För att ta reda pÄ i vilket utstrÀckning digitala prov kan anvÀndas i Àmnet matematik pÄ gymnasiet har en studie gjorts, dÀr fokus legat pÄ Àmnesplanens olika förmÄgor, vilka utmaningar som Àr förknippade med denna examinationsform samt hur det kan pÄverka elevernas motivation. Studien har en kvalitativ inriktning och bestÄr av en inledande dokumentanalys, implementation och genomförande av prov pÄ dator, samt utvÀrdering av resultat. Genomförandet gjordes med en grupp elever pÄ det naturvetenskapliga programmet, vilka fick lösa uppgifter digitaliserade frÄn ett nationellt prov, och sedan fylla i en enkÀt som utvÀrdering. Tolkningen av resultaten var att examination av förmÄgorna begrepp, procedur och problemlösning var digitaliserbar i hög utstrÀckning, medan modellering och kommunikation var de mest problematiska. Vidare kunde nÄgra utmaningar faststÀllas och bland dessa var dels behovet av att minska tidsÄtgÄngen och dels att hitta ett lÀmpligt program som hanterar matematiska uttryck utan att vara för komplicerat, men Àven symbolhantering och grafritning generellt.

Verifiering med hjÀlp av dator av tvÄ oberoende formler för berÀkning av antalet lösningar för linjÀra kongruenssystem med tvÄ eller tre obekanta..

Syfte:Denna studie syftar till att undersöka om, och i sÄ fall hur, barns förmÄga att skriva texter förÀndras nÀr de fÄr anvÀnda datorn som verktyg jÀmfört med nÀr de skriver för hand, samt att analysera skrivförmÄga utifrÄn ett genusperspektiv. I den kultur vi lever i idag Àr datorn en sjÀlvklar artefakt för vuxna mÀnniskor. Den Àr pÄ vÀg in i skolan men har Ànnu inte blivit en sjÀlvklar del av skolans kultur. Trageton (2005) förordar att barn borde fÄ skriva sig till lÀsning men pÄ grund av motoriska svÄrigheter att skriva och forma bokstÀver för hand tar undervisningen ofta sin början med lÀsning istÀllet. Detta vÀckte idén om att ta reda pÄ hur datorn pÄverkar förutsÀttningarna för en god skrivutveckling.

Syftet med studien Àr att undersöka elevers upplevelser av En-till-En projektet (en dator per elev), en IT-satsning i Falkenbergs kommun och hur eleverna upplever sitt elevinflytande i lÀrandesituationen. Med examensarbetet vill jag lyfta fram elevernas röst och erfarenheter sÄ att de kan ligga till grund för utveckling av projektet och framtida arbete med datorn som verktyg i lÀrandet.Genom att intervjua elever i Är 8 pÄ en grundskola i Falkenbergs Kommun studerades elevers upplevelser utifrÄn deras perspektiv. Tre stycken kvalitativa gruppintervjuer med fem elever vid varje tillfÀlle utfördes.Begreppen elevinflytande och demokrati behandlas i examensarbetet i relation till En-till-En projekt och med stöd i ett utdrag av John Deweys teorier.Resultatet visar att elevers upplevelser av En-till-En projektet kan vara varierande bÄde mellan och inom arbetslag pÄ en skola, vilket ses utifrÄn beskrivningar av elevers upplevelser i studien. UtifrÄn resultaten ses inte en koppling till att En-till-En projekt leder till ökat elevinflytande. DÀremot beskriver eleverna i studien ett mer varierat arbetssÀtt och nya metoder för att lÀra.

För att möta den sÄ kallade digitala generationen och höja elevers motivation och mÄluppfyllelse satsar fler och fler skolor pÄ 1:1. Det innebÀr att varje elev och lÀrare fÄr tillgÄng till varsin bÀrbar dator. Den forskning som finns om 1:1-satsningar fokuserar i hög grad pÄ teknologin, ifrÄga om hur denna stÄr i relation till elevresultat, elev- och lÀrarattityder, etc., men utelÀmnar de pedagogiska synsÀtten i 1:1-satsningarna. Det Àr denna lucka som Àr utgÄngspunkten i uppsatsen. Med fokus pÄ fyra 1:1-verksamma pedagoger Àmnar denna uppsats undersöka de pedagogiska synsÀtt som omgÀrdar 1:1-verksamhet.

