Syftet med denna uppsats Àr att undersöka vilka instruktionsformer och arbetssÀtt som fungerar i slöjden. De didaktiska lÀromedlen i slöjden Àr fÄ och nÀstan inga alls och för att studien skulle gÄ att genomföras tillverkade jag ett eget lÀromedel med olika instruktionsformer ? digitala filmer, skriftligt och muntligt, i formen av ett gestaltande examensarbete. Med studien vill jag undersöka instruktionsformernas för- och nackdelar till att vÀgleda och underlÀtta elevernas kunskapsinhÀmtning till ett sjÀlvstÀndigt elevarbete i slöjden. LÀrarens tid i slöjdsalen begrÀnsas av att ge eleverna stöd till att nÄ kunskapsmÄlen. Genom att ta in de digitala hjÀlpmedlen i slöjden i form av datorer, iPads och smartphones förÀndras slöjdlÀrarens arbetssÀtt frÄn instruktör till handledare.

Statkraft Àr helÀgt av Norska staten och Àr Sveriges fjÀrde största elproducent. Detta examensarbete syftar till att ta fram en metod för att lösa hur Statkraft Sverige AB ska lagra mjukvarubackuper av sina lokalkontrollssystem. För nÀrvarande finns det ingen homogen lagringsmetod för backuper pÄ företaget och problemet som ska lösas i examensarbetet Àr hur man kan lagra backuper frÄn ett flertal heterogena system pÄ en gemensam lagringsplattform. I och med att de allra flesta hjÀlpsystem för konfigurering av styrdatorer (PLC) bygger pÄ Microsoft DOS/Windows sÄ Àr det relativt enkelt att överföra backuper till en gemensam plattform. För Àldre hjÀlpmedel kan man dock tÀnka sig att virtualisera hjÀlpmedlen pÄ en nyare PC-dator med exempelvis VMware för att undvika problem som kan uppstÄ med Àldre hÄrdvara.

Thule Sweden AB utvecklar, tillverkar och marknadsför kompletta och funktionella lasthÄllarsystem för bilar. De erbjuder en mycket stor bredd av olika lasthÄllare till över 1500 bilmodeller. De tillverkar lasthÄllare som cykelhÄllare, boxar, skidhÄllare, hÄllare för vattensport och andra tillbehör. För att en bil skall kunna bÀra en takbox mÄste det tillverkas en lasthÄllare som placeras mellan biltaket och takboxen. En del i denna lasthÄllare kallas för takbleck och dess form tas fram med en speciell takskanner vilken analyserar biltakets form vid kanterna.Till detta har en mjukvara tagits fram som Thule kan anvÀnda för att söka/lÀgga till/redigera takbleck, istÀllet för att manuellt söka i en pÀrm bland 700 olika ritningar.

I dagens samhÀlle ökar antalet mÀnniskor med ett stillasittande arbete. DÄ vÄr kropp Àr gjord för rörelse kan stillasittandet leda till belastningsbesvÀr. För att förhindra detta Àr det ergonomiska förhÄllningssÀttet ett viktigt verktyg. Ergonomi handlar om att omgivning och mÀnniska ska fungera i relation till varandra, bÄde vad gÀller psykiskt som fysiskt. Arbetsterapeuter fÄr via dagens utbildning, en kunskap om ergonomi utifrÄn ett patientperspektiv.

I mitt examensarbete har jag valt att försöka undersöka i vilken utstrÀckning det i en hemmastudio Àr möjligt att Äterskapa ett sound frÄn en professionell inspelningsstudio. Denna frÄga Àr intressant för mig dÄ jag fastnade för hur en produktion lÀt i ljudbilden. Dels instrumentuppsÀttningen och deras rytmisering men frÀmst soundet pÄ helheten i mixen. Det kÀndes luftigt, stort och brett i lyssningsspektrat trots att det inte var sÄ mycket instrument. Jag har alltid velat utveckla min förmÄga att skapa och producera musik men har inte tillgÄng till sÄ mycket kvalitativ utrustning.

