Att mÀta och vÀrdera kompetensutveckling pÄ företag blir en allt vanligare företeelse Àven om det fortfarande inte Àr allmÀnt vedertaget. SATS Sports Club AB Àr ett företag pÄ den Skandinaviska trÀningsmarknaden. Det Àr ett utbildningsorienterat företag men gör sjÀlv inte nÄgon uppföljning pÄ sina utbildningar.I det hÀr arbetet har vi kartlagt en utbildning pÄ SATS (GETIN-utbildningen). Vi har definierat kompetensmÄlet med utbildning, vilket sorts vÀrde som detta mÄl bidrar med och vilka affÀrsmÄl som pÄverkas av detta.VÄrt syfte Àr att ge SATS en inblick i hur de kan arbeta med kompetensmÀtning i sin organisation. Vi Àmnar Àven lÀgga grunden för en fullstÀndig kompetensmÀtning av SATS GETIN-utbildning.Vi har kommit fram till att kompetensmÄlet med GETIN-utbildningen Àr ?att öka de nyanstÀlldas servicekvalitet och förbÀttra deras kundbemötande.?.

Den hÀr uppsatsen syftar till att ge en förstÄelse för rekryteringskonsulters syn pÄ jÀmstÀlldhet och deras roll i arbetet för jÀmstÀlldhet. Studien fokuserar pÄ rekryteringar av ingenjörer till stÄl- och verkstadsindustrin. FrÄgestÀllningarna som besvaras Àr: ?Vilken utbildning har rekryterare i jÀmstÀlldhetsfrÄgor??, ?Vilka direktiv fÄr rekryteringskonsulter frÄn kundföretaget??, ?Vilken instÀllning har rekryterare till jÀmstÀlldhet?? och ?Hur ser rekryterare pÄ sina möjligheter att bidra till en mer jÀmstÀlld stÄl- och verkstadsindustri??.Tidigare forskning pÄ omrÄdet finns bland annat inom projektet JÀmVÀxt vid Karlstad universitet inom vilket den hÀr uppsatsen skrivits. VÄr teoretiska referensram omfattar teorier om varför samhÀllet Àr könssegregerat och vilka instÀllningar individer och företag kan ha till genusfrÄgan.

För att Ă„stadkomma ett effektivt utvecklingsarbete Ă€r det av yttersta vikt att undersöka vilka faktorer som leder till stĂ€rkt kvinnlig egenmakt. Med hjĂ€lp av ekonometrisk analys jĂ€mför denna uppsats kvinnlig egenmakt i Rwanda Ă„r 2000 respektive 2010. Trots Rwandas omfattande ekonomiska och jĂ€mstĂ€lldhetsfrĂ€mjande reformer kan denna uppsats inte visa pĂ„ mer Ă€n marginella ökningar vad gĂ€ller kvinnlig egenmakt. Ökningen hittas endast för kvinnor med hög utbildning. I linje med tidigare forskning indikerar resultatet att Rwandas utveckling i mĂ„nga avseenden frĂ€mst verkar ha gynnat en mer privilegierad minoritet.

Det finns idag en mÀngd forskning som visar hur eleven pÄverkas av familj och hemförhÄllanden dÄ eleven gör sitt utbildningsval inför framtiden. BÄde intervjustudier och enkÀtstudier har pÄvisat hur elever, mer eller mindre medvetet, gör sina val med utgÄngspunkt i de sociala förutsÀttningar som eleven har i och med sin uppvÀxtmiljö. Att det ser ut pÄ det hÀr viset kan leda till att skola och utbildning Àr med och reproducerar ojÀmlikhet samt att upp-rÀtthÄlla klasskillnader i samhÀllet. För att skola och utbildning ska ha möjlighet till att skapa och möjliggöra lika förutsÀttningar för alla elever, mÄste bakomliggande faktorer gÀllande elevens gymnasieval synliggöras och problematiseras. I föreliggande studie har det gjorts tio intervjuer med elever i Ärskurs nio, dÀr de tillsammans med en av sina förÀldrar samtalar kring frÄgor om kunskap, utbildning och gymnasieval.

Det gÄr inte att utbilda sig till chef men jobbet som chef underlÀttas om man har utbildning. Enligt vÄr empiriska grund sÄ Àr den bÀsta kombinationen att lÀra sig det bÄde praktiskt och teoretiskt, utbildningen Àr en genvÀg till en chefsposition. Chefen kan dÀremot utvecklas om man utbildar sig under tiden som man jobbar..