Syftet med undersökningen Àr att framhÀva pedagogers perspektiv pÄ för- och nackdelar med arbetet kring strategin att skriva sig till lÀsning. Metoden vi valt Àr kvalitativa intervjuer. Intervjuerna genomfördes med sex verksamma pedagoger som alla arbetar med att skriva sig till lÀsning med hjÀlp av dator. Pedagogerna fick inte nÄgra frÄgor innan intervjutillfÀllet. Forskningsbakgrunden tar upp ett historiskt perspektiv pÄ lÀs- och skrivinlÀrningen, verksamma lÀrare som arbetar med pedagogiken samt hur anvÀndandet av tekniken i strategin fungerar.

Verifiering med hjÀlp av dator av tvÄ oberoende formler för berÀkning av antalet lösningar för linjÀra kongruenssystem med tvÄ eller tre obekanta..

Denna rapport Àr resultatet av kursen Examensarbete i Informatik pÄ Högskolan Dalarna. Examensarbetet Àr uppdelat i tvÄ delar. Ena delen har som syfte att ge en förstagÄngsanvÀndare en introduktion i Mobile.NET. HÀr beskrivs Àven vissa skillnader mot traditionell ASP. Andra delen, som uppfyller mÄlet har varit att utveckla en tjÀnst som gör det möjligt att spela in tv-program pÄ en dator frÄn olika mobila enheter samt pc.

Jag har i detta arbete försökt belysa nÄgra uppfattningar ledning, personal och elever pÄ en skola har rörande en reform dÀr en gymnasieskola gÄr frÄn ett begrÀnsat antal datorer till en dator per elev. Skolan i frÄga befann sig vid undersökningens genomförande i reformens första skede, vilket innebar att det endast var en tredjedel av eleverna som dittills fÄtt sina datorer. Undersökningen har utförts genom intervjustudier med 12 informanter. Dessa studier analyserades sedan genom kvalitativ intervjuanalys, vilken gÄr ut pÄ att lyfta ut de uppfattningar som framgÄr i intervjuerna formulerade i olika kategorier. Uppfattningarna har sedan jÀmförts med varandra samt med annan forskning pÄ omrÄdet. Resultatet undersökningen visar pÄ mÄnga likheter mellan den undersökta skolan och andra skolor med en dator per elev.

Denna studie handlar om datoranvÀndande pÄ förskolan och Àr baserad pÄ fyra kvalitativa intervjuer pÄ tre förskolor i södra Sverige. Fyra förskolepedagoger intervjuades och alla intervjuer spelades in. Syftet med detta arbete Àr att undersöka anvÀndningen av datorer som ett pedagogiskt redskap pÄ förskolor. Studiens frÄgestÀllningar Àr: Hur planeras och organiseras aktiviteter med datorer pÄ förskolan?, Vilka innehÄll har de datorprogramvarorna som barnen har tillgÄng till?, Vilka möjligheter och hinder finns gÀllande datoranvÀndande för pedagogerna? Studiens teoretiska del har sin grund i ett sociokulturellt synsÀtt.

Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att undersöka vad skolungdomar anvÀnder datorn och In-ternet till. Författaren vill Àven ta reda pÄ om det finns nÄgra skillnader i datoranvÀndning-en mellan en skolklass med inriktning mot informations- och kommunikationsteknik (IKT) och en skolklass utan IKT-profil.Tidigare forskning har visat att eleverna frÀmst anvÀnder datorn i underhÄllningssyfte. De chattar, skickar e-post, anvÀnder olika communities (nÀtgemenskaper) och spelar spel. Ti-digare undersökningar har ocksÄ visat att pojkar oftare har tillgÄng till egen dator Àn flick-or.I en undersökning, genomförd 2008 och baserad pÄ en enkÀt i tvÄ Ättondeklasser, en IKT-klass och en musikklass, har författaren funnit att datorn anvÀnds pÄ ett relativt likartat sÀtt i de bÄda grupperna nÀr det gÀller tiden utanför skolan. HÀr dominerar fortfarande under-hÄllningsaspekten och eleverna lÀgger ned mycket tid pÄ chattande och spel.

