Sekretessbelagd.

Den psykiska ohÀlsan ökar bland ungdomar och tidigare forskning har visat att ungdomar sover mindre Àn vad de behöver. Media har blivit en viktig del i ungdomars liv och vardag, och utvecklingen av media ökar hela tiden. För ungdomar har tillgÀngligheten ökat och de Àr ?uppkopplade? merparten av dygnets timmar. Författarna önskar bidra till evidensbaserad omvÄrdnad kring hÀlsa och vÀlbefinnande genom att analysera kvantitativa forskningsartiklar som undersökt medias pÄverkan pÄ ungdomars sömn.

Det hÀr arbetet undersöker lÀrares och skollednings syn pÄ 1:1 pÄ en gymnasieskola i Sverige. 1:1 innebÀr att varje elev pÄ skolan fÄr tillgÄng till sin egen personliga dator. Arbetet försöker besvara frÄgan om hur skolan har pÄverkats av 1:1. Arbetet Àr gjort genom kvalitativa intervjuer med lÀrare och skolledning pÄ skolan. Förutom det har jag anvÀnt mig av litteratur och aktuell forskning för att besvara frÄgestÀllningarna. Det som har framkommit genom arbetets gÄng Àr att det finns ett behov av kompetensutveckling och gemensamma policys kring datoranvÀndning för att implementeringen av 1:1 ska vara framgÄngsrik. Det som upplevs som negativt med 1:1 Àr att eleverna tappar fokus nÀr de fÄr tillgÄng till en dator.

Larminstruktioner anvÀnds av vÀktare dÄ de ska Äka pÄ larmutryckning. En larminstruktion Àr ett papper innehÄllande information som kan vara viktigt för vÀktaren vid en larmutryckning, exempelvis kundens adress, koder och vÀgbeskrivning. Det Àr viktigt att dessa Àr lÀtta att förstÄ eftersom vÀktaren bör infinna sig pÄ platsen sÄ fort som möjligt efter att ett larm utlöst. Rapporten beskriver hur studien av företaget Securitas larminstruktioner har gÄtt till för att som slutligt mÄl ta fram en ny mall för larminstruktionerna. Undersökningen gjordes utifrÄn ett kognitivt och mÀnniska-dator interaktions (MDI) perspektiv och metoder som anvÀndes var heuristisk utvÀrdering och intervju.

Ett digitalt vÄgfilter av Richardstyp har implementerats i en FPGA pÄ ett utvecklingskort. Sampel kan skickas till filtret och mottas frÄn filtret via serieporten pÄ en dator. Metoden som anvÀndes Àr att en modell av filtret konstruerades i Simulink. Filtret har modifierats med avseende pÄ skalning, brus och stabilitet. VHDL-koden till filtret genererades i Simulink genom att bygga modellen av Xilinx Blockset.

Datorn Àr ett av skolans viktigaste verktyg ? bÄde idag och i framtiden och inte minst i engelskundervisningen. Detta examensarbete syftar dels till att undersöka huruvida eleverna ser nÄgon skillnad i undervisningen nÀr de nu har tillgÄng till en personlig dator jÀmfört med tidigare och dels till att undersöka och belysa hur lÀrare respektive elever resonerar kring datorns anvÀndning och betydelse i engelskundervisningen pÄ en gymnasieskola. Det senast nÀmnda syftet kan ses som det huvudsakliga dÄ det just nu satsas mycket pengar pÄ att förnya de digitala verktygen i skolorna vilket gör kombinationen dator och undervisning vÀldigt aktuell och viktig att granska. Forskare som Martin Tallvid och Agnes Kukulska-Hulme diskuterar Àmnet flitigt och lÀgger vikt vid hur man i skolan ska inkorporera digitala medier, sÄsom datorn, i undervisning för att utveckla elevers tÀnkande och agerande och inte endast anvÀnda datorn som ett hjÀlpmedel.

