I alla tider har mĂ€nniskan pĂ„verkats av tillfĂ€lligheter i livet. Är vi som flugor pĂ„ ett klibbigt flugpapper? Lockas vi av tillfĂ€lligheterna till de studie- och yrkesval vi gjort i livet? Syftet med denna undersökning Ă€r att studera just tillfĂ€lligheters pĂ„verkan pĂ„ mĂ€nniskor i deras studie- och yrkesval. Studien har genomförts med en kvantitativ metod med hjĂ€lp av en enkĂ€t med slutna och öppna svarsalternativ. Studien utfördes bland yrkesarbetande med varierande utbildningsbakgrund i Stockholm med omnejd.

Den obeslutsamhet som finns kring val av framtida yrke och utbildning Àr ett vÀldigt intressant omrÄde, dÄ alla mÀnniskor stÄr inför de valen nÄgon gÄng i livet. Det kan finnas en rad olika faktorer som pÄverkar utbildnings- och yrkesval. Syftet med denna undersökning Àr att öka förstÄelsen kring ungdomars tankar angÄende framtida utbildnings- och yrkesval. Vi avser att undersöka de faktorer som frÀmst pÄverkar ungdomar inför deras utbildnings- och yrkesval och hur de planerar att ta sig dit. Genom att göra en kvalitativ undersökning fick vi en djupare förstÄelse för hur elever som lÀser sista Äret pÄ samhÀllsvetenskapliga programmet tÀnker kring sina utbildnings- och yrkesval.

Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka betydelsen av att göra prao under grundskoletiden för högskolestudenters studie och yrkesval, enligt högskolestudenterna sjÀlva. Metoden som har anvÀnts Àr semistrukturerade kvalitativa intervjuer. I uppsatsen intervjuas fyra stycken studenter pÄ en lÀrarutbildning i södra Sverige. Tre stycken teorier anvÀnds i analysen av resultatet, learning by doing, Social cognitive career theory (SCCT) och Person ? Environment ? Correspondence Theory (P-E-C).

SammanfattningSyftet med den hÀr studien var att beskriva hur sjuksköterskor inom kommunal Àldreomsorg ser pÄ sin profession med tyngdpunkt pÄ eget yrkesval, vad som fÄr dem att stanna kvar, synen pÄ yrkesrollen och vad som förvÀntas befrÀmjaStudien har genomförts som en kvalitativ beskrivande intervjustudie. Materialet analyserades med hjÀlp av innehÄllsanalys. Resultatet visade att yttre omstÀndigheter gjorde att sjuksköterskorna valde att arbeta med Àldreomsorg..

Studie- och yrkesvÀgledning ska göras utifrÄn elevens behov och förutsÀttningar. Studie- och yrkesvÀgledare ska ha kunskap och kompetens för att ge stöd utifrÄn varje individs enskilda behov. Syftet med denna studie Àr att studera studie- och yrkesvÀgledares beskriver sina upplevelser av arbete med vÀgledning och studie- och yrkesval hos elever med neuropsykiatriska funktionsnedsÀttningar. Uppsatsens frÄgestÀllningar Àr hur studie- och yrkesvÀgledare arbetar med vÀgledning och hur de uppfattar studie- och yrkesval hos elever med neuropsykiatriska funktionsnedsÀttningar. Som undersökningsmetod har kvalitativ metod anvÀnds, dÀr sex studie- och yrkesvÀgledare pÄ gymnasieskolor och gymnasiesÀrskolor har intervjuats.

Syftet med denna studie var att undersöka pÄ vilket sÀtt extraversion Àr relaterat till arbetstillfredsstÀllelse, val av yrke med hög eller lÄg utbildning samt utÄt- eller inÄtriktat arbete. En enkÀtstudie genomfördes pÄ anstÀllda inom olika företag (N=140). Studien har delvis sina utgÄngspunkter i Furnhams studier av personlighet och arbetstillfredsstÀllelse samt Hollands teori om arbetstillfredsstÀllelses relation till val av yrke. Hypotesen var att deltagarna kommer att redovisa högre arbetstillfredsstÀllelse om de har ett arbete som överensstÀmmer med deras personlighet. Resultaten pekar pÄ att individer med höga och lÄga extraversionspoÀng redovisar högre arbetstillfredsstÀllelse om de har ett arbete som ligger nÀra deras personlighet.