Detta examensarbete beskriver dator- och nÀtverkssÀkerhet. Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka den interna nÀtverkssÀkerheten pÄ en gymnasieskola. Speciellt viktigt att undersöka Àr de kriterier skolan har, om kriterierna uppfylls och pÄ vilket sÀtt dessa kan testas. Tester utfördes gÀllande sÀkerhetsprogramvaran för att sÀkerstÀlla att den verkligen var sÀker mot intrÄng. Tester genomfördes Àven för att kontrollera att elevdatorerna hade ett BIOS-lösenord nÀrvarande, att eleverna hade lagringsutrymme pÄ servern men inte kunde överskrida lagringskvoten, och att eleverna var lokala administratörer pÄ en bÀrbar klientdator.

Stillasittande utgör en hĂ€lsorisk i sig oberoende av andra hĂ€lsorisker som dĂ„lig diet och fysisk inaktivitet. Inom forskningen har man börjat undersöka hur vi pĂ„verkas av lĂ„ngvarigt stillasittande och vetenskapligt stöd finns för sambandet mellan lĂ„ngvarigt stillasittande och ökad risk för dödlighet, hjĂ€rt -och kĂ€rlsjukdom, cancer och diabetes typ II. Än sĂ„ lĂ€nge fĂ„r inte stillasittande samma uppmĂ€rksamhet forskningsmĂ€ssigt som liknande hĂ€lsoriskfaktorer.Syftet med studien var att undersöka stillasittande hos universitetsstudenter pĂ„ LTU under en genomsnittlig dag.Studien utfördes pĂ„ studenter som studerar vid pĂ„ LuleĂ„ tekniska universitet. En enkĂ€t för att mĂ€ta stillasittande skapades utifrĂ„n tvĂ„ validerade enkĂ€ter. Under tvĂ„ dagar lĂ€mnades enkĂ€ten ut till studenter pĂ„ campusomrĂ„det, 223 enkĂ€ter samlades in.Denna studie visar att studenter pĂ„ LuleĂ„ tekniska universitet, kvinnor som mĂ€n var lika stillasittande, med genomsnittligen 10 timmar per dag.

Abstract Nilsson, B & Magnusson Nilsson, M (2009). FÄr jag spela dator? FÄr jag titta pÄ? - om barns kommunikation och samspel vid datorn. Malmö: LÀrarutbildningen: Malmö Högskola. Uppsatsen handlar om hur barn pÄ förskolan kommunicerar och samspelar vid datorn. Platsen för studien Àr tvÄ olika förskolor varav en i Malmö och en utanför.

HÖGSKOLAN FÖR LÄRANDE OCH KOMMUNIKATION (HLK) Högskolan i JönköpingD-uppsatsVĂ„rterminen 2011SAMMANFATTNINGLars JohannessonPoĂ€ngen med en-till-en?Sex lĂ€rares uppfattningar av den personliga datorns roll i lĂ€rprocessen.Antal sidor: 40En trend i skolans teknikutveckling Ă€ren-till-en, vilket innebĂ€r att varje elev fĂ„r en egen bĂ€rbar dator att dis-ponera för skolarbete. MĂ„nga skolor har eller planerar en-till-en-satsningar och det finns stora förvĂ€ntningar pĂ„ resultaten. Nya förhĂ„llanden i en verksamhet innebĂ€r förĂ€ndringar och dessa Ă€r viktiga att undersöka och beskriva. Det behövs ökad kunskap om hur en-till-en pĂ„verkar elevernas lĂ€rande, lĂ€rarnas undervisning och de effekter som en-till-en för med sig.