HemvÄrd och personliga assistenter medverkar i mÄnga förflyttningssituationer med sina patienter. Lyft- och förflyttningstekniksutbildningar kan ges av mÄnga olika yrkesgrupper. Andra studier visar pÄ mÄnga fördelar fysiskt sett för personalen men Àven organisatoriskt. Erfarenheter tyder dock pÄ att personalen lÀtt hamnar i gamla hjulspÄr och ?slarvar? med att anvÀnda en skonsam arbetsteknik.

Andelen individer med eftergymnasial utbildning ökar pÄ arbetsmarknaden samtidigt som antalet arbetstillfÀllen inom vissa akademiska yrken inte ökar i samma takt. Denna studie syftade till att undersöka om förekomsten av oro bland högskolestudenter inför eventuell arbetslöshet hade nÄgot samband med sjÀlvkÀnsla och kontrollupplevelse. Studien avsÄg Àven att undersöka huruvida tidpunkt för avslutad utbildning och utbildningsinriktning hade nÄgon betydelse för studenternas nivÄ av oro. En enkÀtundersökning med 101 deltagare mellan 19 och 59 Är genomfördes. Resultatet visade att det fanns en signifikant skillnad i orosnivÄn mellan studenter nÀr det gÀllde hur lÄng tid de hade kvar pÄ sin utbildning.

Inledning: För mĂ„nga yrken ska studenten efter avslutad utbildning "visa sjĂ€lvkĂ€nnedom och empatisk förmĂ„ga". Detta finns formulerad för en rad yrkesexamina. Fokus för uppsatsen var att undersöka lĂ€randemĂ„let "sjĂ€lvkĂ€nnedom" i relation till utbildning.FrĂ„gestĂ€llningar: Studien ville undersöka socionomstudenters upplevelse av ökad sjĂ€lvkĂ€nnedom efter avslutad utbildning inom socionomprogrammet och ökad sjĂ€lvkĂ€nnedom i relation till sin kommande yrkesroll. Studien ville ocksĂ„ belysa pĂ„ vilket sĂ€tt ökad sjĂ€lvkĂ€nnedom uppnĂ„ddes i utbildningen.Metod: Studien hade en kvalitativ och deskriptiv ansats och var explorativ. Åtta socionom-studenter som avslutade sin utbildning Ă„r 2010 intervjuades.

Jeppsson, M (2008) Fyra personliga assistenters uppfattning av sina arbetsförhÄllanden- utbildning, stöd och en bra chef.C-uppsats, Institutionen för pedagogik, didaktik och psykologi, Högskolan i GÀvle. Personlig assistent Àr ett yrke som funnits sedan 1994 och sedan dess har de personliga assistenterna blivit fler för varje Är. Det Àr ett yrke dÀr personliga egenskaper bedöms viktigare Àn utbildning. Syftet med den hÀr studien var att undersöka pÄ vilket sÀtt lÀrandeprocesser uppfattas pÄverka personliga assistenters uppfattning om arbetsförhÄllandena. Undersökningen har inspirerats av en fenomenografisk ansats och intervjuer har anvÀnts för insamlandet av data. Intervjuerna har lyssnats pÄ ett antal gÄnger och dÀrefter transkriberats för att analyseras.

??fotboll Àr vÀrldens största lagsport? (elev pÄ fotbollsgymnasium). Ungdomars val till gymnasiet baseras pÄ mÄnga saker bl.a deras bakgrund och olika pÄverkansfaktorer. Syftet med vÄr studie Àr att ta reda pÄ elevernas pÄverkansfaktorer inför sitt gymnasieval. Vi vill veta vilket kapital eleverna har nÀr de börjar sin utbildning och om de förvÀrvar nytt kapital under utbildningens gÄng. Vi vill undersöka likheter och skillnader som kan förstÄs ur ett kön, etnicitet och klassperspektiv. VÄr studie har vi utfört pÄ en kommunal gymnasieskola med fotbollsinriktning.

