Syftet med vÄr studie Àr att undersöka vilka uppfattningar barn i Ärskurs tvÄ har om sina livschanser utifrÄn ett etnicitetsperspektiv. Vi vill undersöka vad barn har för tankar om sitt framtida yrkesval. Vi vill Àven ta reda pÄ om deras etniska bakgrund har nÄgon pÄverkan för skapandet av deras uppfattningar kring deras framtid och livschanser. Undersökningen kommer att göras i tvÄ olika stadsdelar i en etniskt segregerad storstad. Vi har genomfört kvalitativa intervjuer i form av fokusgruppsintervjuer.

Med vÄrt examensarbete ville vi ta reda pÄ hur flickor i skolÄr nio med olika etniska bakgrunder förhÄller sig till teknik. Syftet med arbetet var att ta reda pÄ om flickor var tekniskt intresserade samt vad som pÄverkade deras studie- och yrkesval. Vi har Àven undersökt hur flickor med olika etnisk bakgrund kunde samarbeta med varandra. Vi arrangerade en aktivitetsdag dÄ flickor frÄn tvÄ skolor i SkÄne med olika etniska bakgrunder trÀffades och genomförde ett antal tekniska övningar. För att bredda underlaget intervjuade vi en studie- och yrkesvÀgledare och ett antal representanter för gymnasieskolor med teknisk profil under ?GymnasiemÀssan?. Resultatet av vÄr undersökning Àr att flickorna inte Àr otekniska..

Studiens syfte Àr att belysa hur fyra unga individer, i Älder 18- 25 resonerar kring sin valprocess retrospektivt och i nutid. Studien har fokus pÄ individens egna berÀttelser, dvs. erfarenheter, förvÀntningar och drömmar om framtiden. Den illustrerar Àven individens syn pÄ samhÀllets stödjande funktioner i samband med studie- och yrkesval. För studien tillÀmpas en induktiv kvalitativ metod.

Sammanfattning Kristina Adolfsson Anna Thelander Vad ska du bli nÀr du blir stor? Maj 2006 Det finns mÄnga faktorer som pÄverkar elevers val av yrken och studier. Idetta examensarbete har vi velat ta reda pÄ hur eleverna sjÀlva anser sig ha blivit pÄverkade till detta val. Syftet med detta arbete Àr att undersöka vilka faktorer som pÄverkar och har betydelse i valet till eftergymnasiala utbildningar för elever som gÄr ett studieförberedande program pÄ gymnasiet. Vi ville ocksÄ ta reda pÄ vad de vÀrderar som viktigt i kommande yrkesrollsamt vikten av studievÀgledning de fÄtt innan sitt val. I vÄr undersökning har vi anvÀnt oss av kvantitativ metod och gjort en enkÀt undersöking bland avgÄngselever pÄ de studieförberedande programmen pÄ en gymnasieskola. LitteraturgenomgÄngen utgÄt frÄn frÄgestÀllningarnas olika omrÄden.

Denna studie fokuserar pÄ flickors och pojkars syn pÄ yrken ur ett kulturgeografiskt perspektiv. En enkÀtundersökning genomfördes pÄ barn i Ärskurs 5 dÀr de ombads att skriva vad de skulle vilja arbeta med nÀr de blir stora samt att motivera sina yrkesval. De fick Àven ta stÀllning till tÀnkbara framtida arbeten utifrÄn en given  yrkeslista. Undersökningen utfördes i Gimo, en mindre bruksort och Uppsala, en universitetsstad. De populÀraste yrkena bland barnen kan sorteras in i nÄgra större kategorier: djurrelaterade, artistrelaterade, idrottsproffs och kock/bagare.

Vi ansvarar för och utbildar vÄra elever under tre Ärs tid dÀrefter slÀpper vi ut dem i yrkeslivet eller till fortsatta högre studier och önskar dem lycka till. Kontakten bryts. Arbetet Àr gjort utifrÄn en kvalitativ studie och med hjÀlp av en enkÀtundersökning med förtryckta svarsalternativ samt plats för egna kommentarer. EnkÀten skickades till samtliga elever i tvÄ klasser som avslutade studierna pÄ Hotell- och Restaurangprogrammet olika Är och pÄ skilda platser i landet. VÄrt syfte med arbetet Àr att vi som lÀrare ska fÄ kunskap om vad eleverna tycker om sin tidigare utbildning och om vi behöver Àndra pÄ vÄr undervisning i framtiden. Sammanfattningsvis pekar resultatet av vÄr undersökning pÄ att elevens syn pÄ Hotell- och Restaurangprogrammet samt sin nuvarande situation inte skiljde sig nÀmnvÀrt beroende pÄ vilken del av landet eleven bor..

