Syftet med den hÀr undersökningen har varit att ta reda pÄ med vilken medvetenhet förskollÀrare vÀljer barnlitteratur ur ett genusperspektiv. VÄra frÄgestÀllningar var: Hur ser pedagogers genusmedvetenhet ut nÀr de vÀljer barnlitteratur? Och hur arbetar pedagoger i förskolan genusmedvetet med barnböcker i syfte att utveckla barns sprÄk?Vi valde att göra en kvalitativ intervjustudie dÀr vi intervjuade fyra stycken förskollÀrare. TvÄ av dem var genuspedagoger, vilket pÄverkade resultatet en del. Vi har kommit fram till att genusarbetet anses som viktigt men att det inte har en hög prioritet.

LÄg motivation och dÄliga resultat i skolan Àr ett problem idag. Syftetmed denna studie var att undersöka om lÀrande med hjÀlp av ettNLI-spel Àr effektivare inom utbildning Àn vanligt lÀsande för barnoch ungdomar mellan 10 och 15 Är. Detta undersöktes genom attjÀmföra inlÀrning via ett NLI-spel och inlÀrning via lÀsning dÀr bÄdespelet och texten innehÄller exakt samma fakta. JÀmförelsen gjordesvia ett teoretiskt prov dÀr de tvÄ gruppernas resultat analyserades.Resultatet var lyckat och gruppen som spelade spelet hade igenomsnitt fler rÀtt pÄ provet Àn de som lÀste. PÄ grund av fÄtestpersoner i mÄlgruppen gjordes en komplettering med vuxnatestpersoner för att öka korrektheten av resultatet.

Kurs: Kandidatuppsats 41-60p, vÄren - 2002, Företagsekonomi Titel: KartlÀggning och utvÀrdering av utbildningar - en svaghet i företag? Författare: Annika Andersson , Nina Blomkvist och Goce Lamevski Handledare: Göran Alsén, IEM, Blekinge Tekniska Högskola Syfte: VÄrt syfte med uppsatsen Àr att beskriva och skapa förstÄelse för vilka faktorer som ligger bakom hur företag kartlÀgger utbildningsbehov, vilka utvÀrderingsmetoder som anvÀnds samt hur effekter kan tydliggöras i organisationen. Vidare Àr syftet att efter studien kunna bemöta den kritik som vi tar upp i problemdiskussionen. Metod: Vi har i denna studie anvÀnt oss av semistrukturerade, kvalitativa intervjuer med utbildningsansvariga inom telecombranschen. Slutsats: I vÄr studie har vi kommit fram till att företag lÀgger ner, ett till synes noggrant arbete med att karlÀgga behov för utbildning, i kontrast till den kritik som har framhÄllits av forskare.

Studien bygger pÄ kvalitativa intervjuer med fem ungdomar som valt att lÀsa lÀrlingsutbildningen. Gymnasial lÀrlingsutbildning Àr en försöksverksamhet som startade hösten 2008. Syftet med studien Àr att undersöka vilka bakomliggande faktorer som pÄverkar eleverna att vÀlja en lÀrlingsutbildning, vilka förvÀntningar de har pÄ utbildningen, hur de tÀnker kring sin utbildning och sitt framtida arbete i ett livsperspektiv. Ett övergripande resultat i min studie Àr att intervjupersonerna genom sina individuella val av utbildning, synen pÄ arbete och tankar om framtiden tenderar att reproducera den sociala klass som de vuxit upp i. Resultatet visar ocksÄ att utbildningsformen med stor arbetsplatsförlagd del Àr attraktiv för ungdomarna i studien.

Uppsatsens syfte Àr att öka förstÄelsen för och kunskapen om vÀrdet av personliga egenskaper som en del av det mÄngfacetterade kompetensbegreppet, erfarenhet och utbildning Àr andra begrepp som har studerats i relation till dessa. Dessa begrepp Àr alla interrelaterade och skapar en persons unika sammansÀttning vilket blir allt viktigare nÀr samhÀllet utvecklas mot en kunskapsbaserad ekonomi med humankapitalet i centrum. Den svenska befolkningen utbildar sig i allt högre grad och arbetsmarknadens krav pÄ formell kompetens ökar i takt med att utbildningsnivÄn stiger. TillgÄngen pÄ kompetens skiftar dock och motsvarar inte alltid företagens krav vilket gör situationen allt tuffare för organisationer med felrekryteringar som en följd av detta. Studiens fokus ligger pÄ att försöka förklara vad som definierar begreppen kompetens, personliga egenskaper, utbildning och erfarenhet och vad som gör att de Àr viktiga.