I dag debatteras det flitigt kring unga och deras arbetslöshet i media. Syftet med vÄr studie Àr att studera unga med högskoleutbildning och deras syn pÄ val av utbildning och deras möjligheter pÄ arbetsmarknaden. Uppsatsen grundas pÄ en intervjuundersökning bland unga akademiker som har tagit examen frÄn MÀlardalens Högskola under 2004 med minst 120 poÀng inom Beteendevetenskapliga programmet, Beteendevetenskapliga programmet (Social omsorg), VÀlfÀrdsprogrammet med inriktning mot rehabilitering, MissbruksvÄrdsprogrammet, Datateknik, Energiteknik, Byggteknik, Miljöteknik, Ekonomiprogrammet och Internationella marknadsföringsprogrammet. Respondenterna har fÄtt svara pÄ frÄgor angÄende etablering, brist pÄ arbetslivserfarenhet, rörlighet och flexibilitet samt val av utbildning. Intervjusvaren kopplas till teorier, tidigare forskning och tolkas utifrÄn en hermeneutisk ram.

Kvalificerad yrkesutbildning Àr en eftergymnasial utbildning som skall vara flexibel, trÀffsÀker och utvecklingsbar. Enligt de senaste undersökningarna frÄn SCB (2007) fÄr nio av tio studenter arbete eller startar företag efter avslutad KY-examen. Detta examensarbete har genomförts pÄ KY-studenter som har studerat i Nyköping. Det övergripande syftet med examensarbetet har varit att undersöka vad studenterna gör efter avslutad utbildning och pÄ vilka sÀtt KY som utbildningsform möjliggjort etablering pÄ arbetsmarknaden. Dessutom ingick ocksÄ i syftet att undersöka vad studenterna tyckte om sin utbildning.

Bakgrund: Substansberoendet ökar stadigt i hela vÀrlden, vilket ökar trycket pÄ den somatiska vÄrdens kunskap att vÄrda patienter med substansberoende. Sjuksköterskor upplever att de inte har tillrÀcklig kunskap och erfarenhet av att behandla patienter med substansberoende, vilket ofta leder till att patienter kÀnner sig felbehandlade och sjuksköterskor kÀnner sig obekvÀma i sin sjuksköterskeroll i olika vÄrdsituationer. Syftet var att undersöka hur sjuksköterskors utbildning pÄverkar omvÄrdnad av patienter med substansberoende, inom den somatiska vÄrden. Metoden Àr en litteraturstudie med fokus pÄ sjuksköterskors utbildning om substansberoende och omfattar sju kvantitativa och sex kvalitativa vetenskapliga artiklar frÄn olika delar av vÀrlden. Resultatet visade sjuksköterskors upplevelse i mötet med substansberoende patienter och behov av utbildning för sjuksköterskor om substansberoende.

Den ha?r a?r en kvalitativ studie som presenterar resultatet fra?n fem semistrukturerade intervjuer med fem ungdomar mellan a?ldrarna 19-25 som bor i Lulea? kommun och som inte ga?tt fa?rdigt gymnasiet. Syftet med studien a?r att underso?ka ungdomarnas upplevelser av att avsluta sin gymnasieutbildning i fo?rtid, samt ta reda pa? vad som pa?verkat deras beslut att go?ra det. Till grund fo?r analysen ligger Bourdieus begrepp kapital, habitus och kulturell reproducering samt artiklar och tidigare forskning som ses relevanta fo?r studien.Resultatet visar att alla ungdomar, fo?rutom en, genomga?tt en separation mellan fo?ra?ldrarna na?gon ga?ng under barndomen.

Den hÀr uppsatsen syftar till att ge en förstÄelse för rekryteringskonsulters syn pÄ jÀmstÀlldhet och deras roll i arbetet för jÀmstÀlldhet. Studien fokuserar pÄ rekryteringar av ingenjörer till stÄl- och verkstadsindustrin. FrÄgestÀllningarna som besvaras Àr: ?Vilken utbildning har rekryterare i jÀmstÀlldhetsfrÄgor??, ?Vilka direktiv fÄr rekryteringskonsulter frÄn kundföretaget??, ?Vilken instÀllning har rekryterare till jÀmstÀlldhet?? och ?Hur ser rekryterare pÄ sina möjligheter att bidra till en mer jÀmstÀlld stÄl- och verkstadsindustri??.Tidigare forskning pÄ omrÄdet finns bland annat inom projektet JÀmVÀxt vid Karlstad universitet inom vilket den hÀr uppsatsen skrivits. VÄr teoretiska referensram omfattar teorier om varför samhÀllet Àr könssegregerat och vilka instÀllningar individer och företag kan ha till genusfrÄgan.