Examensarbetet syftar till att fÄ förstÄelse för hur ungdomar tÀnker och drömmer kring yrken. Jag har gjort en kvalitativ studie med fyra ungdomar som gÄr i Ärskurs nio och frÄgat dem om deras drömyrken, hur de har förÀndrat och hur de tÀnker kring sina yrkesdrömmar, samt vad som pÄverkar dessa drömmar. LitteraturgenomgÄngen berör olika pÄverkansfaktorer inför ungdomars yrkesval, sÄsom genus, klasstillhörighet och arbetsmarknad. Den belyser ocksÄ viktiga vÀndpunkter inom karriÀrvalsteorin De yrken som ungdomarna frÄn början drömde om att bli, förÀndras med tiden och pÄverkas av familj, vÀnner, sina intressen, men Àven av att synen pÄ drömyrket förÀndras genom tiden och av en förÀnderlig arbetsmarknad. En av ungdomarna tyckte att det viktigt att valet gjordes av en sjÀlv och inte nÄgot som bestÀmt av nÄgon annan.

Avsikten med arbetet Àr att studera nÄgra elevers tankar kring vad eller vem Somme pÄverkat dem till ett eventuellt yrkesval samt vilka kunskaper de har om olika yrken. Ytterligare syfte med arbetet Àr att synliggöra hur könsspecifika förvÀntningar pÄ flickor och pojkar kan pÄverka dem i deras yrkesval. Genom att göra en könsstudie belyser jag denna problematik vilken i sin tur förklaras genom teorier om jÀmstÀlldhet, makt och kön. Den empiriska undersökningen bestÄr av sex intervjuer och resultatet visar att eleverna har tankar och kunskaper om vad man gör och ska kunna i olika yrken. Flera av eleverna har redan uppfattningar om vad de vill bli och det Àr i första hand papporna Somme pÄverkat dem till yrkesvalet.

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur tjejer pÄ gymnasiet upplever könsnormativa förvÀntningar gÀllande skönhetsideal samt utbildnings- och yrkesval. Vidare vill vi undersöka om och hur dessa upplevelser Àr förbundna och relaterar till varandra.För att besvara vÄrt syfte har vi genomfört en kvalitativ intervjumetodik dÀr vi har intervjuat sex tjejer som gÄr tredje Äret pÄ gymnasiet i ett studieförberedande program. Vi har Àven valt att presentera relevant forskning och litteratur inom Àmnet.I studien fann vi att tjejerna inte upplevde de könsnormativa förvÀntningarna gÀllande bÄde skönhetsideal samt utbildnings- och yrkesval som ett krav utan tjejerna valde att följa dessa förvÀntningar pÄ grund av de medföljande förmÄnerna. Tjejerna upplevde Àven att de könsnormativa förvÀntningarna skapade en samhörighetskÀnsla bland tjejer. Upplevelser gÀllande skönhetsideal samt utbildnings- och yrkesval Àr förbundna genom att det finns könsnormativa förvÀntningar för bÄda som tjejerna följer.

Syftet med denna undersökning var att analysera pÄ vilket sÀtt den religiösa tillhörigheten influerat sex religiöst troende och praktiserande muslimers resonemang och vÀrderingar kring studie- och yrkesval. Den metod som anvÀndes var semistrukturerade intervjuer. Resultatet visade respondenternas beskrivningar av hur de praktiserade sin tro i vardagen, vilket gav slutsatsen att islam upplevdes som en livsstil. Vidare visade resultaten att respondenterna upplevde islam som stÀndigt nÀrvarande, men att det var svÄrt att urskilja relationen mellan det egna studie- och yrkeslivet och den religiösa tillhörigheten. Samtliga respondenter gav Àven uttryck för altruistiska vÀrderingar om att bidra till ett bÀttre samhÀlle.