Denna uppsats behandlar hur gymnasielÀrare i historia ser pÄ IT som ett pedagogiskt redskap. Genom en kvalitativ undersökning med intervjuer samt en kvantitativ undersökning med 103 respondenter fann jag att en stor del av dessa lÀrare anvÀnder IT i sin undervisning, hur ofta de anvÀnder IT som ett pedagogiskt redskap varierar. En stor del av respondenterna svarade att de ville gÄ en kortare utbildning för att fÄ kunskap och tips om hur man kan jobba med IT i historieundervisningen. TillgÄngen till datorsalar var god och en stor del av respondenterna ansÄg att det fanns fördelar med att anvÀnda IT som ett pedagogiskt verktyg. Slutsatsen blir att flertalet lÀrare anvÀnder IT i sin undervisning idag, men de törstar efter mer utbildning inom omrÄdet.

Trots att flera forskare pÄvisat stora födelar med formativ bedömning har det visat sig svÄrt att genomföra i praktiken. I ett fÄtal lÀnder, som Storbritannien, Nya Zeeland och Uruguay, Àr formativ bedömning ett uttalat krav i styrdokumenten. Denna studie fokuserar pÄ hur lÀrare i Uruguay bedömer formativt och vilka faktorer de anser pÄverkar möjligheten till formativ bedömning. Kvalitativa intervjuer genomfördes med tio lÀrare med olika yrkeserfarenhet och utbildning. Samtliga tio intervjuade lÀrare bedömer formativt.

SamhÀllet stÄr inför stora utmaningar dÄ undersköterskeyrket hotas med stora pensionsavgÄngar och för fÄ sökande elever till vÄrd och omsorgsprogrammet. Detta kommer att ha en stor pÄverkan pÄ oss alla dÄ undersköterskeyrket ingÄr i Sveriges största yrkesomrÄde.I vÄr studie har vi valt att undersöka elever pÄ vÄrd och omsorgsprogrammet, för att se hur de reflekterar över sin utbildning och se hur social bakgrund Àr med och pÄverkar val man gör. Till vÄr hjÀlp har vi anvÀnt oss av teorier frÄn Pierre Bourdieu, Thomas Brante, Bernt Gustavsson och Gerd Lindgren för att skapa en förstÄelse kring denna problematik.För att fÄ en bredd i vÄr studie har vi valt att anvÀnda en kvantitativ metod i form av enkÀter som vi lÀmnade ut till gymnasielever pÄ vÄrd och omsorgsprogrammet. Resultatet av enkÀterna visar bland annat pÄ att elevernas sociala bakgrund har en viss inverkan pÄ gymnasievalet och utbildning. Resultatet visar Àven att mÄnga av eleverna har som mÄl att studera vidare efter gymnasiet vilket leder till ett stort rekryteringsbehov som drabbar hela vÄrd- och omsorgssektorn..

För att en e-utbildning skall utgöra en god inlÀrningsmiljö krÀvs, förutom en vÀl anpassad pedagogik, Àven en hög grad av anvÀndbarhet. Ett system dÀr anvÀndarna ofta tvingas flytta uppmÀrksamheten frÄn innehÄllet, för att istÀllet rikta den mot att försöka förstÄ systemet, pÄverkar inlÀrningsprocessen negativt. Syftet med detta arbete var tvÄdelat. Som ett första led avsÄgs att utvÀrdera en befintlig e-utbildning, EKGtolkning.com, för att undersöka hur dess utformning stÀmde överens med de pedagogiska krav som ett datorbaserat lÀromedel bör leva upp till. Ett anvÀndartest genomfördes, varvid vissa anvÀndbarhetsproblem pÄvisades.

Det övergripande syftet med undersökningen var att undersöka vilka kunskaper ungdomsmottagningskuratorer upplever sig ha om bemötande och stöd till homo- och bisexuella ungdomar. FrÄgestÀllningarna berörde kuratorernas HB-kunskaper, hur ungdomsmottagningen var anpassad sÄ att homo- och bisexuella ungdomar skulle kÀnna sig vÀlkomna, hur mÄnga kuratorer som genomgÄtt en HB-utbildning, vad de hade för attityder till en sÄdan och om det fanns skillnader mellan kuratorer som gÄtt respektive inte gÄtt en HB-utbildning. Tidigare forskning visar att homo- och bisexuella ungdomar har specifika behov och problem och att kunskapsbrist hos professionella kan leda till att homo- och bisexuella kÀnner sig krÀnkta. En kvantitativ enkÀtstudie genomfördes med samtliga av Stockholm lÀns ungdomsmottagningskuratorer. Analysen gjordes utifrÄn socialkonstruktivistiska teorier om heteronormativitet.

