Sverige a?r idag ett ma?ngkulturellt samha?lle och antalet nyanla?nda elever o?kar a?rligen. Det har visat sig att mottagandet av nyanla?nda elever organiseras annorlunda inom och mellan kommunerna, vilket pa?verkar deras utbildning. Enligt skollagen (SFS 2010:800) har alla ra?tt till en likva?rdig utbildning oavsett vilken kommun man a?r bosatt i.

Denna studie har undersökt hur verksamma studie- och yrkesvÀgledare ser pÄ begreppen genus, klass och etnicitet i sin arbetsroll, frÀmst vid vÀgledningssamtal. FrÄgestÀllningarna för denna studie handlar om att fÄ reda pÄ hur yrkesvÀgledare arbetar kring begrepp som genus, klass och etnicitet i deras arbete och vad de fÄtt erfara under deras Är som yrkesvÀgledare i samband med just dessa begrepp. Genom en kvantitativ metod med kvalitativt strukturerade frÄgor har empirin insamlats och analyseras utifrÄn vÀgledningsteorier grundade av Peavy (1998) och Egan (2010) som belyser vÀgledares förhÄllningssÀtt vid arbete med begreppen. Resultatet i studien visar att utbildningen till studie- och yrkesvÀgledare ger en teoretisk grund för att arbeta motverkande för val utifrÄn traditionella mönster, men flera informanter uttryckte att det inte kÀnns som tillrÀckligt. De menar att utbildningen ger hjÀlpmedel för att arbeta med begreppen hos sig sjÀlva, men inte utifrÄn skolans arbete med dem, utifrÄn gÀllande styrdokument.

Handledning av sjuksköterskestudenter Àr en viktig uppgift för leg. sjuksköterskor dÄ studenterna Àr de framtida arbetskollegerna som ska kunna arbeta sjÀlvstÀndigt och kÀnna trygghet i yrkesrollen. Syftet med studien var att belysa vilka faktorer som kunde vara betydelsefulla i handledningen av sjuksköterskestudenter under verksamhetsförlagd utbildning. Metoden var litteraturstudie med systematisk ansats dÀr Goodmans modell följdes. Tio kvalitativa, vetenskapliga artiklar ligger till grund för denna studies resultat.

Syfte med denna studie Àr att med utgÄngspunkter i aspekter av demokratibegreppet studera förÀldrars val av utbildning för sina barn. Studien anvÀnder sig av en flerfaldig forskningsstrategi vilket innebÀr att en kombination av de bÄda ansatserna, kvantitativ och kvalitativ, nyttjas. Det empiriska underlaget utgörs av enkÀter och intervjuer.Resultatet visar att förÀldrars bakgrund pÄverkar valet av skola och att kunskapen angÄende skolval Àr differentierad. Det viktigaste motivet vid val av skola Àr förÀldrars bedömningar av skolans kvalitet. Potentialen att uppfylla detta motiv för skolval begrÀnsas av möjligheten att frÄngÄ nÀrhetsprincipen.

Den första januari 2009 infördes en ny gemensam diskrimineringslag som gÀller för flera svenska samhÀllsomrÄden. Lagen syftar bland annat till att personer med en funktionsnedsÀttning har rÀtt att bli bedömda utifrÄn sina egenskaper och förmÄgor. NÀr jag fick höra att personer med Aspergers syndrom har svÄrt att antas till grundlÀggande militÀr utbildning blev jag intresserad av att undersöka detta nÀrmare. I denna uppsats undersöker jag Försvarsmaktens antagningsprocess och rekryttest, diskrimineringslagen och olika styrdokument frÄn Försvarsmakten sett utifrÄn ett perspektiv hos en person med Aspergers syndrom. Min slutsats blir att personer med Aspergers syndrom förefaller bli diskriminerade i Försvarsmaktens antagningsprocess.

Musikbranschen Àr en bransch som vÀxer sig allt starkare i dagens samhÀlle och mÄnga mÀnniskor vÀljer en yrkesbana inom musiken. För professionella sÄngare och sÄngerskor skiljer sig arbetssituationen starkt frÄn de flesta andra yrken. Syftet med föreliggande studie var att med hjÀlp av kvalitativ metod undersöka professionella sÄngares situation vad gÀller deras arbete och deras upplevelser av hur de pÄverkas av sina arbetsförhÄllanden pÄ ett emotionellt plan. Sex yrkesverksamma sÄngare och sÄngerskor inom populÀrmusikgenren intervjuades. Resultatet av en tematisk analys visade pÄ mÄnga problematiska aspekter av att arbeta som sÄngare eller sÄngerska inom populÀrmusik och beskrev hur deltagarna valt att hantera dessa, men visade Àven framförallt pÄ att samtliga deltagare trivs med sitt yrkesval och anser att de positiva aspekterna vÀger tyngre Àn de negativa.

