Denna studie har genomförts som en del i Mistra Urban Futures projekt Grön Produktion. Projektet vill utveckla stadsodlingsprojekt och affÀrsidéer och har beslutat att göra detta genom att titta pÄ omrÄdena utbildning och affÀrsmodeller. Denna studie riktar sig mot omrÄdet utbildning och har undersökt hur utbildning skulle kunna öka urban matproduktion för att bidra till skapandet av en ny matproduktionsnÀring och samtidigt öka stÀders ekologiska hÄllbarhet. FrÄgestÀllningar som behandlades var hur en utbildning av urbana matproducenter skulle kunna stÀrka och lyfta befintlig matproduktion i stÀder till en ny matnÀring, vilka kunskaper som urbana jordbrukare har och önskar samt vilka kunskaper som marknaden önskar. För att besvara detta genomfördes kvalitativa intervjuer av olika aktörer inom den potentiella matproduktionsnÀringen; kommunen, odlare, handeln och restaurangbranschen.

Detta arbete Àr en studie som syftar till att ta reda pÄ om, och i sÄ fall hur, medvetenheten om fritidshemmens uppdrag kan kopplas till personalens eventuella utbildning. I studien utgÄr uppdragen frÄn LÀroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 (2011) och Kvalitet i fritidshem: allmÀnna rÄd och kommentarer (2007). Vi har genomfört fyra semistrukturerade kvalitativa intervjuer. Birgit Andersson (2013) uppmÀrksammar att det Àr av största vikt att ha en pedagogisk utbildning för att som verksam i skolan kunna nÄ de uppsatta mÄlen i uppdragen. Skolverket (2012) skriver i sin rapport Personal i fritidshem att riksgenomsnittet i antalet Ärsarbetare som Àr utbildade fritidspedagoger i samtliga kommuners fritidshemsverksamheter Àr 27 procent, Är 2012 (Skolverket 2012a).

Sammanfattning Uppsatsens titel: Erfarenheter av IFRS i Sverige ? vad innebĂ€r IFRS för företagen? Seminariedatum: 2007-06-07 Ämne/Kurs: FEK 582 Kandidatuppsats, 10 poĂ€ng Författare: Afrodita D. Coku, Samet Elezi, Sebastian KlarĂ„s Handledare: Carl-Michael Unger, Erling Green Fem nyckelord: Utbildning, Organisering, IFRS, Koncern, RevisionsbyrĂ„ Syfte: Uppsatsens syfte Ă€r att beskriva och analysera ett antal företags och revisionsbyrĂ„ers erfarenheter av IFRS. Metod: Undersökningen har genomförts enligt den kvalitativa metoden genom sĂ„vĂ€l personliga intervjuer som utskickande av frĂ„geformulĂ€r. Referensram: VĂ„r referensram bestĂ„r av att beskriva vilka erfarenheter svenska företag och revisionsbyrĂ„er har av IFRS, samt vilken organisering och utbildning har krĂ€vts att implementera IFRS.

Studiens syfte Àr att söka samband mellan studenters identitet och utbildningsomrÄde, vidare att studera vilka faktorer som inverkar sÄsom personliga egenskaper, socioekonomisk bakgrund, vÀrderingar, hÀrkomst och genus. För att tÀcka detta syfte har studien följande forskningsfrÄgestÀllning: Hur ser ett eventuellt samband ut mellan studenters identitet och utbildning?Undersökningen utgÄr frÄn en kvantitativ metod dÀr en webbenkÀt e-postats till studenter pÄ fyra olika utbildningar pÄ Göteborgs Universitet. Resultaten tolkas först pÄ ett kvantitativt synsÀtt, dÀr resultatet visualiseras i diagram och tabeller. Vad dessa diagram och tabeller visar tolkas och analyseras sedan utifrÄn en mer kvalitativ analysmetod dÀr författarna utgÄr frÄn ett socialpsykologiskt perspektiv, med fokus pÄ Henri Tajfels teori om social identitet.Resultatet i undersökningen visar pÄ ett samband mellan utbildning och identitet.

Inom intensivvÄrden har utvecklingen av medicinteknisk utrustning de senaste tio Ären gÄtt mycket fort framÄt och blivit allt mer avancerad. Utbildning och kompetensutveckling inom medicinsk teknik skaar en trygg och sÀker miljö för bÄde patient och vÄrdpersonal och Àr ett led i patientsÀkerhetsarbetet. Utbildning inom medicinsk teknik har sett olika ut genom Ären och webbaserad utbildning Àr ett inlÀrningssÀtt. Syftet med examensarbetet var att beskriva intensivvÄrdssjuksköterskors uppfattningar av webbaserat utbildningsverktyg för medicinteknisk utrustning ur ett patientsÀkerhetsperspektiv. Datainsamlingen skedde genom semistrukturerade intervjuer av Ätta intensivvÄrdssjuksköterskor pÄ ett sjukhus i Mellansverige.

