Att vÀlja till och frÄn gymnasiet, Àr en studie om valet av gymnasieutbildning och studie- och/eller yrkesvalet efter gymnasiet. Gymnasievalet och det eftergymnasiala valet Àr tvÄ viktiga vÀndpunkter i mÀnniskors liv. Syftet med studien Àr att undersöka gymnasieelevernas förestÀllningar och planer om framtiden frÄn gymnasievalet till sista terminen i gymnasiet. Kvalitativ forskningsmetod har anvÀnts och det gymnasieprogram vi undersökt Àr Naturvetarprogrammet. Resultatet visar tydligt att valet av det naturvetenskapliga programmet har sin grund i den bredd och öppning av möjligheter som utbildningen - enligt respondenterna - kan ge.

Denna uppsats studerar anva?ndandet av spra?k kring konst och konstna?rlighet i fra?ga om musik. Den problematiserar sva?righeten att dela spra?k kring dessa be- grepp inom olika musikpedagogiska inriktningar; utbildning till la?rare i musik, utbildning till musiker och utbildning till musikterapeut.Hur konstrueras mening i tal kring konst i musik, kring pedagogisk konsekvens av konstbegreppet i konstna?rlig utbildning samt det statliga uppdraget att utbilda i musik. I de samtal som ligger till grund fo?r studien, deltar verksamma pedagoger inom ho?gre musikutbildning vid tre olika la?rosa?ten.

Bakgrund: Substansberoendet ökar stadigt i hela vÀrlden, vilket ökar trycket pÄ den somatiska vÄrdens kunskap att vÄrda patienter med substansberoende. Sjuksköterskor upplever att de inte har tillrÀcklig kunskap och erfarenhet av att behandla patienter med substansberoende, vilket ofta leder till att patienter kÀnner sig felbehandlade och sjuksköterskor kÀnner sig obekvÀma i sin sjuksköterskeroll i olika vÄrdsituationer. Syftet var att undersöka hur sjuksköterskors utbildning pÄverkar omvÄrdnad av patienter med substansberoende, inom den somatiska vÄrden. Metoden Àr en litteraturstudie med fokus pÄ sjuksköterskors utbildning om substansberoende och omfattar sju kvantitativa och sex kvalitativa vetenskapliga artiklar frÄn olika delar av vÀrlden. Resultatet visade sjuksköterskors upplevelse i mötet med substansberoende patienter och behov av utbildning för sjuksköterskor om substansberoende.

This thesis will portray the different types of students at the programs of library studiesin Lund and UmeÄ.The study is based upon quantitative information gathered from a survey, which wasdistributed to first-year students in Lund and UmeÄ. The survey was followed by qualitativeinterviews with four students, and with the director of studies from each school.The study shows that the programs, as we11 as the students, are very similar, althoughthere are some minor differences. It seemed that the students at UmeÄ were moreinterested in culture than those at Lund.A certain connection between the aim at information and the ownership of a computercould be detected. The sex of the students played a major part in their choice of education.The attractors and facilitators, used by Lortie in his study, could also be appliedto the students at the program of library studies in our thesis..

Är poliser mer spĂ€nningssökande Ă€n andra? Det Ă€r frĂ„gan som ligger till grund för studien dĂ€r syftet Ă€r att jĂ€mföra poliser med lĂ€rare i vilken utstrĂ€ckning de söker spĂ€nning. Studien genomfördes med hjĂ€lp av ett frĂ„geformulĂ€r bestĂ„ende av 28 pĂ„stĂ„enden som kommer ifrĂ„n redan vedertagna skalor. Dessa Ă€r Eysenck Personality Inventory och Zuckerman?s Sensation Seeking Scale.

Det svenska sjukgymnastprogrammets utformning har Àndrats under Ären. Programmet Àr numera en treÄrig kandidatutbildning. En förlÀngning av utbildningen Àr en aktuell diskussion i Legitimerade Sjukgymnasters Riksförbund. I Norge Àr utbildningen tre Är plus ett Ärs klinisk praktik. Det har visat sig att klinisk praktik gör att sjukgymnaststudenterna kan vÀrdera olika situationer pÄ ett mer professionellt sÀtt.

