Denna rapport beskriver hur en ny materialförsörjningsprocess skall implementeras i praktiken vid Ericsson Radio Systems i GÀvle. En intressant frÄgestÀllning för detta examensarbete har varit hur materialförsörjningen skall uppnÄ en effektiv samordning och ett effektivt samarbete i en materialförsörjningsprocess, vilken bestÄr av olika funktioner, linjeorganisationer, yrkeskategorier och kundbehov. Arbetet begrÀnsades till att behandla den interna delen av materialförsörjningsprocessen. En fallstudie genomfördes vid implementering av en processförbÀttringsgrupp. Resultatet av vÄra undersökningar och resultatet av fallstudien visar att grundproblemet till ovanstÄende Àr brist pÄ utbildning.

SammanfattningFöreliggande fenomenografiska studie har som syfte haft att undersöka elevers uppfattningar av fenomenen utbildning och arbete och hur de kopplar det till sin framtid. Studien har genomförts som enskilda intervjuer med sex elever vid gymnasiets Introduktionsprogram individuellt alternativ vÄren 2013. Efter analysarbetet av intervjuerna har Malows behovs- och motivationsteori kopplats till beskrivningskategorierna.Vid intervjuutsagorna framtrÀder att utbildning uppfattas som nÄgot för framtida behov, mot ett yrke dÀr betygen Àr biljetten in. Vad gÀller utbildning i grundskolan kan tre beskrivningskategorierna urskiljas. Betygen uppfattas som det mest centrala, dÀrefter behovs- och motivationsfaktorer som identifierats som relationer till lÀrare och kamrater samt till inlÀrningsmiljön- med fokus pÄ hur undervisningen organiseras.

AbstractThe aim of my study has been to investigate which expectations students at The Hotel and Restaurant Programme have for their futue working life and labour market. I want to investigate if these expectations are important factors that female dominance is large within the meal service sector. I have chosen to do qualitative interviews to discover these expectations.Some explanations that the respondent give for the gender differences within the restaurant and meal service sectors are the old tradition of male and female work. Furthermore the possibility of becoming well known within the market and the possibility for personal development in this market are described as important factors.The answers to my questions show that all respondents are positive to future work markets; also they all want to work within the restaurant sector and not in the meal service sector. The reasons for their choice cannot give a complete explanation to why female dominance is so big within the meal service sector.Keywords: Gender, status and celebrity-hood..

Uppsatsen syftar till att belysa de sociala drivkrafter som pÄverkar kvinnor att söka sig till managementkonsultbranschen. Ett grundlÀggande antagande i uppsatsen Àr att det Àr det sociala som primÀrt formar en individs upplevelse av mening i sin tillvaro. Mening definieras hÀr utifrÄn ett weberianskt och socialkonstruktionistiskt perspektiv, d.v.s. att mening Àr den subjektiva innebörd som socialt har framförhandlats mellan aktörer i samhÀllet. Fem kvinnors karriÀrval studeras genom ett empiriskt fenomenologiskt angreppssÀtt, vilket har anvÀnds i syfte att nÄ fram till studiedeltagarnas meningsstrukturer och dÀrmed komma nÀrmre ?kÀrnan? i deras subjektiva upplevelser av vad som pÄverkat deras karriÀrval.

Syftet med vÄr studie Àr att undersöka hur unga invandrarkvinnor pÄ gymnasiet upplever sin skolgÄng i Sverige. Vi som blivande gymnasielÀrare vill fÄ en ökad kunskap om hur vi kan bemöta dessa elever pÄ ett bra sÀtt och vilka faktorer som bör tas stÀllning till för att ge dessa unga kvinnor en likvÀrdig och rÀttvis utbildning. VÄr undersökning bygger pÄ intervjuer med elever frÄn tre gymnasieskolor. Vi har anvÀnt oss av kvalitativa intervjuer och har intervjuat sju elever. Resultatet i undersökningen visar att de unga kvinnorna har god relation med sina lÀrare, att de kÀnner sig rÀttvist bedömda och att de kÀnner att de har inflytande över sin utbildning.

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva vilken utbildning, kunskap och attityd sjuksköterskor har inom munvÄrd samt hur sjuksköterskor kan frÀmja god munvÄrd hos patienter i palliativ vÄrd. En beskrivande litteraturstudie anvÀndes som metod dÀr artiklar söktes i Cinahl och Pubmed (Medline). DÀr hittades tolv artiklar som sedan formade denna studie. Resultatet visade att mÄnga sjuksköterskor ansÄg att de hade fÄtt bristfÀllig utbildning i munvÄrd under sin grundutbildning. Eftersom kunskapsnivÄn hos mÄnga sjuksköteskor var otillfredsstÀllande har det framkommit att bÄde personal och patienter inom den palliativa vÄrden gynnas genom utbildning.