Syfte: Att undersöka om en utbildning om barn och smÀrta förbÀttrade sjuksköterskors kunskap och följsamhet till Akademiska Barnsjukhusets kvalitetsmÄl gÀllande smÀrta.Metod: De 23 sjuksköterskorna som ingick i studien var anstÀllda pÄ en barnakutmottagning och tvÄ vÄrdavdelningar pÄ Akademiska Barnsjukhuset. Sjuksköterskorna besvarade frÄgeformulÀr om kvalitetsmÄlen om smÀrta och barn före och efter en utbildning. Journalgranskningar av sjuksköterskornas dokumentation av smÀrtskattningar genomfördes före och efter utbildningen. Skillnader med avseende pÄ kunskap om kvalitetsmÄl och dokumenterade smÀrtskattningar före och efter utbildning analyserades med Exakt teckentest.Resultat: Dokumenterade smÀrtskattningar fanns i 20% av de granskade journalerna bÄde före och efter utbildning. Sjuksköterskor rapporterade dock bÀttre kunskap om Akademiska Barnsjukhusets kvalitetsmÄl om smÀrta efter jÀmfört med före utbildning .Slutsats: Omfattning och dokumentation av barns smÀrtskattningar behöver uppmÀrksammas.

Syftet med uppsatsen Àr att ta undersöka hur utbildning inom datorÀmnen kan utformas för att svara upp mot de krav som arbetslivet stÀller pÄ yrkesverksamma hÀlso- och vÄrdadministratörer.Uppsatsen tar upp vilka kompetenser inom datorÀmnen som yrkesverksamma hÀlso- och vÄrdadministratörer anser man behöver behÀrska för att klara av de arbetsuppgifter som arbetet krÀver.Uppsatsen tar Àven upp hur yrkesverksamma hÀlso- och vÄrdadministratörer anser att en utbildning inom datorÀmnen ska utformas för att ge kompetens att utföra framtida arbetsuppgifter som hÀlso- och vÄrdadministratörer.Metoden som har anvÀnts för att komma fram till resultatet har varit Ätta stycken kvalitativa intervjuer med yrkesverksamma lÀkarsekreterare och hela uppsatsen ger en bra bild av vilken mjukvara och kompetens man mÄste behÀrska för att klara av arbetet som hÀlso- och vÄrdadministratör..

FörÀndring i kompetens och samband mellan olika skattningsinstrument bedömdes hos blivande telefonrÄdgivare under en lÀngre utbildning i Motiverande Samtal (MI). Fjorton personer med blandad bakgrund och erfarenhet inom hÀlso- och sjukvÄrd utbildades för att arbeta pÄ Alkohollinjen. De blivande rÄdgivarna erhöll sammanlagt Ätta dagars MI-utbildning fördelade över nio mÄnader. Olika skattningar gjordes för att följa rÄdgivarnas MI-kompetens. Fem samtal med fiktiva klienter (skÄdespelare) spelades in under utbildningens gÄng och kodades av oberoende kodare med Motivational Interviewing Treatment Integrity code (MITI).

Syftet med uppsatsen Àr att sammanfatta Tanzanias utbildningssystem med sÀrskild fokusering pÄ kvinnors utbildningsmöjligheter, samt genom en etnografisk fÀltstudie vid ett ?Montessori Training Centre? i Tanzania presentera ett exempel pÄ vad som konkret görs för att stÀrka flickors utbildningsmöjligheter. I uppsatsen presenteras resultatet av observationer, intervjuer och samtal rörande centrets uppbyggnad och funktion, kvinnors möjlighet till utbildning i landet samt tankar kring montessoripedagogiken. Slutligen lyfts vikten av gemensamma satsningar globalt, nationellt och individuellt för att utveckla jÀmstÀlldhet mellan könen och skapa förutsÀttningar för ?utbildning för alla?.

Malnutrition Àr vanligt förekommande hos personer med demenssjukdomar och för denna utsatta grupp Àr det av vikt att fokusera pÄ nutrition och omvÄrdnadsÄtgÀrder. Syftet med ddenna litteraturstudie Àr att belysa malnutrition och riskfaktorer ho dementa personer samt beskriva vad sjuksköterskan bör vara uppmÀrksam pÄ i sitt arbete för att förebygga malnutrition och hur bÀttre nutritionsstatus kan uppnÄs. Metoden i arbetet Àr en litteraturstudie i vilken 9 kvantitativa artiklar och 1 kantitativ/kvalitativ studie granskats ur ett vetenskapligt perspektiv. Resultatet presenteras utifrÄn tre huvudomrÄden: nutritionsproblem och tillhörande faktorer,utbildning samt interventioner. Tillsammans visar de pÄ förekomst av malnutrition och att det via utbildning och ÄtgÀrder gÄr att pÄverka nutritionsstatus hos dementa personer.

