Syftet med denna studie Àr att undersöka och beskriva vad verksamma trÀ- och metallslöjdlÀrare anser om sitt yrkesval samt att försöka utröna vilka bakomliggande faktorer som har lett fram till dessa personers val av yrke. Det finns en stor spridning bÄde gÀllande Älder pÄ mina respondenter och gÀllande antal Är som de har undervisat. Av de sex respondenterna Àr tre kvinnor och tre mÀn. För att svara pÄ studiens syftet genomförde jag semistrukturerade intervjuer med mina respondenter. Undersökningen visar att den enda frÄga dÀr mina respondenter var helt överens var frÄgan om hur de upplevde skolslöjden under sin egen skolgÄng.

Ett studieomrÄde inom arbetspsykologin utgörs av yrkesvalspsykologin. Yrkesvalet kan pÄverka pÄ bÄde individ- och organisatorisk nivÄ. Syftet med denna studie var att undersöka och beskriva varför skolkuratorer har valt detta specifika yrke. PÄverkades valet av yrke av individuella arbetsrelaterade behov och personlighetstyp? AnsÄg skolkuratorerna att de fick anvÀnda sig av sina arbetsrelaterade behov i yrkesvardagen? Ett personlighetsinventorium, ett sjÀlvskattningsformulÀr och en intervju var de metoder som anvÀndes i studien.

AbstraktArbetslösheten runt omkring i Sverige har vÀxt, samtidigt som landets högskolor och universitet lockar fler sökanden. I BorÄs dÀr vi har genomfört vÄr undersökning har antalet högskolestudenter ökat med 11 % frÄn 2008 till 2009 och detta Àr den största ökningen de senaste fem Ären. Trots denna ökning Àr studenter till lÄgutbildade förÀldrar fortfarande underrepresenterade. Barnen pÄverkas av förÀldrarnas sociala klasstillhörighet i sin möjlighet till framgÄng i utbildning. Med kapitalt, habitus och motivationsstrategier som teoretiska utgÄngspunkter Àr syftet med vÄr studie att fÄ en bild av varför en grupp studenter har valt att vidareutbilda sig pÄ högre nivÄ.

Syftet med detta arbete var att undersöka hur yrkesverksamma utbildade fritidspedagoger sÄg pÄ sin yrkesroll och sina arbetsuppgifter. Syftet var ocksÄ att ta reda pÄ varför de hade valt sitt yrke. För att söka svar pÄ detta gjorde jag kvalitativa forskningsintervjuer med sju personer som var utbildade fri-tidspedagoger, eller som har arbetat inom fritidshem i över 15 Ärs tid. Intervjuerna som tog mellan 15 och 40 minuter var utformade för att bland annat ge svar pÄ vad en fritidspedagog Àr och gör och om det var nÄgonting man ville Àndra vad gÀller sin yrkesroll. FrÄgorna skulle Àven ge svar pÄ om diskus-sion kring yrkesrollen hade förts i arbetslaget samt varför man hade valt yrket och om man var nöjd med sitt yrkesval.

Förskolan Àr och har under en lÄng tid varit en starkt kvinnodominerad arbetsplats. Endast 2-3 procent av alla pedagoger som arbetar i förskolan Àr i dagslÀget mÀn (Skolverket, 2006). Syftet med denna studie Àr att komma Ät hur fyra manliga förskollÀrare ser pÄ sin yrkesroll och sitt yrkesval, och om de upplever nÄgra för ? eller nackdelar med att arbeta som manlig förskollÀrare. För att komma Ät de manliga förskollÀrarnas tankar och Äsikter anvÀndes kvalitativa intervjuer.