Mobbning i förskolan Àr ett aktuellt och omdiskuterat fenomen idag, bÄde ute i förskoleverksamheten, i forskning och i litteratur. Forskning och litteratur visar att det förekommer delade meningar huruvida mobbning förekommer i förskolans verksamhet, samt om ordet mobbning ska anvÀndas i förskolan eller inte. Syftet med denna studie Àr att beskriva förskolepedagogers uppfattningar om fenomenet mobbning mellan barn i förskolan och vilken kunskap de anser sig ha frÄn sin utbildning om detta. Samt om de anser sig fÄtt handlingsberedskap att kunna arbeta aktivt och förebyggande mot mobbning och om de anser att det fattas nÄgot i utbildningen kring detta fenomen. Metoden som anvÀnds i studien Àr kvalitativa intervjuer.

Under vÄr utbildning som studie- och yrkesvÀgledare fÄr vi lÀra oss om flera karriÀrteorier men dessa Àr frÀmst utformade utifrÄn ett vÀsterlÀndskt perspektiv. Vi har ett stort intresse av att lÀra oss om vad som pÄverkar en mÀnniskas val av karriÀr i olika kulturer. VÄr examensarbete tar avstamp i en vÀlgörenhetsorganisation för utsatta barn och kvinnor i delstaten Goa i Indien och vi har genom organisationen mött sju unga kvinnor som fÄtt stöd av dem. VÄrt syfte Àr att ta reda pÄ vad som Àr centralt i de unga kvinnornas karriÀrval och hur de berÀttar om sina livs- och karriÀrberÀttelser. Vi har anvÀnt en narrativ metod för att fÄ svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar och har anvÀnt Savickas vÀgledningsteori om Career Construction för att förstÄ faktorerna som ligger bakom deras val. Vi kan i vÄr studie se att behovet av tillhörighet och vikten av utbildning syns tydligt i vÄra intervjupersoners livsberÀttelser.

Vi som har författat detta arbete har riktat in oss pÄ motivation till sjöss. Vad det Àr somlockar folk att gÄ till sjöss och hur upplever de aktiva sjömÀnnen sin tillvaro ombord.Vi har gjort litteraturstudier för att samla in nödvÀndig fakta om motivation och livsstilar.Vi har Àven skickat enkÀter till rederier för att se vad dom anser om utveklingen till sjöss.Vi har anvÀnt oss av en kvantitativ metod med enkÀt frÄgor riktade till aktiva sjömÀn,elever som utbildar sig pÄ gymnasienivÄ till motorman/matros och rederier.I vÄran studie kom vi fram till att lönen anses vara ett problem nÀr man skall rekryterapersonal till svenska rederier. Den största faktorn som lockar mÀnniskor till sjömansyrketÀr det fördelaktiga avlösningssystemet samt den lÄnga sammanhÀngande ledigheten.För att fÄ svenska sjömÀn att stanna kvar inom svensk sjöfart sÄ mÄste nÀringen anstrÀngasig mer för att finna lösningar pÄ problemet med att sjömÀn söker jobb pÄ utlÀndskarederier..

Det Ă€r svĂ„rt för kvinnor att nĂ„ högre positioner i samhĂ€llet och det behövs sĂ€rskilda utbildningar, och sĂ€rskilda verktyg, för att kvinnor ska fĂ„ likvĂ€rdiga möjligheter som mĂ€n att bli chefer. LuleĂ„ tekniska universitet har genomfört ett projekt, ledarutbildning med mentorskap för kvinnor, som bland annat syftat till att öka det kvinnliga ledarskapet i Norrbotten. Vi vill undersöka att dessa kvinnor upplever att de fĂ„tt ökade sociala nĂ€tverk och/eller karriĂ€rmöjligheter? Är mentorskap och nĂ€tverksbyggande verktyg som kan förbĂ€ttra kvinnors karriĂ€rmöjligheter? Metoden var kvalitativ eftersom vi var ute efter deltagarnas upplevelser av utbildningen samt nĂ€tverksbyggandets och mentorskapets eventuella effekter. De flesta av kvinnorna i ledarutbildningen skapade sig större nĂ€tverk i samband med utbildningen.