Syftet med denna studie var att göra en metodpluralistisk uppföljning pÄ de som deltagit i Regionförbundets utbildning om att stÀrka barn- och förÀldraperspektivet i missbruks- och beroendevÄrd. Syftet var Àven att undersöka deltagarnas upplevelser om och pÄ vilket sÀtt utbildningen pÄverkat deras eget arbete med missbruksfrÄgor. Studien utgÄr frÄn en kvantitativ och en kvalitativ ansats. En enkÀtundersökning med samtliga deltagare i Regionförbundets utbildning genomfördes dÀrefter valdes tre personer för en djupgÄende intervjuer. Intervjupersonerna valdes utifrÄn olika organisationer och verksamheter.

I det hÀr arbetet undersöker vi om musiklÀraren verkligen Àr sÄ förberedd pÄ yrkets alla delar som man borde vara efter avslutad utbildning. Studien Àr indelad i tre rubriker; Arbetsliv, KunskapsmÄl och bedömning samt Utbildning; för att ge en övergripande bild av de olika delarna i utbildning och yrkesliv för musiklÀraren. Vi har valt att intervjua sex nyutbildade musiklÀrare som Àr yrkesverksamma inom grundskola och gymnasium. Vi tittar Àven pÄ styrdokument för vad en lÀrarutbildning ska innehÄlla samt hur exempelvis utvecklingssamtal och betygssÀttning ska genomföras i grundskola och gymnasium.Vi har bl.a. kommit fram till att Kungliga Musikhögskolans lÀrarutbildning har brister i att informera lÀrarstudenterna om mentorskap, utvecklingssamtal och betygsÀttning..

Det finns idag en mÀngd forskning som visar hur eleven pÄverkas av familj och hemförhÄllanden dÄ eleven gör sitt utbildningsval inför framtiden. BÄde intervjustudier och enkÀtstudier har pÄvisat hur elever, mer eller mindre medvetet, gör sina val med utgÄngspunkt i de sociala förutsÀttningar som eleven har i och med sin uppvÀxtmiljö. Att det ser ut pÄ det hÀr viset kan leda till att skola och utbildning Àr med och reproducerar ojÀmlikhet samt att upp-rÀtthÄlla klasskillnader i samhÀllet. För att skola och utbildning ska ha möjlighet till att skapa och möjliggöra lika förutsÀttningar för alla elever, mÄste bakomliggande faktorer gÀllande elevens gymnasieval synliggöras och problematiseras. I föreliggande studie har det gjorts tio intervjuer med elever i Ärskurs nio, dÀr de tillsammans med en av sina förÀldrar samtalar kring frÄgor om kunskap, utbildning och gymnasieval.

Det finns idag en mÀngd forskning som visar hur eleven pÄverkas av familj och hemförhÄllanden dÄ eleven gör sitt utbildningsval inför framtiden. BÄde intervjustudier och enkÀtstudier har pÄvisat hur elever, mer eller mindre medvetet, gör sina val med utgÄngspunkt i de sociala förutsÀttningar som eleven har i och med sin uppvÀxtmiljö. Att det ser ut pÄ det hÀr viset kan leda till att skola och utbildning Àr med och reproducerar ojÀmlikhet samt att upp-rÀtthÄlla klasskillnader i samhÀllet. För att skola och utbildning ska ha möjlighet till att skapa och möjliggöra lika förutsÀttningar för alla elever, mÄste bakomliggande faktorer gÀllande elevens gymnasieval synliggöras och problematiseras. I föreliggande studie har det gjorts tio intervjuer med elever i Ärskurs nio, dÀr de tillsammans med en av sina förÀldrar samtalar kring frÄgor om kunskap, utbildning och gymnasieval.

Studiens syfte a?r att utro?na vilken pa?verkan aspekterna ko?nsroller och utbildning, inom projektledning och/eller konflikthantering, har pa? projektdeltagares konflikthantering och deras sja?lvinsikt ga?llande detta. Detta eftersom sociala strukturer och de villkor som fo?ljer med kan ta?nkas pa?verka hur en person av ett visst ko?n agerar i diverse situationer. Dessutom kan en teoretisk grund leda till en sa?krare och ba?ttre konflikthantering.