I min undersökning har jag granskat högstadieelevernas lÀromedel i matematik, för att se hur de olika böckerna skiljer sig Ät nÀr det gÀller att uppmana elever till att anvÀnda sig av elektroniska hjÀlpmedel. Jag kom fram till att det Àr skillnader pÄ elevernas lÀromedel, nÀr det gÀller i vilken utstrÀckning dessa uppmanar till anvÀndandet av elektroniska hjÀlpmedel. Resultatet visar att skillnaden mellan böckerna Àr upp till cirka 70 procentandelar nÀr det gÀller hur mycket de uppmanar eleverna att anvÀnda sig av minirÀknare eller dator nÀr de löser uppgifterna i matematikböckerna. LÀromedlen visar endast hur lÀromedelsförfattaren har tÀnkt i frÄga om anvÀndning av elektroniska hjÀlpmedel. Det kan eventuellt skilja sig frÄn den enskilde lÀrarens uppfattning.

SammanfattningMed denna studie vill vi undersöka hur ett antal pedagoger resonerar kring datorer och IT (Informations teknologi) i undervisningen som social och didaktisk artefakt i Äk 3-6 . Vi vill visa att dator och IT (informations teknologi) kan vara ett hjÀlpmedel som man kan anvÀnda sig mer i undervisande avsikt. Vi tycker att det Àr viktigt att pedagoger i skolor tar del av den kunskap som finns om datorer och IT. Pedagogerna bör vara öppna för de nya verktygen, datorer och IT, som Àr bidragande faktorer till lÀrande och kunskap för lÀrare sÄvÀl som elever och dÀrmed inte vara kritiska mot det.Studien Àr av kvalitativ art och vi har anvÀnt oss av intervju som forskningsredskap. Vi har intervjuat sex lÀrare som Àr verksamma pÄ tre olika skolor som arbetar i skolÄr 3-6.Datorer och IT Àr de nya pedagogiska verktygen anser vi, hjÀlpmedel som kan anvÀndas som en god inlÀrning för eleverna.

I denna rapport har vi undersökt hur utvecklarna tagit hÀnsyn till anvÀndbarheten för slutanvÀndarna vid utvecklingen av ett sÀkerhetskritiskt system. Resultatet erhölls genom en empirisk fallstudie pÄ tvÄ företag som utvecklar sÀkerhetskritiska system. Datainsamlingen bestod av intervjuer med personer som varit delaktiga i och har kunskap om utvecklingen av systemen som ingick i vÄr fallstudie. Sedan analyserades insamlad data mot teori inom MÀnniska ? Dator ? Interaktion (MDI) samt teori om sÀkerhetskritiska system.

Behovet av att analysera volatilt minne frÄn Macintosh-datorer med OS X har blivit allt mer betydelsefull pÄ grund av att deras datorer blivit allt populÀrare och att volatil minnesanalysering blivit en allt viktigare del i en IT-forensikers arbete. Anledningen till att volatil minnesanalysering blivit allt viktigare Àr för att det gÄr att finna viktig information som inte finns lagrad permanent pÄ datorns interna hÄrddisk. Problemet som lÄg till grunden för det hÀr examensarbetet var att det uppenbart fanns brist pÄ undersökningsmetoder av det volatila minnet för Mac-datorer med OS X.Syftet med detta arbete var dÀrför att undersöka möjligheten att utvinna information frÄn ett volatilt minne frÄn en Mac-dator med OS X genom att kartlÀgga och bedöma olika undersökningsmetoder. För att göra denna undersökning har litteraturstudier, informella intervjuer, egna kunskaper och praktiska försök genomförts.Slutsatsen blev att möjligheten att utvinna information frÄn det volatila minnet frÄn en Mac-dator med OS X Àr relativt begrÀnsad. Det största problemet Àr sjÀlva dumpningen av minnet.