Med vÄrt examensarbete ville vi undersöka om studie- och yrkesvÀgledare arbetar utifrÄn ett genusperspektiv, om de vet vad ett genusperspektiv innebÀr och vilka verktyg och metoder de anvÀnder sig av för att inte vÀgleda utifrÄn ett traditionellt synsÀtt pÄ könsroller. Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ undersökning och har utgÄtt frÄn intervjuer med studie- och yrkesvÀgledare inom gymnasieskola. De rÄdande genusstrukturer som finns idag pÄverkar arbete och utbildning och vi vill bidra till att vÀgledare fÄr en ökad medvetenhet, sÄ att de kan fÄ de sökande att göra det fria valet utan att vara styrda av sitt kön. Vi har anvÀnt oss av teorier och forskning som förklarar genus och hur genus pÄverkar oss inom alla nivÄer i dagens samhÀlle och dÄ Àven val av utbildning och arbete. Vi har i vÄr undersökning kommit fram till att det behövs ett vidare genusperspektiv hos studie- och yrkesvÀgledare för att elever ska kunna göra sina val utan att vara begrÀnsade av sin könstillhörighet.

MÄnga ungdomar immigrerar med eller utan sina förÀldrar till Sverige varje Är. Deras livssituationer Àr olika; de kommer frÄn olika kulturer, frÄn olika lÀnder och har alla olika bakgrund. Detta Àr en kvalitativ studie som gjorts pÄ fyra elever pÄ IVIK med syftet att studera framtidsförestÀllningar och motivationen för att fÄ en bild av deras framtida val och beslut för utbildning och yrke. Resultatet visar att de fyra eleverna vill och har som mÄl att lÀsa pÄ högskolan men de Àr osÀkra pÄ vad de vill lÀsa. Social tillhörighet, genus och intresse Àr faktorer som pÄverkar studie- och yrkesval.

"Livet efter gymnasiesÀrskolan" Àr en intervjuundersökning med tvÄ ÄrgÄngar elever som tagit studenten 2012 och 2013 frÄn nÄgot av de fem erbjudna nationella programmen pÄ gymnasiesÀrskolan inom JÀmtlands gymnasieförbund (JGY). Syftet med studien var att nÀrmare undersöka hur boendesituation, sysselsÀttning och ekonomiska villkor ser ut efter avslutade gymnasiestudier för avsedd mÄlgrupp.Intervjusvaren visar faktisk fördelning av sysselsÀttningsform, könstraditionella yrkesval och samstÀmmighet mellan sysselsÀttning och genomgÄngna gymnasieprogram. Studien omfattar frÄgor och svar om boende, nuvarande sysselsÀttning och om eventuell anstÀllningsform samt förslag till eventuella förÀndringar av nuvarande livssituation. Studien tar sin utgÄngspunkt i semi- strukturerade intervjuer med fyrtiofem avgÄngselever frÄn nÄgot nationellt gymnasiesÀrskoleprogram inom upptagningsomrÄdet för JGY. Samtliga intervjuer utfördes en och en via personliga möten och i vissa fall, dÄ intervjupersonen önskat sÄ, via telefon.Resultatet visar att informanterna förutom de sju som vid tidpunkten för studien var arbetslösa trivdes med sin nuvarande sysselsÀttning.

I dagens samhÀlle stÀlls det höga krav pÄ den enskilde individen att följa arbetsmarknadens villkor och svÀngningar. Varje individ förvÀntas skapa sin framtid genom att konstruera personliga mÄl. Skolan Àr den plats som ansvarar för elevens utveckling och enligt lÀroplanerna ska skolan förmedla arbetslivets villkor. Syftet med undersökningen Àr att undersöka gymnasieelevers förvÀrvande av omvÀrldskunskaper, med sÀrskild hÀnsyn tagen till yrken, utbildning, utbildningsvÀgar och arbetsliv. Studien syftar vidare till i vilken utstrÀckning elever anser att omvÀrldskunskaper Àr viktigt vid studie- och yrkesval.

KarriÀrval kan pÄverkas av strukturella och individuella faktorer samt av andra aktörer i omgivningen. Att vÀlja karriÀrvÀg ses inte som nÄgon engÄngsföreteelse. I dagens förÀnderliga och globaliserade vÀrld aktualiseras individens val och handlingsstrategier stÀndigt. Det Àr dÀrför angelÀget att undersöka vad som i dag styr individers studie- och yrkesval. Syftet med denna intervjustudie var att undersöka juridikstuderandes upplevelse av vad som pÄverkat dem i deras beslut om framtida karriÀrer.