Studie- och yrkesvÀgledning ska bidra till att ge eleverna anvÀndbara kunskaper och fÀrdigheter i form av praktiska arbetslivserfarenheter, studiebesök eller utbildningsinformation. Möten med studie- och yrkesvÀgledare ska bidra till att öka möjligheten för elever att fatta vÀl övervÀgda studie- och yrkesval. Uppsatsen syftar till att fÄ en fördjupad kunskap om arbetet med studie- och yrkesvÀgledning. Fokus ligger pÄ hur studie- och yrkesvÀgledare upplever organisation, ledarskap och kommunikation pÄ skolorna.. Empirin Àr grundad pÄ sammanlagt nio intervjuer med rektorer och studie- och yrkesvÀgledare som arbetar pÄ fem olika skolor i fyra olika kommuner i Norrbotten.Resultatet pÄvisar att det fortfarande finns mycket att utveckla i arbetet med studie- och yrkesvÀgledning inte minst nÀr det gÀller samarbetsformer, kommunikation och ledarskap.

Syftet med studien var att beskriva mÀnnens upplevelser av att arbeta i ett kvinnodominerat yrke, samt vilka faktorer som har styrt mÀnnens yrkesval. Studien bygger pÄ litteratur som belyst omrÄdet samt personliga intervjuer med manlig personal inom social omsorgsverksamhet som sedan har analyserats. FrÄgeomrÄden som har behandlats Àr: könsfördelningen pÄ arbetsplatsen, faktorer som styrt mÀnnens yrkesval, upplevelsen av att bemötas annorlunda samt viktiga faktorer för att fÄ fler mÀn att arbeta inom social omsorgsverksamhet och effekten av det. Studien visar att mÀnnen upplevde sitt arbete som positivt och tillfredsstÀllande trots att de flesta av dem inte medvetet sökt sig till yrket. Studien visar Àven att mÀnnen inte upplever att de blir annorlunda bemött av varken brukare eller arbetskollegor.

Studie- och yrkesvÀgledning ska bidra till att ge eleverna anvÀndbara kunskaper och fÀrdigheter i form av praktiska arbetslivserfarenheter, studiebesök eller utbildningsinformation. Möten med studie- och yrkesvÀgledare ska bidra till att öka möjligheten för elever att fatta vÀl övervÀgda studie- och yrkesval. Uppsatsen syftar till att fÄ en fördjupad kunskap om arbetet med studie- och yrkesvÀgledning. Fokus ligger pÄ hur studie- och yrkesvÀgledare upplever organisation, ledarskap och kommunikation pÄ skolorna.. Empirin Àr grundad pÄ sammanlagt nio intervjuer med rektorer och studie- och yrkesvÀgledare som arbetar pÄ fem olika skolor i fyra olika kommuner i Norrbotten.Resultatet pÄvisar att det fortfarande finns mycket att utveckla i arbetet med studie- och yrkesvÀgledning inte minst nÀr det gÀller samarbetsformer, kommunikation och ledarskap.

Det övergripande syftet med denna studie har varit att undersöka hur arbetsplatsförlagd utbildning, APU, kan fungera och upplevas av kvinnliga elever pÄ gymnasieskolans byggprogram samt vilka hinder/möjligheter handledarna upplever nÀr det gÀller att handleda kvinnor i denna mansdominerade bransch. Undersökningen utgÄr ifrÄn en kvalitativ hermeneutisk forskningsansats och Àr dÀrmed förstÄelseinriktad och vi har anvÀnt oss av intervjuer som datainsamlingsmetod. Vi har intervjuat tre kvinnliga APU-elever och deras tre handledare. Resultatet av undersökningen visar att de kvinnliga eleverna, bland annat pÄ grund av bristande information, blir osynliggjorda och handledarnas ambition att ?behandla alla lika? bidrar inte till jÀmstÀlldhet.