Syftet med studien Àr att fÄ en ökad förstÄelse för hur aktiva aktörer i förskolan samtalar kring anvÀndandet av TAKK samt om de ser samband mellan brukandet av tecken och barns inflytande i förskolans verksamhet. Vi har följande frÄgestÀllningar: ? Hur talar de aktiva aktörerna i förskolverksamheten om TAKK? ? Vilket samband mellan anvÀndandet av TAKK och barns inflytande ser de aktiva aktörerna i förskolan? ? Vilka önskemÄl har de aktiva aktörerna i förskoleverksamheten gÀllande utbildning inom TAKK? I vÄr studie utgÄr vi frÄn variationsteorin och BRO-modellen. Aktörerna talar mycket positivt om TAKK dock sÀger de samtidigt att det krÀvs mer Àn bara TAKK. Aktörerna ser tydliga samband mellan anvÀndandet av TAKK och inflytande för alla barn. Samtliga önskar att utbildning inom TAKK integreras i förskollÀrarutbildningen. AnvÀndandet av TAKK i kombination med andra AKK-former gynnar alla barn och inte enbart de som Àr i behov av sÀrskilt stöd..

En diskrepans mellan högre utbildning och arbetsmarknadens krav tycks existera. Detta avser framförallt den kompetens högre utbildning medför gentemot arbetsmarknadens efterfrÄgan, vilket pÄverkar sÄvÀl organisationer, studenter som samhÀllet i stort. AnstÀllningsbarheten efter avslutade studier har dÀrmed blivit en framtrÀdande frÄga. Denna studie inriktar sig specifikt mot personalvetare och deras möjligheter pÄ arbetsmarknaden efter avslutad utbildning. Intentionen var att skapa en djupare förstÄelse och kunskap inom omrÄdet.

Syftet med denna studie Àr att beskriva vilka natursyner som förmedlas i barnfilmerna Happy Feet (2006) och Wall-e (2008). Detta för att undersöka om de kan anvÀndas inom utbildning för hÄllbar utveckling i förskolan. Det har utförts en ekokritisk studie av materialet med ett idé- och ideologikritiskt perspektiv. Denna studie har utförts i strÀvan efter att bidra med ny forskning för omrÄdet utbildning för hÄllbar utveckling inom förskolan, dÄ det Àr ett tunt utforskat omrÄde.Resultatet av studien Àr att den antropocentriska natursynen dominerat i bÄda filmerna, men att de samtidigt ifrÄgasÀtts mellan raderna. Slutsatsen av studien Àr att innehÄllet i filmerna gÄr att anvÀnda som underlag för undervisning, till exempel för att kunna föra en diskussion i barngrupp om natursyner..

Diabetes Àr en av de största folksjukdomarna i vÀrlden. I Sverige Àr ca 300 000 individer drabbade. För att dessa patienter skall kunna leva ett sÄ bra liv som möjligt sÄ krÀvs preventiva behandlingsformer för att förhindra komplikationer som leder till ökat lidande för individen. Syftet med studien Àr att beskriva effekter av utbildning avseende egenvÄrd för patienter med typ 2 diabetes. Metoden Àr en litteraturstudie och artiklar söktes i olika databaser.

Denna studie handlar om musikaktiviteter i förskolan och bygger pÄ kvalitativa intervjuer av pedagoger samt observationer i verksamheten. Syftet Àr att fÄ ökad förstÄelse för förskolans arbete med musik och fÄ insikt kring vilken roll pedagogerna har för barnens musikaliska utveckling. Resultatet visar pÄ att musiken utgör en stor del i förskolan men pedagogerna saknar musikalisk utbildning, de eftersöker till viss del större kompetens genom bredare utbildning i lÀrarhögskolan. Resultatet visar att de planerade musikaktiviteterna styrs av pedagogerna och anvÀnds frÀmst som ett verktyg för social och sprÄkligutveckling. Jag har ocksÄ kommit fram till att barnen pÄ förskolan anvÀnder sig av musik i sin fria lek..