Det finns idag en mÀngd forskning som visar hur eleven pÄverkas av familj och hemförhÄllanden dÄ eleven gör sitt utbildningsval inför framtiden. BÄde intervjustudier och enkÀtstudier har pÄvisat hur elever, mer eller mindre medvetet, gör sina val med utgÄngspunkt i de sociala förutsÀttningar som eleven har i och med sin uppvÀxtmiljö. Att det ser ut pÄ det hÀr viset kan leda till att skola och utbildning Àr med och reproducerar ojÀmlikhet samt att upp-rÀtthÄlla klasskillnader i samhÀllet. För att skola och utbildning ska ha möjlighet till att skapa och möjliggöra lika förutsÀttningar för alla elever, mÄste bakomliggande faktorer gÀllande elevens gymnasieval synliggöras och problematiseras. I föreliggande studie har det gjorts tio intervjuer med elever i Ärskurs nio, dÀr de tillsammans med en av sina förÀldrar samtalar kring frÄgor om kunskap, utbildning och gymnasieval.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka skolbarns tankar kring framtid, utbildning och yrken. Följande frÄgestÀllningar har formulerats: vilken beredskap har barn att diskutera frÄgor om utbildning, framtid och yrken? Vad Àr det som gör att barn tÀnker som de gör kring utbildning, framtid och yrken? Jag har anvÀnt mig av kvalitativ metod och genomfört sex intervjuer med elever pÄ en F-6 skola och tre intervjuer med lÀrare. Tidigare forskning visar att det inom detta omrÄde finns sparsamt med undersökningar och att det Àven Àr svÄrt att hitta karriÀrteorier som specifikt handlar om hur barn resonerar och utvecklas. För att analysera det empiriska materialet har Supers teori om life span, life space, Gottfredsons teori om begrÀnsningar och kompromisser och Social Cognitive Career Theory (SCCT) anvÀnts.

Denna studie syftar till att undersöka pedagogernas synsÀtt pÄ uppdraget om en likvÀrdig utbildning, med avseende för barns olikheter i förskolans verksamhet.Metoden som anvÀnts i undersökningen Àr kvalitativa intervjuer med tre förskollÀrare och en specialpedagog i olika förskolor i Blekinge. Jag har spelat in intervjuerna och dÀrefter transkriberat dem. Det materialet som jag samlat in har jag utifrÄn ett kritiskt utvecklingspsykologiskt perspektiv med koppling till pedagogisk-och specialpedagogisk forskning analyserat.Resultatet jag kommit fram till Àr att pedagogerna har ett gemensamt mÄl om en likvÀrdig förskola för alla barn oavsett vilka olikheter barnen har. Pedagogernas synsÀtt Àr att man ska utgÄ frÄn barnens nivÄ, skapa en utbildning dÀr alla barn kÀnner sig delaktiga och att det finns en gemenskap.  För att skapa en likvÀrdig utbildning menar pedagogerna pÄ att man mÄste möta barnen utifrÄn deras erfarenheter, förutsÀttningar samt pÄ nivÄn barnen befinner sig pÄ.

HjÀrtlungrÀddning (HLR) Àr en direkt livsavgörande kunskap och förvÀntningar pÄ att sÄdan kunskap finns bland sjukhuspersonal Àr trolig. Syftet med studien var att kartlÀgga utbildning i och attityder till undervisning i HLR bland all personal som arbetar pÄ ett mindre sjukhus i södra Sverige. En enkÀt bestÄende av fjorton frÄgor besvarades av 151 personer via sjukhusets intranÀt. Majoriteten av svaren kom frÄn sjuksköterskor och undersköterskor, övriga yrkeskategorier fanns ocksÄ representerade fast i mindre omfattning. Majoriteten var nöjd med nuvarande HLR utbildning och de flesta önskade regelbunden utbildning.

