gäller den postoperativa smärtbehandlingen och ansvarar för att smärtbehandlingen överensstämmer med patientens önskemål och behov. Kirurgiska ingrepp kan leda till långvarig postoperativ smärta som orsakar patienten förlängd vårdtid och begränsar individen i vardagen. Syftet med litteratur-studien var att belysa faktorer av betydelse vid smärtbedömning och dokumentation i samband med postoperativ smärtbehandling. Analys av 14 vetenskapliga artiklar sammanställdes. I resultatet framkom två kategorier: utbildning och erfarenhet, smärtskattning och dokumentation.

Utgående från inriktningen i Försvarsmaktens underlag för regeringens försvarspolitiskaproposition 2009, är vi enligt min mening på väg mot en tyngdpunktsförskjutning när det gällerförmåge- och förbandsutveckling, dels genom prioritet mot insatser med markoperativ tyngdpunktmen också avsevärt ökad förmåga och volym när det gäller s.k. lätt infanteri och strid till fots.Detta förutsätter, med nuvarande läge som grund, en återtagning av kompetens och förmåga närdet gäller infanteristriden och striden till fots. Syftet med uppsatsen är att utifrån försvarsmaktensinriktning mot s.k. lätt infanteri undersöka huruvida dagens utbildning vid förband medkärnförmåga strid till fots kan sägas utgöra lätt infanteri eller om de är något annat.Studien jämför den utbildning i strid till fots som genomförs vid luftburen bataljon,amfibiebataljon samt lätt mekaniserad bataljon med det som enligt undersökningen kan sägas varakaraktäristiskt för s.k. lätt infanteri.

Bakgrund: I Sverige drabbas ungefär 5000 patienter årligen av plötsligt hjärtstopp på våra sjukhus: Hjärtstopp behandlas med hjärt-lungräddning (HLR). Sjuksköterskan är oftaden som upptäcker patienter med hjärtstopp, och den som utbildar i HLR. Syfte: Syftet var att beskriva nya alternativ till den traditionella metoden för HLR-utbildning. Metod: Examensarbetet är gjord som en litteraturöversikt och inkluderar elva vetenskapliga artiklar. Litteratursökningar gjordes i databaserna Pubmed, Cinahl och SveMed.

Utbildning och träning av rökdykning inom räddningtjänsten är idag både dyrt ochtidskrävande. Vid praktisk träning måste räddningstjänsten bege sig ut till befintligaövningsområden och ta med sig en stor mängd utrustning: luftpaket, skyddskläder, radio etc. Detta gör det till ett omfattande och kostsamt moment. Detta öppnar tankebanor för alternativ och komplement till befintlig utbildning och träning.Serious games finns idag i många former och är ett utbildnings och rekryteringsredskap som bygger på datorstödd inlärning. Med detta menas att ett Serious game är ett spel som har som huvudsyfte att lära ut och om möjlighet vara underhållande under tiden.

Denna studie handlar om vad pedagoger har för attityd, utbildning och förutsättningar gällande informations- och kommunikationsteknik (hädanefter benämnt IKT) i grundskolans tidigare år.    Nedan frågeställningar har används för att ge läsaren en bra grund till ämnet och senare i texten komma fram till en slutsats Vad finns det för förutsättningar på de tillfrågade pedagogernas skolor för att kunna undervisa med hjälp av IKT?Vad för relevant utbildning har de tillfrågade pedagogerna som undervisar med hjälp av IKT?Hur arbetar de tillfrågade pedagogerna med IKT?Vad har de tillfrågade pedagogerna i grundskolans tidigare år för attityd till IKT?     I den här studien användes intervju som metod.  Studien genomfördes med hjälp av kvalitativa respondentintervjuer. Fem pedagoger i grundskolans tidigare år intervjuades, med tidigare år menas från förskoleklass till årskurs 6. Utvalda delar från intervjuerna är transkriberade. I analysen presenteras teman utifrån den kartläggning som gjorts av intervjuerna, med hänsyn till frågeställningarna i denna empiri.

Då media spelar en allt större roll i våra vardagliga liv, med förebilder och yrkesval som inspirerar och influerar oss är det viktigt att se hur dessa framställs. Vi har valt att närmare granska två populära serier i tv som båda delar sjukhustema. Dessa är Grey's Anatomy och House, båda amerikanska produktioner med mångmiljonpublik i hemlandet och som just nu visas i svensk tv. Serierna behandlar i viss utsträckning en läkares vardag och yrkesrollen som sådan, vad den egentligen betyder för seriernas utformning, var speciellt intressant för oss. Vår ansats är kvalitativ och vi har genomfört en innehållsanalys med fokus på genusmönster och maktrelationer.

Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva vårdpersonals attityder till utförandet av omvårdnadshandlingar i munhålan hos äldre patienter som var beroende av att få hjälp med munvårdshandlingar. Vidare var syftet att beskriva vilka åtgärder som gjorts för att skapa förändringar i personalens attityder, kunskaper och vårdhandlingar. Metod: Studien genomfördes som en litteraturstudie. Sökningarna gjordes i databaserna PubMed och CINAHL där både kvalitativa och kvantitativa studier söktes. Studierna granskades sedan med modifierade granskningsmallar för kvalitetsbedömning Resultat: De sökta studiernas resultat analyserades och utifrån detta skapades sex teman, Kunskap, Tidsbrist, Patientens motvillighet, Personalens motvilja, Utbildning och Rutiner.

Elever från omvårdnadsprogrammet har delar av sin utbildning förlagd i klinisk verksamhet. Undersköterskor ute i verksamheten är ålagda att handleda dessa elever. För att göra detta ställs det krav på att hon/han är kompetent för uppdraget. Idag finns ett litet dokumenterat underlag för vad det innebär att vara undersköterska och kompetent handledare.Denna studies syfte var att belysa synen på undersköterskans kompetens som handledare utifrån fyra perspektiv.Det är en kvalitativ studie. Data samlades in från fyra informanter/respondenter från varje grupp, lärare, chef, undersköterska och elev, totalt 16 intervjuer.

Varje gång ambulanspersonalen åker på ett larm finns risk för att de ska råka ut för personer som kan bli hotfulla eller våldsamma. Det behöver nödvändigtvis inte vara patienten som är hotfull, utan det kan lika gärna vara någon annan i omgivningen. Syftet med detta examensarbete var att undersöka hur ambulanspersonalen kan bedöma att ett hotfullt beteende föreligger och vilka beslut de därefter tar om hur de ska agera. En kvalitativ undersökning gjordes med hjälp av halvstrukturerade intervjuer där frågeställningarna var: Har ambulanspersonalen utbildning och kunskap för att bedöma vad som är ett riskfyllt beteende? Agerar personalen utifrån sin utbildning, kunskap eller gällande säkerhetsrutiner? Påverkar stress ambulanspersonalens bedömningar och beslut? Har personalen återkoppling efter ett larm för att diskutera om bedömningen och besluten de tog var korrekta? Den teoretiska utgångspunkten var Naturalistiskt beslutsfattande (NDM = Naturalistic Decision Making) och mer specifikt Igenkänningsbaserade beslut (RPD = Recognition-Primed Decision).