Syftet med denna studie Àr att beskriva vilka natursyner som förmedlas i barnfilmerna Happy Feet (2006) och Wall-e (2008). Detta för att undersöka om de kan anvÀndas inom utbildning för hÄllbar utveckling i förskolan. Det har utförts en ekokritisk studie av materialet med ett idé- och ideologikritiskt perspektiv. Denna studie har utförts i strÀvan efter att bidra med ny forskning för omrÄdet utbildning för hÄllbar utveckling inom förskolan, dÄ det Àr ett tunt utforskat omrÄde.Resultatet av studien Àr att den antropocentriska natursynen dominerat i bÄda filmerna, men att de samtidigt ifrÄgasÀtts mellan raderna. Slutsatsen av studien Àr att innehÄllet i filmerna gÄr att anvÀnda som underlag för undervisning, till exempel för att kunna föra en diskussion i barngrupp om natursyner..

Kompetensutveckling av personalen och internutbildningar har varit ett hett debattÀmne de senaste Ären. Numera Àr Internet/intranÀt och interaktiva sjÀlvstudiekurser ofta ett alternativ till traditionell lÀrarledd utbildning. Vi ville dÀrför undersöka hur lÀrande via intranÀt sker, hur sÄdana internutbildningar upplevs av deltagarna och att försöka ge förslag pÄ hur dessa kan utvecklas ytterligare. För att uppfylla vÄra syften har vi valt att utföra studier hos tre av Volvos ÄterförsÀljare. Volvo har sedan en tid tillbaka en internutbildning som kombinerar lÀrarledda lektioner med sjÀlvstudiekurser via intranÀt.

Denna studie har utförts i syfte av att söka förstÄ hur fyra universitetsstudenter subjektivt upplever och reflekterar över sin sociala verklighet, i synnerhet nÀr de befinner sig i grÄzonen mellan utbildning och arbetsliv. För att söka komma Ät dessa subjektiva berÀttelser har vi utfört narrativa temaintervjuer med fyra programstudenter vilka nÀrmar sig sin examen. Det empiriska materialet har visat att alla fyra studenter följer vissa sociala handlingsmönster i sina reflektioner över utbildningen och förestÀllningar om det framtida arbetslivet men att deras skilda erfarenheter i livet har pÄverkat hur de förhÄller sig olika till sin sociala verklighet..

FrÄn tidig Älder lÀr vi oss vad som anses "tjejig" och "pojkaktigt". Det omfattar allt frÄn fÀrger och klÀder till beteende och Àven yrken, och det Àr allmÀnt kÀnt att det finns branscher som Àr mans- och kvinnodominerande. Byggindustrin och vÄrd och omsorg hör till dessa typer av yrken.Syftet med denna studie Àr att fÄ anstÀllda som arbetar inom bygg och vÄrd och omsorg sektorn att beskriva sin bransch genom ett genusperspektiv. De anvÀnda teorierna Àr Yvonne Hirdmans genussystem gÀllande maskulina och feminina normer, regler och uppfattningar, Vertikala och horisontella segregation och ekonomiska teorier om den yttre pÄverkan pÄ en persons yrkesval och arbetsgivarens vÀrdering av manliga och kvinnliga arbetstagare.Resultaten visar att informanterna i bÄda sektorerna upplever en lite jÀmnare könsfördelning pÄ grund av en pÄgÄende förÀndringar av bÄda branscherna och samhÀllet i allmÀnhet, men det kommer att tatid att jÀmna ut könsfördelningen ytterligare. BÄde mÀn och kvinnor Àr lika lÀmpade för bÄda branscherna och alla informanter har intrycket att en jÀmn könsfördelning Àr bra för alla som arbetar i branschen..

 Syftet med den hÀr studien Àr att undersöka vilka yrkes- och studiebakgrunder yrkesverksamma datalÀrare har och om olika bakgrund leder till skillnad i uppfattningar om deras yrke och utbildning. Dessutom syftar arbetet till att undersöka hur datalÀrare hÄller sina Àmneskunskaper ajour och om det finns skillnader i fortbildning beroende pÄ utbildning och yrkesbakgrund. För att besvara arbetets frÄgestÀllningar anvÀnds en kartlÀggande kvantitativ enkÀtundersökning som besvaras av yrkesverksamma datalÀrare frÄn hela landet. För att fÄ fram resultaten görs vissa sambandsanalyser och dessutom presenteras deskriptiv statistik. Undersökningen visar att majoriteten av datalÀrarna saknar lÀrarbehörighet samt att ungefÀr hÀlften tidigare har arbetat utanför skola och har professionella tillÀmpningar inom sitt Àmne.