Utmattningssyndrom, som bland annat innefattar pÄtaglig brist pÄ psykisk energi, Àr en relativt ny svensk diagnos. Det saknas fortfarande i hög grad forskning kring effektiv behandling, trots att likartade tillstÄnd rapporteras internationellt. Syftet med denna studie var att undersöka patienters upplevelser av en behandling av utmattningssyndrom och dÀrigenom öka förstÄelsen för vad de tycker Àr viktiga komponenter i denna. Fem informanter, som har genomgÄtt gruppbehandling pÄ Stressmottagningen, har intervjuats och materialet har analyserats induktivt tematiskt. Viktiga komponenter enligt informanterna Àr att hantera skam och lÀra sig acceptans, att sÀtta upp mÄl och strukturera problemen, att fÄ kontakt med kroppen, att hantera ickefunktionella tankar, att testa nya beteenden, att lÀra sig grÀnssÀtta samt att öka sin tillit.

Formandet av en yrkesidentitet ses som en viktig del av identitetsutvecklingen. Syftet med studien var dÀrför att undersöka hur olika karriÀrvÀgar var relaterade till aspekter av yrkesidentitet i slutet av tjugoÄrsÄldern. Deltagare var 124 personer, (MÄlder = 29,3, 61 mÀn och 63 kvinnor). Intervjuer med deltagarna analyserades med tematisk analys vilket resulterade i fyra olika kategorier av karriÀrvÀgar: Har alltid vetat, Men i stÀllet sÄ?, Det bara blev sÄ samt Hittade en vÀg.

Den svenska arbetsmarknaden Àr könssegregerad. PÄ arbetsmarknaden utgör kvinnor med utbildning frÄn social omsorg alternativt socionomutbildning 85 procent av arbetsdeltagarna. Detta Àr bakgrunden till studiens syfte som Àr att undersöka vad som pÄverkat studenternas yrkesval och vilka förestÀllningar som förekommer om yrket. Vidare Àr syftet att undersöka om det finns likheter och skillnader i mÀnnens och kvinnornas tankar och upplevelser om yrkesvalet. En kvalitativ metod har tillÀmpats i undersökningen.

Syftet med studien var att undersöka om det fanns nÄgra speciella faktorer som gör att mÀn söker sig till vissa omrÄden inom vÄrden. Totalt sex intervjuer genomfördes pÄ ambulansen, akuten och anestesikliniken. Resultaten visade pÄ specifika faktorer som pÄverkat mÀnnens yrkesval och en diskussion förs om vilka sociala strukturer som kan ligga bakom detta..

En av grundskolans uppgifter Àr att bidra till att elevens studie- och yrkesval inte begrÀnsas av den egna klassbakgrunden. DÀrmed lÀggs ett stort ansvar pÄ skolan, och indirekt ett ansvar pÄ studie- och yrkesvÀgledarna. UtifrÄn detta Àr syftet med denna studie att undersöka hur studie- och yrkesvÀgledare pÄ grundskolan hjÀlper elever att inte begrÀnsas av sin klassbakgrund vid studie- och yrkesval, samt att analysera huruvida detta arbetssÀtt utmanar eller reproducerar rÄdande klasstrukturer. För att fÄ svar pÄ detta har vi genomfört kvalitativa intervjuer med sex studie- och yrkesvÀgledare som arbetar pÄ skolor som skiljer sig Ät vad gÀller elevernas förÀldrars utbildningsnivÄ. Analysen bygger Hodkinson och Sparkes careershipteoris begrepp kapital, habitus, handlingshorisont och pragmatisk rationalitet. Resultatet visar att studie- och yrkesvÀgledarna försöker arbeta med att öka elevernas kunskap om sin kontext, öka deras mottaglighet för nya yrken, ge dem kunskap om omvÀrlden samt ökat sjÀlvförtroende och sjÀlvkÀnsla. Studie- och yrkesvÀgledarna arbetar alla med nÄgon av dessa saker men de uttrycker att de hade velat arbeta med fler delar om de hade haft mer resurser.