Syftet med min uppsats var att undersöka hur elever med dyslexi i grundskolans senare Är och deras IT-anvÀndning pÄverkas av att den svenska grundskolan arbetar med att inkludera dem i det vanliga klassrummet.I denna undersökning har jag valt att anvÀnda mig av en litteraturstudie dÀr jag studerat vad andra forskare har skrivit samt rapporter som publicerats pÄ Skolverkets hemsida. Tidigare och nyare skollagar har Àven de studerats.I resultatet har det kommit fram att elever med dyslexi kÀnner sig stressade att bli klara fort med sina arbetsuppgifter om de mÄste dela pÄ en dator. Det har Àven visat sig att det gÄr i genomsnitt sex elever per dator, vilket leder till att elever med dyslexi kan hamna i stressade situationer. Negativa attityder frÄn klasslÀraren kan pÄverka dem negativt pÄ ett sÀtt som gör att IT-anvÀndningen uteblir för elever med dyslexi om de inkluderas i klassrummet. Men en del av lÀrarna anser att datorn hjÀlper dem att anpassa sin undervisning efter elever i behov av sÀrskilt stöd..

Denna rapport behandlar tvÄ teoriskolor ? Kosmopolitism och Kommunitarism ? vilka Àr sammanfattande modeller som omfattar flera olika teoriinriktningar. Anledningen till dessa teoriers inkludering i rapporten var avsikten att förenkla den internationella arenan till att enbart omfatta tvÄ olika inriktningar, och pÄ sÄ sÀtt utröna om nÄgon av dessa kunde anvÀndas till att förklara fenomenet internationell aggression.Arbetet har strukturerats sÄ att tre konflikter har studerats för att finna bevis för nÀrvaro av sex indikatorer som karakteriseras av de av de tvÄ teoriinriktningarna.FrÀmst tryckta verk har nyttjats, men Àven nÄgra digitala tidningsartiklar samt elektroniska databaser har ocksÄ anvÀnts.Slutsatsen efter studiens genomförande Àr att ingen av de tvÄ teoriinriktningarna enskilt kan nyttjas för att djupanalysera konflikter pÄ den internationella arenan. Dock har resultatet visat pÄ att en kombination av de tvÄ effektivt ger relevanta verktyg till att förklara uppkomsten av internationell aggression..

Att skapa rÀttvisa prov Àr nÄgot av det svÄraste som finns för alla lÀrare. Denna rapport redogör för ett undervisningsförsök i att praktiskt anvÀnda BloomŽs reviderade taxonomi för att validera frÄgorna till ett prov, som byggs upp för och genomförs pÄ dator. Undersöknings-gruppen utgörs av mina elever som lÀser kursen programmering A pÄ gymnasienivÄ. En norsk undersökning har tidigare visat att pojkars provresultat höjs om proven utförs pÄ dator, vilket ocksÄ visade sig bli resultatet i min undersökning. Men till skillnad frÄn den norska undersökningen sÄ ökade ocksÄ flickornas resultat i min undersökning.

MÄnga av dagens elever har kommit i kontakt med datorn pÄ nÄgot sÀtt redan vid fyra Ärs Äl-der. Under min lÀrarutbildning kom det fram att examensmÄlen för lÀrarexamen krÀver att blivande lÀrare behÀrskar IKT (informations och kommunikations teknik). NÀr jag vÀl har varit ute pÄ VFU har jag mÀrkt att undervisande lÀrare inte anvÀnder sÄ mycket IKT. Detta gjorde att jag ville undersöka vad lÀrare i hem- och konsumentkunskap har för uppfattningar nÀr det kommer till datorn i klassrummet. Denna studie har utgÄtt frÄn kvalitativa forskningsintervjuer med fem pedagoger frÄnGöteborg för att undersöka IKT:s roll skolÀmnet hem- och konsumentkunskap, men Àven pe-dagogernas uppfattning kring detta.