Synen en individ har pÄ arbete och tron pÄ sin förmÄga inom yrkeslivet formas i mÄnga fall redan under tonÄren. Anknytningsrelationerna till förÀldrarna och det sociala stödet inom en familj pÄverkar den enskilda individens karriÀrsidentitet och framtida yrkesval. Studien syftar till att belysa aspekter av hur den upplevda synen pÄ tonÄren i efterhand gÀllande familjerelationer, skolgÄngen och synen pÄ arbete har spelat roll för enskilda individers nuvarande yrkesval, karriÀrsidentitet, och tron pÄ den egna förmÄgan. Studien har genomförts genom kvalitativa intervjuer av en grupp chefer (med 5 chefer och 4 icke-chefer), och visade bland annat pÄ att cheferna upplevde ett större socialt stöd frÄn sin familj under tonÄren, jÀmfört med icke-cheferna. Resultatet diskuteras utifrÄn aspekter som berör det sociala stödet betydelse för framtida karriÀrsval, och vikten av skolans betydelse för framtida yrkesval och karriÀrsidentitet.

MÄnga elever i grundskolans Är 9 har idag svÄrt för att göra sitt avgörande studie- och yrkesval. Resultatet blir att en del elever Ängrar sina val i efterhand vilket tar energi frÄn bÄde elev och skola dÄ byten mellan olika gymnasieprogram ska göras. Av egen erfarenhet vet jag att en del elever inte ens gör sÄdana önskvÀrda byten utan gÄr ut gymnasiet med en utbildning de inte borde ha valt. Mot den bakgrunden var det övergripande syftet för denna studie att undersöka elevers upplevda behov av sjÀlvinsikt i samband med studie- och yrkesval. Jag ville ocksÄ studera huruvida eleverna upplever att insatser under grundskolans avslutande Är pÄverkar deras val till gymnasiet.

Syftet med denna studie var att undersöka hur det kommer sig att kvinnor gjort ett otraditionellt yrkesval och sökt sig till en stÄlindustri samt vad som pÄverkar deras upplevelse av arbetet. Vi var intresserade av att fÄ en ökad kunskap och förstÄelse dÄ det finns lite dokumentation om företeelsen samt att förvÀntade yrkesval utifrÄn kön blir ett hinder för bÄde individen och arbetsmarknaden. Studien har genomförts pÄ ett, av lÄng tradition, mansdominerat företag inom stÄlbranschen; Uddeholm Tooling, Hagfors. Genom intervjuer med tillsvidareanstÀllda kvinnor pÄ kollektivsidan har data till denna kvalitativa studie insamlats. En grundlÀggande faktor till kvinnornas yrkesval som framtrÀder, Àr att det funnits faktorer under deras uppvÀxt och i vuxen Älder som fungerat som förebilder eller haft en stödjande funktion för yrkesvalet.

I vÄrt examensarbete har vi velat belysa eventuella beröringspunkter mellan de tvÄ utvecklingspsykologiska stadieteorier vi redogjort för och hur barn och ungdomar i Äldrarna 6, 12, 15 och 19 Är ser pÄ sin studie- och yrkesframtid. Vidare har vi velat undersöka studie- och yrkesvÀgledares möjligheter, ur elevens perspektiv, att göra insatser i ett tidigare skede Àn vad som ofta görs idag. Vi har funderat över om valen inför framtida studie- och yrkesval görs vid rÀtt Älder. Ytterligare en frÄga vi försökt besvara Àr om eleverna har nÄgon form av genomtÀnkt tÀnkande dÄ det gÀller deras framtida studier och yrke. Vi har anvÀnt oss av kvantitativ metod, i form av enkÀter, i Ärskurserna sex, nio och i Ärskurs tre pÄ gymnasiet.

Syftet med den hÀr uppsatsen var att undersöka vad som pÄverkat olika lÀrare i deras yrkesval. För detta syfte har jag anvÀnt mig av tvÄ typer av kvalitativ metod, dels livshistoria och dels kvalitativ intervju. Jag har interv-juat fyra naturvetenskapslÀrare och tre lÀrare inom humanistiska Àmnen. I bakgrunden redogör jag för naturve-tenskapens historia och jag diskuterar Àven om naturvetenskapen befinner sig i kris eller inte. Resultatet visar att lÀrarna ofta görÀmnesvalet tidigt i livet och att uppvÀxtmiljö och skola spelar roll för att utveckla dessa intressen.