Bakgrund: Sedan sjuttiotalet vet man att studenter har olika inriktningar i sitt lÀrande dÄ Marton m.fl. presenterade begreppen yt- och djupinlÀrning. Under nittiotalet har man belyst detta ytterligare och man har belagt en del faktorer som pÄverkar lÀrandets inriktning. LÀrares erfarenheter av utbildning Àr inte lika vÀl belysta. LÀrare och utbildningsledning pÄverkar och bedriver utformningen och upplevelsen av utbildning och dÀrmed studiesituationen.

Olika socioekonomiska faktorer som utbildning, inkomst, Älder, familjestatus och kön har betydelse för individens hÀlsa och hur individen sjÀlv producerar i sin hÀlsa. HÀlsa bÄde efterfrÄgas och produceras av individen, för att kunna göra detta efterfrÄgas varor och tjÀnster pÄ marknaden som ingÄr i individens nyttofunktion. För att kunna köpa varorna krÀvs att en del av tiden fördelas till marknadsarbete och en del till hushÄllsproduktion. Inom ramen för hushÄllsproduktion produceras hÀlsan. Effektiviteten i produktionen av hÀlsa pÄverkas bland annat av hur mycket utbildning individen har.

Denna uppsats belyser att det inte Àr alldeles enkelt alla gÄnger att komma in pÄ arbetsmarknaden trots hög utbildning. Jag har studerat Ätta personer som haft det tufft i sin etableringsprocess, att gÄ frÄn utbildning till arbetsmarknaden inom det omrÄde de utbildat sig. Samtliga intervjuade har en akademisk examen med minst 120 poÀng. Metoden som anvÀnds Àr kvalitativ forskningsintervju och vid tolkandet av intervjuerna anvÀnder jag mig av hermeneutisk ansats. Det jag kommit fram till i min undersökning Àr att familjesituationen har haft betydelse, kontaktnÀtverk, Älder och arbetslivserfarenhet.

Det finns idag en mÀngd forskning som visar hur eleven pÄverkas av familj och hemförhÄllanden dÄ eleven gör sitt utbildningsval inför framtiden. BÄde intervjustudier och enkÀtstudier har pÄvisat hur elever, mer eller mindre medvetet, gör sina val med utgÄngspunkt i de sociala förutsÀttningar som eleven har i och med sin uppvÀxtmiljö. Att det ser ut pÄ det hÀr viset kan leda till att skola och utbildning Àr med och reproducerar ojÀmlikhet samt att upp-rÀtthÄlla klasskillnader i samhÀllet. För att skola och utbildning ska ha möjlighet till att skapa och möjliggöra lika förutsÀttningar för alla elever, mÄste bakomliggande faktorer gÀllande elevens gymnasieval synliggöras och problematiseras. I föreliggande studie har det gjorts tio intervjuer med elever i Ärskurs nio, dÀr de tillsammans med en av sina förÀldrar samtalar kring frÄgor om kunskap, utbildning och gymnasieval.

I föreliggande examensarbete undersöks ungdomars förestÀllningar om manligt och kvinnligt i arbetslivet, hur ungdomarna kopplar dessa till status samt om de upplever sina tankar som frihetsalstrande eller begrÀnsande. De ungdomar som undersökts kan med lÀtthet dela in olika arbeten i genuskategorierna kvinnligt och manligt samt förknippar status med genus lÄg status förknippas oftare med kvinnligt och hög status med manligt. En viss vanmakt framtrÀder hos ungdomarna inför genusordningen samtidigt som de tycks tÀnka att det inte gÀller dem sjÀlva. Dessa unga mÀnniskors starka förestÀllningar om genusordningen kan, förutom deras bakgrund och livssituation, vara en av orsakerna till att flera av dem knappt ens vÄgar drömma om sin yrkesframtid. Ett genusperspektiv i vÀgledningen skulle kunna uppmÀrksamma vad som bidrar till att en mÀnniska hindras frÄn att förverkliga sina drömmar.