Inledning: Allt fler utbildar sig inom restaurangbranschen samtidigt som branschen prÀglas av dÄlig lönsamhet. Flera tidigare studier visar dock att utbildad personal kan leda till ökad lönsamhet. Genom att anstÀlla en utbildad sommelier och genom att utbilda personalen i matsalen i produktkunskap, serveringsteknik och försÀljningsteknik bör vinförsÀljningen öka pÄ restaurangen.Syfte: Att kartlÀgga svenska restaurangers anvÀndande av sommelierer och utbildning av matsalspersonalen. Studien syftar ocksÄ till att identifiera restauratörers attityd mot utbildning samt presentera praktiska riktlinjer för utbildning av personal.Metod: Strukturerade telefonintervjuer genomfördes med restauratörer som tilldelats God klass i White Guide. TrettiotvÄ restauranger valdes utifrÄn ett stratifierat slumpmÀssigt urval.Resultat: Svenska restauranger har i genomsnitt 50 procent utbildad personal i matsalen.

Syftet med denna studie Àr att med utgÄngspunkt i lÀrares utbildning, undersöka om trumpetlÀrares undervisning vid musik- och kulturskolor skiljer sig Ät vad gÀller innehÄll och arbetssÀtt. Undersökningen Àr genomförd med hjÀlp av kvalitativa metoder för att samla empiriskt material. Fyra lÀrare, i olika Äldrar och med olika utbildning, deltar i studien. Analysen av resultatet genererade en modell som presenteras i diskussionen. Det visade sig bland annat att lÀrarnas arbetssÀtt och innehÄllet i undervisningen var beroende av nÀr man lÀt musiken komma in i bilden. De olika lÀrarna kunde ocksÄ ?delas in? i tvÄ undervisningstraditioner vilka skulle kunna betecknas som skapande och Äterskapande. .

MÄnga patienter som fÄr cytostatikabehandling utvecklar pÄ nÄgot sÀtt besvÀr frÄn munnen.Oral mucosit Àr en biverkan av cytostatika och strÄlbehandling, dÀr hela munslemhinnan kanbli pÄverkad med rodnader eller sÄr.Syftet var att undersöka vilka omvÄrdnadsÄtgÀrder som Àr viktiga för att patienten ska taansvar för sin egen munvÄrd och dÀrmed lindra oral mucosit.Metod: C-uppsatsen genomfördes som en litteraturstudie.Resultat: OmvÄrdnadsÄtgÀrderna bör föregÄs av en utveckling av relationen mellansjuksköterskan och patienten innan patienten kan ta till sig ny kunskap. Patienten behöver enutförlig utbildning och information riktad mot egenvÄrd av munhygien för att förebygga ellerlindra symtom pÄ oral mucosit.Slutsatsen Àr att utbildning i munvÄrd fÄr patienten att ta ett större ansvar för sin egenvÄrd ibedömningen av sitt munstatus, vilket leder till en lindring av oral mucosit.Det behövs utbildning av vÄrdpersonal i god munvÄrd och dÀrmed en strategi för hurutbildning och information ska utformas för att utveckla patientens egenvÄrd..

Bakgrund: MunvÄrd Àr en viktig del av omvÄrdanden för patienters vÀlbefinnande. Daglig rengöring av tÀnder och munhÄla Àr grunden till att förebygga olika sjukdomstillstÄnd. Undersökningar visar att kunskapen om munvÄrd Àr lÄg hos vÄrdpersonal. Syfte: Syftet med studien Àr att belysa vÄrdpersonals uppfattning om munvÄrd. Metod: En litteraturstudie har gjorts dÀr fem artiklar ingÄr. En kvalitativ analysmetod har anvÀnts. Resultat: Resultatet visar pÄ att vÄrdpersonal har uppfattningen att de fÄtt för lite utbildning i munvÄrd men att de ÀndÄ prioriterar munvÄrd högt. VÄrdpersonals utbildning har betydelse för hur de upplever att utföra munvÄrd. Slutsats: Det behövs mer utbildning för vÄrdpersonal i omrÄdet munvÄrd och en manual för hur de ska utföra munvÄrd..

??fotboll Àr vÀrldens största lagsport? (elev pÄ fotbollsgymnasium). Ungdomars val till gymnasiet baseras pÄ mÄnga saker bl.a deras bakgrund och olika pÄverkansfaktorer. Syftet med vÄr studie Àr att ta reda pÄ elevernas pÄverkansfaktorer inför sitt gymnasieval. Vi vill veta vilket kapital eleverna har nÀr de börjar sin utbildning och om de förvÀrvar nytt kapital under utbildningens gÄng. Vi vill undersöka likheter och skillnader som kan förstÄs ur ett kön, etnicitet och klassperspektiv. VÄr studie har vi utfört pÄ en kommunal gymnasieskola med fotbollsinriktning.