Rapporten handlar om rörelsehindrades studie- och yrkesval och deras erfarenheter av studie- och yrkesvÀgledningen under studieÄren. Undersökningens syfte Àr att visa pÄ om respondenterna utsatts för ?cooling down? av sina studie- och yrkesvÀgledare. Den har genomförts medelst nio intervjuer med unga rörelsehindrade personer. Intervjuerna har analyserats med tvÄ kvalitativa analysmetoder, meningskoncentrering och dikotomi.

I uppsatsen undersöks kulturellt och annat symbolisk kapital hos lÀkarstudenter vid Karolinska Institutet. Det teoretiska ramverket utgörs av Pierre Bourdieu. I studien jÀmförs lÀkarstudenternas investeringar i utbildning, mediavanor och andra kulturella aktiviter med fyra andra elitinriktade utbildningsprogram i StockholmsomrÄdet. Studien har en kvantitativ del med data insamlat genom en postal enkÀt till högskolestudenter och en kvalitativ del med personliga intervjuer med lÀkarstudenter pÄ termin fyra pÄ Karolinska Institutet. Studien visar att lÀkarstudenterna har mycket gemensamt med studenter vid de andra utbildningarna men att det sÀrkskiljer sig i vissa avseenden.

BAKGRUND: Forskning visar att skolan bemöter elever med olika social bakgrund pÄ olika sÀtt. Detta fÄr konsekvenser för hur elever kan tillgodogöra sig skolan som en resurs inför framtiden. I vÄr studie har vi belyst problemet genom att dels ÄskÄdliggöra hur elever med skiftande social bakgrund ser till framtida val av utbildning och yrke, dels hur de gör bruk av det svenska sprÄket som en resurs inför deras framtidsval.SYFTE: Undersökningens syfte Àr att belysa hur elever frÄn tvÄ skolor med skilda sociala förutsÀttningar resonerar kring sin framtida utbildning och yrkesmöjligheter, samt hur de nyttjar sprÄket dÄ de kommunicerar.METOD: Undersökningen Àr genomförd enligt kvalitativ undersökningsmetod och med en fenomenografisk ansats. Det redskap som har anvÀnts Àr fokusgruppintervjuer.RESULTAT: Sju kilometer gör skillnad. Resultatet visar att de olika elevgruppernas resonemang och argumentation skiljer sig pÄ flera punkter.

Studien undersöker vad studie- och yrkesorienterade insatser i klassrummet innebÀr för elever och lÀrare samt hur ÀmneslÀrarstudenter upplever sin roll i skolans vÀgledningsuppdrag. Uppsatsen undersöker vad ÀmneslÀrarstudenter vid UmeÄ universitet fÄr med sig för kunskaper inom omrÄdet frÄn utbildningen. Arbetet berör de vÀgledningsinsatser skolan ska bedriva som inte Àr Àmnade för studie- och yrkesvÀgledare. FrÄgestÀllningarna berör varför vÀgledning ska finnas i undervisningen och hur den behandlas i nulÀget i svenska skolan samt under ÀmneslÀrarutbildningen. Den metod som har anvÀnds Àr kvalitativa intervjuer med ÀmneslÀrarstudenter.

MÀnniskors yrkesval och syn pÄ framtida arbetsliv influeras av olika faktorer som i sin tur har formats av evolutionen eller den sociala omgivningen. MÀnniskans kognitiva förmÄgor Àr ett av elementen som pÄverkar yrkesvalsprocessen, men Àr ocksÄ kanske en bidragande orsak till könssegregeringen pÄ arbetsmarknaden. Hur mÀnniskor ser sig sjÀlva i den framtida yrkesrollen kan ocksÄ vara en anledning till varför det finns en könsskillnad pÄ arbetsmarknaden. Markus and Nurius (1987) har myntat begreppet ?Possible self?, vilket de definierade som sjÀlvbilden i framtida situationer.