SÀg Àr det möjligt att motverka traditionella könsmönster,trots strukturer som formar oss sÄ att vi omedvetet styrs att vÀljautbildningar som leder till könstraditionella yrkesval? Att fÄ kunskaper om ochge redskap för ett praktikorienterat jÀmstÀlldhetsarbete i studie- ochyrkesvÀgledning Àr syftet med denna aktionsforskningsstudie. De vÀgledare som deltar har intresseför och kunskap om genusvetenskapliga perspektiv och kan ses som goda exempel. VÀgledarnadeltar genom tvÄ intervjutillfÀllen och en mÄnads fokusering pÄ uppdraget attmotverka traditionella könsmönster. De anvÀnder olika metoder och berÀttar ompositiva, neutrala, obekvÀma, hÀftiga och negativa reaktioner frÄn sökande.

Syftet med uppsatsen Àr att ta undersöka hur utbildning inom datorÀmnen kan utformas för att svara upp mot de krav som arbetslivet stÀller pÄ yrkesverksamma hÀlso- och vÄrdadministratörer.Uppsatsen tar upp vilka kompetenser inom datorÀmnen som yrkesverksamma hÀlso- och vÄrdadministratörer anser man behöver behÀrska för att klara av de arbetsuppgifter som arbetet krÀver.Uppsatsen tar Àven upp hur yrkesverksamma hÀlso- och vÄrdadministratörer anser att en utbildning inom datorÀmnen ska utformas för att ge kompetens att utföra framtida arbetsuppgifter som hÀlso- och vÄrdadministratörer.Metoden som har anvÀnts för att komma fram till resultatet har varit Ätta stycken kvalitativa intervjuer med yrkesverksamma lÀkarsekreterare och hela uppsatsen ger en bra bild av vilken mjukvara och kompetens man mÄste behÀrska för att klara av arbetet som hÀlso- och vÄrdadministratör..

Genom vĂ„ra val och beteendemönster pĂ„verkar vi mĂ€nniskor varandra, bĂ„de lokalt och globalt. Medvetenheten ökar och vi ser idag en vĂ€xande oro för effekten av detta.VĂ€rldssamfundet har enats om att strĂ€va efter en hĂ„llbar utveckling. Åren 2005-2014 har av Förenta Nationerna (FN) blivit utsedda till Ă„r dĂ€r man ska verka för en hĂ„llbar utveckling genom utbildning.Sverige har fört in hĂ„llbar utveckling i miljöbalken och landets miljöpolitik skall strĂ€va efter densamma. Försvarsmakten har ett ansvar för den ekologiskt hĂ„llbara utvecklingen inom sin sektor, försvarssektorn. Som myndighet nĂ„r de ut till mĂ„nga genom just utbildning dĂ„ cirka 8500 vĂ€rnpliktiga utbildas per Ă„r, dĂ€rtill tillkommer de anstĂ€llda.Uppsatsen undersöker hur försvarsmakten uttalat arbetar för en hĂ„llbar utveckling och hur utbildningssituationen, i frĂ„ga om hĂ„llbar utveckling, ser ut.

Slutet pÄ gymnasietiden har en stor betydelse för de flesta ungdomar och innebÀr en ny fas i livet. Vuxenlivet börjar och med det förvÀntningar och planer som ska utgöra deras framtid. Men lÄngt ifrÄn alla ungdomar har samma förutsÀttningar. Denna studie handlar om tankar och förhoppningar om framtiden hos ungdomar med utlÀndskbakgrund. Den behandlar Àven hur de upplever sin egen situation.

Syftet med vÄrt examensarbete Àr undersöka generella utbildningskrav pÄ personliga assistenter. Vi vill ocksÄ fÄ en ökad förstÄelse för hur assistenternas arbetsförhÄllanden ser ut i relation till deras yrkesroll. Vi Àr intresserade av att undersöka vilken typ av forskning som finns pÄ Àmnet och vad lagen, statliga rapporter, myndighetsdokument och andra personer som Àr berörda av Àmnet framför. För att fÄ svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar anvÀndes en litteraturstudie och genom innehÄllsanalys och sekundÀranalys jÀmför vi de olika Äsikterna som framförs i materialet. Vi har med hjÀlp av vÄr litteraturstudie möjlighet besvara följande frÄgestÀllningar; Vad ligger till grund för utformningen av personlig assistans och vad styr insatserna? Hur ser utbildningskraven ut pÄ personliga assistenter? Finns det behov av utbildning, och i sÄ fall vad för utbildning? samt Hur ser de personliga assistenternas arbetsuppgifter och arbetsförhÄllanden ut? Teorierna vi utgÄr ifrÄn Àr: empowerment, paternalism, professionsteorier samt begreppen kunskap och kompetens.