JÀmstÀlldhet Àr ett mÄl vÄrt samhÀlle strÀvar efter. Gamla könsroller och förlegad syn pÄ maskulinitet och femininitet förhindrar grundlÀggande rÀttigheter pÄ arbetsmarknaden. I debatten rörande jÀmstÀlldhet, lika betalt för lika jobb, hamnar mÀnnen pÄ kvinnodominerade arbetsplatser lite i skymundan.VÄrd- och omsorgsförvaltningen i Karlstad Àr en horisontellt segregerad organisation med en majoritet av kvinnor. En klar önskan frÄn bÄde anstÀllda och ledning finns att öka andelen mÀn inom vÄrd och omsorg. Fördelarna med en jÀmstÀlld organisation ses av samtliga men hur arbetet skall bedrivas för att uppnÄ denna önskan rÄder det större oklarhet om.Syftet med uppsatsen Àr att utifrÄn vÄr frÄgestÀllning ?FÄr och vill mÀn arbeta inom vÄrd och omsorg?? sprida ljus över olika delar av organisationen av intresse för jÀmstÀlldhetsarbete.VÄrd- och omsorgsförvaltningen har genomfört en undersökning i vilken tre jÀmstÀlldhetsfrÄgor ingick.

Jag har gjort ett försök att ta reda pÄ vad det Àr som fÄr ett kön att bryta sig in i ett yrke som sÄ totalt domineras av det motsatta könet. NÀrmare bestÀmt vad som i detta fall har pÄverkat kvinnorna att vÀlja utbildningen/yrket för att bli anlÀggningmaskinister.Branschers efterfrÄgan pÄ arbetskraft varierar över tid och den personliga situationen för arbetaren lika sÄ. DÀrför bör vi vÀrna om en mer flexibel arbetsmarknad dÀr fler dÀrigenom fÄr en större möjlighet att pröva pÄ och byta bransch under sitt arbetsliv. Inte bara kvinnorna skulle vinna pÄ en mer jÀmlik arbetsmarknad. Om kvinnorna i större utstrÀckning kommer in pÄ mansdominerade arbetsplatser skulle acceptansen inte bara öka för kvinnorna men Àven för de mÀn som vill in i de kvinnodominerade yrkena.Syftet med uppsatsen Àr att undersöka förÀndringen i andel kvinnor i yrket anlÀggningsmaskinförare samt att belysa nÄgra tÀnkbara förklaringar till denna förÀndring.

Den hÀr uppsatsen syftar till att ge en förstÄelse för rekryteringskonsulters syn pÄ jÀmstÀlldhet och deras roll i arbetet för jÀmstÀlldhet. Studien fokuserar pÄ rekryteringar av ingenjörer till stÄl- och verkstadsindustrin. FrÄgestÀllningarna som besvaras Àr: ?Vilken utbildning har rekryterare i jÀmstÀlldhetsfrÄgor??, ?Vilka direktiv fÄr rekryteringskonsulter frÄn kundföretaget??, ?Vilken instÀllning har rekryterare till jÀmstÀlldhet?? och ?Hur ser rekryterare pÄ sina möjligheter att bidra till en mer jÀmstÀlld stÄl- och verkstadsindustri??.Tidigare forskning pÄ omrÄdet finns bland annat inom projektet JÀmVÀxt vid Karlstad universitet inom vilket den hÀr uppsatsen skrivits. VÄr teoretiska referensram omfattar teorier om varför samhÀllet Àr könssegregerat och vilka instÀllningar individer och företag kan ha till genusfrÄgan.

Bakgrund: MunvÄrd Àr en viktig del av omvÄrdanden för patienters vÀlbefinnande. Daglig rengöring av tÀnder och munhÄla Àr grunden till att förebygga olika sjukdomstillstÄnd. Undersökningar visar att kunskapen om munvÄrd Àr lÄg hos vÄrdpersonal. Syfte: Syftet med studien Àr att belysa vÄrdpersonals uppfattning om munvÄrd. Metod: En litteraturstudie har gjorts dÀr fem artiklar ingÄr.