SyfteSyftet med denna studie Àr utvÀrdera effekterna i en undervisningssituation för lÀrare och elever ute i daglig skolverksamhet, av den utbildning som lÀrarna fÄtt genom att delta i projekt Kompenserande datorhjÀlpmedel för elever med lÀs- och skrivsvÄrigheter i nÄgra av kommunens grundskolor. I arbetet ingÄr ocksÄ en beskrivning av de kompensatoriska programvaror och funktioner som lÀrarna fÄtt utbildning i.MetodStudien Àr baserad pÄ en enkÀtundersökning riktad till 83 lÀrare, verksamma inom grundskolan (F-9) som i olika omgÄngar deltagit i gemensamma studiedagar och fÄtt en utbildning om 4 x 2 timmarResultatNÀstan alla lÀrare anser att den utbildning de fÄtt i att anvÀnda dator och kompensatoriska hjÀlpmedel har gett dem bÀttre förutsÀttningar att möta elevernas behov. Man anser att anvÀndningen av kompenserande hjÀlpmedel ger eleven bÀttre förutsÀttningar att klara skolarbetet samt att fler elever skulle ha nytta av dator och kompensatoriska hjÀlpmedel. NÀstan alla anser ocksÄ att anvÀndningen av kompenserande hjÀlpmedel har stor betydelse för att stÀrka elevens sjÀlvförtroende och för att göra eleven mera delaktiga.DiskussionTilltron till dator och kompensatoriska hjÀlpmedel förefaller hos lÀrarna vara större Àn vad arbetssÀtt och organisation i skolan tillÄter deras elever att anvÀnda dem i det vardagliga skolarbetet. Utbildning, tid och organisation Àr viktiga faktorer för att ett framgÄngsrikt arbetssÀtt ska kunna uppnÄs.

Datorer och kultur Àr tvÄ saker som inte beblandas i sÀrskiltstor utstrÀckning. Det blir dock mer och mer vanligt attmusik skapas digitalt med hjÀlp av en dator. Olika typerav lyrik Àr dock nÄgonting som fortfarande görs för handoch ?frÄn hjÀrtat?. I denna studie undersöks frÄgan om detÀr möjligt att ta hjÀlp av en dator för att skriva en mjukkonstform sÄ som poesi och lÄttexter.I studien utvecklas en mjukvara för att assistera vid lyrikskrivande.Denna hjÀlper till med att generera text ochförsöker kÀnna av sammanhang.

The use of computer and video games has increased immensely over the past few decades and today a majority of the Swedish population enjoys them on a daily basis. With such a large number of frequent users, the media reporting on the subject of games becomes interesting and important. How are games represented in the media, and has there been any change in the way they are portrayed as their popularity has grown? ­The aim of this study is to determine if and how the portrayal of computer and video games in Swedish newspapers has changed during the period 1995?2012. The study was conducted with the use of quantitative content analysis and the empirical data was collected from the two most widespread newspapers in Sweden ? DN and Aftonbladet.

Bakgrund: Allt fler eleverna har tillgÄng till egna bÀrbara dator i gymnasieskolan. I skolan dÀr undersökningen genomfördes fick eleverna inte ta med sig sin dator pÄ matematiklektionerna. HÀr anvÀnde eleverna endast boken och minirÀknare. Eleverna som deltar gÄr andra Äret pÄ gymnasiets Teknikprogram och lÀser MaD. Eleverna Àr uppvÀxta med datorspel och internet.Syfte: Undersökningen handlar om möjligheter och svÄrigheter med att införa ett chattprogram pÄ matematiklektionerna.

Syftet med denna studie var att undersöka vad eleverna upplever pÄverkar deras lÀrande vid anvÀndning av dator som pedagogiskt verktyg. Studien utgick frÄn tre frÄgestÀllningar: Hur ser eleverna pÄ den egna förmÄgan att anvÀnda datorn som ett pedagogiskt verktyg? Vad ser eleverna som nödvÀndiga kunskaper för att kunna lÀra med datorer? Vad anser eleverna Àr effekterna av att anvÀnda datorn som ett pedagogiskt verktyg. Empirin har samlats in med hjÀlp av kvalitativa intervjuer som genomfördes i grupp. Resultatet visar att eleverna anser att informationssökning, kÀllkritik och Officepaketet Àr nödvÀndiga att hantera för att kunna lÀra med datorer.

Denna uppsats har som syfte att undersöka hur förÀldrar till idrottande barn ser pÄ sina barnsdator- och tv-spelande samt om förÀldrarna anser att dessa digitala medier pÄverkar barnensidrottande. Att en begrÀnsning gjorts till förÀldrar med idrottande barn, beror pÄ attidrottsrörelsen mÄnga gÄnger beskrivs som datorvÀrldens motpol. Den allmÀnna uppfattningenom idrott Àr att det Àr en fysisk aktivitet, som frÀmjar hÀlsa medan datorspel framstÀlls som enmestadels stillasittande och ohÀlsosam fritidssyssla. I hopp om att undersöka hur förÀldrar tillidrottande barn resonerar kring denna samhÀllssyn, har 80 enkÀter besvarats av förÀldrar medbarn i en idrottsförening i Stockholms innerstad. Fyra stycken intervjuer, varav 2 stycken parintervjuer,med förÀldrar frÄn samma förening har utförts.