AnvÀndningen av dator, internet och mobiltelefon visar pÄ att den nya tekniken integreras snabbt i ungdomars och barns vardagsliv. Undersökningen baseras pÄ tidigare forskning kring IKT (informations- och kommunikationsteknik) och ungdomars IKT-anvÀndning. Syftet Àr att genom intervjuer undersöka hur fyra ungdomars vardagskommunikation sker med hjÀlp av olika former av IKT samt hur anvÀndningen pÄverkar vardagslivet. Undersökningen koncentreras till medierna internet, mobiltelefon och datoranvÀndning. Resultaten visar att ungdomarna anvÀnder sig av IKT,huvudsakligen mobiltelefon och internet, som strategier för sociala ÀndamÄl.

AnvÀndningen av dator, internet och mobiltelefon visar pÄ att den nya tekniken integreras snabbt i ungdomars och barns vardagsliv. Undersökningen baseras pÄ tidigare forskning kring IKT (informations-och kommunikationsteknik) och ungdomars IKT-anvÀndning. Syftet Àr att genom intervjuer undersöka hur fyra ungdomars vardagskommunikation sker med hjÀlp av olika former av IKT samt hur anvÀndningen pÄverkar vardagslivet. Undersökningen koncentreras till medierna internet, mobiltelefon och datoranvÀndning. Resultaten visar att ungdomarna anvÀnder sig av IKT, huvudsakligen mobiltelefon och internet, som strategier för sociala ÀndamÄl.

Arbetet behandlar frÄgan om elever lÀser olika snabbt beroende pÄ varifrÄn de lÀser en text? Studiens grundlÀggande syfte Àr att undersöka om det föreligger nÄgon skillnad i lÀshastighet i en bok, pÄ en dator eller i en sÄ kallad smartphone? Undersökningsgruppen Àr fem slumpmÀssigt utvalda flickor i Ärskurs 8. Intresset för arbetet tar sin grund i ett stort eget intresse för lÀsning men ocksÄ i deltagande vid insamlandet av data till en större studie i Àmnet. Studien har för avsikt att jÀmföra lÀsteknik och förstÄelse i en bok, pÄ en dator och i smartphones. Som en del tvÄ skall försök göras för att utveckla lÀstekniken genom mental teknik- lÄnad frÄn idrotten - i avsikt att utveckla elevers lÀsförmÄga och uppfattningsmöjlighet. Metoden som anvÀnds i Àr i detta arbete en fallstudie samt en analys utifrÄn observationer av deltagarna.

I min undersökning studerar jag elevernas interaktion face-to-face pÄ raster dÀr den bÀrbara datorn finns med. Syftet Àr att undersöka hur den bÀrbara datorn pÄverkar interaktionen mellan eleverna pÄ raster. Mina frÄgestÀllningar Àr hur och nÀr elever Àr socialt responsiva respektive asocialt responslösa pÄ raster samt hur elevernas interaktionsritualer ser ut? Jag har anvÀnt en kvalitativ metod för att kunna besvara mitt syfte och mina frÄgestÀllningar. Jag intervjuade fem elever i Ärskurs ett pÄ en gymnasieskola i Karlstad och genomförde tre observationstillfÀllen. Studien visar att den egna datorn bÄde kan ses som en tillgÄng och hinder pÄ raster för elever pÄ gymnasiet vid interaktion.

EDI stÄr för elektroniskt utbyte av data frÄn dator till dator och sker mellan kÀnda affÀrspartners. NÀr EDI införs i en relation mellan tvÄ organisationer anses relationen bli mer komplex Àn tidigare. Syftet med detta arbete Àr dÀrför att undersöka hur EDI pÄverkar interorganisatoriska relationer.Undersökningen utförs genom att studera affÀrsrelationerna mellan en offentlig förvaltning och tre av dess leverantörer. I dessa relationer studeras speciellt hur förhandlingsstyrkan, flexibiliteten och tillförlitligheten har pÄverkats av att EDI har börjat anvÀndas för den offentliga förvaltningens inköpsprocess.De slutsatser som dras Àr att de undersökta faktorerna förÀndras i takt med att EDI blir alltmer integrerat i affÀrsrelationerna. Initialt byggs vissa omstÀllningskostnader upp, som ökar leverantörernas förhandlingsstyrka.