Syftet med arbetet Àr att fÄ en bild av hur kunskapsbegreppet pÄverkar undervisningen av konstÀmnet i gymnasiet, samt att beskriva vad konstÀmnet i utbildning kan vara genom att utgÄ frÄn en möjlig samtida definition av Àmnet. Jag anvÀnder mig av tidigare forskning pÄ omrÄdet som dekonstruerar fenomenet konst i utbildning. I min förstÄelse av materialet tar jag hjÀlp av Foucaults teorier om makt och Bourdieus förklarande teorier om socialt kapital. Med hjÀlp av en observation och fem intervjuer undersöker jag hur Àmnet undervisas i gymnasieskolan och hur detta pÄverkar förstÄelsen av Àmnet. Genom en textanalys av Skolverkets styrdokument för Estetiska programmets inriktning bild och form undersöker jag hur konst definieras som kunskapsbegrepp. Sammanfattningsvis pekar resultatet av undersökningen pÄ att konstÀmnet i utbildning pÄ gymnasieskolan saknar en reell koppling till professionell kunskap inom Àmnet.

Det finns idag en mÀngd forskning som visar hur eleven pÄverkas av familj och hemförhÄllanden dÄ eleven gör sitt utbildningsval inför framtiden. BÄde intervjustudier och enkÀtstudier har pÄvisat hur elever, mer eller mindre medvetet, gör sina val med utgÄngspunkt i de sociala förutsÀttningar som eleven har i och med sin uppvÀxtmiljö. Att det ser ut pÄ det hÀr viset kan leda till att skola och utbildning Àr med och reproducerar ojÀmlikhet samt att upp-rÀtthÄlla klasskillnader i samhÀllet. För att skola och utbildning ska ha möjlighet till att skapa och möjliggöra lika förutsÀttningar för alla elever, mÄste bakomliggande faktorer gÀllande elevens gymnasieval synliggöras och problematiseras. I föreliggande studie har det gjorts tio intervjuer med elever i Ärskurs nio, dÀr de tillsammans med en av sina förÀldrar samtalar kring frÄgor om kunskap, utbildning och gymnasieval.

Denna studie handlar om mÄngkulturell vÀgledning pÄ Komvux i UmeÄ. Studiens huvudsakliga syfte Àr att undersöka hur vÀgledarna respektive utlandsfödda studenter upplever mÄngkulturell vÀgledning. Vi vill Àven undersöka vÀgledarnas arbetssÀtt i mÄngkulturell vÀgledning samt vad dessa vÀgledare anser om sina mÄngkulturella kompetenser och hur den kan utvecklas.Undersökningen Àr byggt pÄ den kvalitativa arbetsmetoden som grunder sig pÄ intervjuer med tre verksamma studie- och yrkesvÀgledare pÄ Viva vÀgledning samt tre utlandsfödda studenter pÄ Komvux.Vi har utgÄtt ifrÄn de teorier som vi har lÀrt oss under utbildningens gÄng. Denna teori kan handla exempelvis om kultur, bakgrund, levnadsberÀttelser, mÄngkulturell vÀgledning, kreativa arbetssÀtt samt studie- och yrkesval.I resultatet har det framkommit av de intervjuade studie- och yrkesvÀgledare respektive utlandsfödda studenter att begreppet mÄngkulturell vÀgledning definieras som ett förhÄllningssÀtt. Med menas det hur mÀnniskor förhÄller sig till varandra i ett vÀgledningssamtal dÀr specifika och kreativa arbetssÀtt utövas för att kunna underlÀtta informationsutdelningen.

Sweden is a country based on democracy and equality. As a result, both men and women areencouraged to aspire equal career opportunities.The aim of this study is to explore how social and cultural contexts, as well as gender aspects,affect Swedish Upper Secondary Class pupils when they choose career. The study focuses onstudents who have chosen an ambitious school curriculum.As method, the study uses both qualitative interviews with students and a quantitative survey.The theoretical framework is based on gender theory and on the social and cultural contexttheory of Bourdieu.The result of the study shows that gender and social as well as cultural context affect students?ambitions and career choices..

Det finns idag en mÀngd forskning som visar hur eleven pÄverkas av familj och hemförhÄllanden dÄ eleven gör sitt utbildningsval inför framtiden. BÄde intervjustudier och enkÀtstudier har pÄvisat hur elever, mer eller mindre medvetet, gör sina val med utgÄngspunkt i de sociala förutsÀttningar som eleven har i och med sin uppvÀxtmiljö. Att det ser ut pÄ det hÀr viset kan leda till att skola och utbildning Àr med och reproducerar ojÀmlikhet samt att upp-rÀtthÄlla klasskillnader i samhÀllet. För att skola och utbildning ska ha möjlighet till att skapa och möjliggöra lika förutsÀttningar för alla elever, mÄste bakomliggande faktorer gÀllande elevens gymnasieval synliggöras och problematiseras. I föreliggande studie har det gjorts tio intervjuer med elever i Ärskurs nio, dÀr de tillsammans med en av sina förÀldrar samtalar kring frÄgor om kunskap, utbildning och gymnasieval.