En dator till varje elev blir allt vanligare i den svenska skolan. Att alla elever ska ha en egen dator Àr idag nÄgot som politiker, skolledare och lÀrare tycker Àr en sjÀlvklarhet. Argumenten för detta har sin grund i politik pÄ EU nivÄ men vi finner Àven starka teknikdeterministiska, ekonomiska och pedagogiska skÀl till att alla elever ska ha en egen dator i skolan. Men Àr det alltid bra med datorn i undervisningen? LÀrare och rapporter vittnar om att datorn ofta anvÀnds till nÄgot helt annat Àn till skolarbete som exempelvis Twitter, Facebook, Youtube eller olika former av datorspel.

Det Àr inte alla skolor i Sverige som erbjuder en dator per elev, men alla elever ska, enligt lÀroplanen, ha tillgÄng till informationstekniken. Dessutom, sÄ har de flesta ungdomar nuförtiden en egen mobiltelefon med internetanslutning. Dagens ungdomar Àr infödda i informationssamhÀllet men forskningen har visat att ungdomarna inte Àr per automatik kompetenta anvÀndare av digitala media. Syftet med denna studie har varit att undersöka pÄ vilket sÀtt elever och lÀrare, i en 7-9 skola som erbjuder en egen bÀrbar dator per elev och lÀrare, utnyttjar den tillgÀngliga informationstekniken i klassrummet. En kvalitativ undersökning, i form av observationer i klassrummet, och en kvantitativ undersökning, i form av elevenkÀt, anvÀndes som datainsamlingsmetod.

I dagens högteknologiska samhÀlle kryllar hemmen av datorer i olika former. Fler och fler anvÀnder en smartphone dagligen och inser kanske inte vilken datorkraft som finns inuti det de hÄller i handen. I detta arbete presenteras tillÀmpning av signalbehandlingsteknik (DSP) som har potentialen att pÄ ett effektivt sÀtt sÀnka kostnaden för tillverkning av högtalare genom att kombinera dessa med ett filter som kontinuerligt kompenserar för högtalarens tillkortakommanden och skavanker i ljudÄtergivning med hjÀlp av en dator.I detta arbete vÀljs komponenter och konstruktioner för högtalare inte bara efter prestanda. En avvÀgning görs mellan Ä ena sidan vad som gör högtalaren sÄ billig som möjligt att bygga, och Ä andra sidan vilka av konstruktionens prestanda som Àr möjliga att optimera i efterhand med DSP. DÀrefter anvÀnds digital signalbehandling för att kompensera de brister som finns och pÄ sÄ sÀtt Äterskapa den ljudkvalitet som förvÀntas av högtalaren.I denna rapport beskrivs arbetet med en prototyp som Àr framtagen enkom för anvÀndning tillsammans med DSP.

Examensarbetet handlade om att ta fram ett anvÀndarvÀnligt grÀnssnitt för digital-tv över IP, detta grÀnssnitt skulle fungera bÄde pÄ en set-top box och pÄ en dator. En set-top box Àr en mottagare som tar emot en digital kanal och gör om den sÄ den kan visas pÄ en analog tv. Det hÀr grÀnssnittet skulle ocksÄ ha ett antal tjÀnster och vara baserat pÄ HTML. AnvÀndargrÀnssnittet skulle ersÀtta ett sÄ kallat middleware. Detta middleware Àr lÀnken mellan maskin och mÀnniska.

Den skolform som vi har idag hÄller pÄ att förÀndras mÄnga skolor vÀljer att införaEn-till-En projekt. Det innebÀr att varje elev fÄr en egen dator som de alltid skall ha medsig för att anvÀnda i undervisningen. Den hÀr studien har utförts pÄ en skola iVÀstsverige dÀr de precis har infört ett En-till-En projekt. Hur Àndras lÀrandesituationennÀr ny teknik kommer in i skolan och hur kan man integrera Web 2.0 i den nyaskolformen?Syftet med studien var att undersöka hur kommunikationen mellan elev och lÀrare harÀndrats genom införandet av bÀrbara datorer i skolan.