Syftet med denna studie Àr att med utgÄngspunkt i lÀrares utbildning, undersöka om trumpetlÀrares undervisning vid musik- och kulturskolor skiljer sig Ät vad gÀller innehÄll och arbetssÀtt. Undersökningen Àr genomförd med hjÀlp av kvalitativa metoder för att samla empiriskt material. Fyra lÀrare, i olika Äldrar och med olika utbildning, deltar i studien. Analysen av resultatet genererade en modell som presenteras i diskussionen. Det visade sig bland annat att lÀrarnas arbetssÀtt och innehÄllet i undervisningen var beroende av nÀr man lÀt musiken komma in i bilden. De olika lÀrarna kunde ocksÄ ?delas in? i tvÄ undervisningstraditioner vilka skulle kunna betecknas som skapande och Äterskapande. .

I denna studie, som bedrivits pÄ Landstinget Dalarna, har kommunikationssystemet Microsoft Lync studerats. Lync bestÄr av kommunikationsmodulerna chatt, video- och telefonkonferens samt dela dokument. Syftet med denna rapport Àr att förklara hur utbildning kan pÄverka mÀnniskors acceptans för ett kommunikationssystem samt vilka orsaker som kan finnas för att det inte anvÀnds. För att kunna besvara studiens syfte anvÀndes ett kvasiexperiment som genomfördes genom tvÄ intervjuomgÄngar och en utbildning mellan dessa intervjuomgÄngar. UtifrÄn intervjuomgÄngarna kunde slutsatser dras om hur utbildningen hade pÄverkat acceptansen för kommunikationssystemet Lync.

Syftet med studien var att undersöka om anstÀlldas arbetsmotivation och arbetsrelaterad identitet pÄverkades av kön och utbildningsnivÄ. Studien genomfördes genom att anstÀllda pÄ ett industriföretag i GÀvleborg fick besvara en enkÀt. De mÀtinstrument som anvÀndes var Basic Need Satisfaction at Work Scale som mÀter arbetsmotivation (autonomi, kompetens, samhörighet) och tre delmÄtt för att mÀta organisations-, professions- och arbetsgruppsidentitet. Totalt deltog 88 personer i undersökningen. Resultatet visade att det förelÄg signifikanta skillnader i autonomi och kompetens relaterat till utbildningsnivÄ samt i professionsidentitet relaterat till utbildningsnivÄ.

Sjuksköterskor stÀller endast frÄgor om alkoholvanor till en liten del av alla de patienter som söker vÄrd. Syftet med litteraturstudien var att undersöka vilken betydelse det har om sjuksköterskor har fÄtt utbildning i alkoholrelaterade frÄgor för om hon vÄgar frÄga patienter om deras alkoholvanor. De frÄgestÀllningar som framkom utifrÄn syftet var: Vad fÄr sjuksköterskorna för utbildning och vad pÄverkar mötet med alkoholmissbrukare? VÄgar sjuksköterskor lyfta alkoholfrÄgan/Àmnet med patienter? Hur Àr sjuksköterskors attityder mot alkoholmissbruk och alkoholmissbrukare? Studien genomfördes som en litteraturstudie och 14 vetenskapliga artiklar granskades till resultatet. I resultatet framkom det att sjuksköterskor ansÄg att de stÀller frÄgor om alkoholvanor till patienter men de kan uppleva ett obehag vilket kan beror pÄ att de saknar kunskap pÄ grund av att de fÄtt för lite utbildning.

Sammanfattning VÄr uppsats handlar om hur mÀn som arbetar i förskolan upplever sitt eget inflytande i verksamheten ur ett minoritetsperspektiv. I uppsatsen redovisas kvalitativa intervjuer med Ätta mÀn i Äldrarna 24?59 Är. I intervjuerna har vi utgÄtt frÄn mÀnnens egen upp-fattning och förförstÄelse vad gÀller deras inflytande och pÄverkan i förskole- verksamheten. Studien visar att mÀnnen i allmÀnhet trivs bra, bÄde pÄ sin arbetsplats och i sitt yrkesval.