Den fysiska aktiviteten i vÀstvÀrlden har minskat under de senaste decennierna. Vi tillbringar mer tid inomhus framför TV, dator eller nÄgot annat medialt redskap. En av de frÀmsta anledningarna till att vi blivit mer fysiskt inaktiva pÄ senare tid tros vara att forskningen hela tiden gÄr framÄt, dÀr vi uppfinner hjÀlpmedel som gör att vi rör pÄ oss sÄ lite som möjligt. Forskning visar att det finns indirekta bevis pÄ att fysisk aktivitet Àr en positiv hÀlsofaktor som minskar risken för sjukdomar. Fysisk aktivitet har visat sig ha ett samband med högre nivÄer av personligt vÀlbefinnande, sÄ som bÀttre humör, mer tillfredstÀllelse med livet och högre livskvalitet.

Detta examensarbete Àr framtaget av SSAB:s ingenjörer i fabriken SSAB Oxelösund. Uppdraget bestÄr i att konstruera en ny hÄrd- och mjukvara för en befintlig valsningsklocka.Examensarbetet bestÄr av flera delar, dÀr den första delen Àr att konstruera och vÀlja komponenter till en prototyp av ny hÄrdvara till klockan. NÀr delarna Àr valda kommer dem att testas med ett laborationskort med den valda processorn för att utvÀrdera att delarna Àr kompatibla innan den slutliga hÄrdvaran bestÀlls.Den andra bestÄr i att programmera mjukvara till processorn som kommer att vara kÀrnan till klockan. Processorn kommer att styra samt berÀkna alla in- och utsignaler till alla komponenter som finns i klockan.Den tredje och avslutande delen bestÄr av konstruera den slutgiltiga produkten med hjÀlp av CAD-verktyg. En layout med alla valda komponenter produceras.Tanken med projektet Àr att man ska uppdatera Àldre komponenter till nyare som Àr lÀttillgÀngligare att införskaffa.

Syftet med studien har varit att ta reda pÄ vilka arbetssÀtt och verktyg som klasslÀrare kan anvÀnda i sin undervisning nÀr de arbetar med elever med sprÄkstörning pÄ ett inkluderande sÀtt. VÄr intention Àr att pedagoger kan ta del av denna studie och dÀrmed skapa en medvetenhet om hur man kan lÀgga upp sin undervisning nÀr man arbetar med elever med sprÄkstörning. SprÄkstörning handlar om att eleven inte kan tillgodose sig lingvistisk kunskap (McCauley, 2003). Elever med sprÄkstörning kan ha problem med olika sprÄkliga omrÄden som fonologi, grammatik, semantik och pragmatik, men i olika omfattningar (Nettelbladt & Salameh, 2008). I denna uppsats anvÀnds ordet sprÄkbarn nÀr vi talar om en elev som har blivit diagnostiserad med sprÄkstörning. Denna studie utgÄr frÄn ett relationellt synsÀtt. Von Wright beskriver det med att det unika, utvecklingen, sker i samspel mellan individer.

Under början av 1990-talet inledde Volvo Personvagnar i Olofström en process dÀr övervakning av robotiserad MIG/MAG-svetsning var i fokus. Det ledde fram till ett forskningsprojekt som resulterade i att Stefan Adolfsson, Lunds tekniska högskola/Blekinge tekniska högskola, 1998 presenterade avhandlingen Automatic Quality Monitoring in GMA Welding using Signal Processing Methods [5]. I den presenterades ett SPRT-baserat övervakningskoncept för övervakning av MIG/MAG-svetsning med kort- och spraybÄge. För att fÄ fram ett kostnadseffektivt övervakningssystem uppkom tanken att anvÀnda vanliga PC-datorer som plattform. De erbjuder hög berÀkningskapacitet till förhÄllandevis lÄg kostnad.

MÄnga skolor inför allt mer undervisningshjÀlpmedel baserade pÄ informationsteknik trots att det finns mycket fÄ empiriska resultat för vilka effekter datorer har i undervisningen. IstÀllet prÀglas argument för 1-1 ? att ge en dator till varje elev ? ofta av vad skolpolitiker hoppas att datorerna ska bidra med. Det finns mÄnga fördelar med 1-1, men utan kunskap om hur man arbetar med datorer finns risken för negativa effekter pÄ undervisningen. Den hÀr uppsatsen huvudsyfte Àr att undersöka om, och i sÄ fall hur, svenskundervisningen har förÀndrats sedan införandet av 1-1.

Nordsken Àr en spelfestival vars mÄl Àr att visa upp spel- och nördhobbyn för allmÀnheten. Besökare erbjuds turneringar och prova-pÄ i en mÀngd olika dator- samt bordsspel. Utöver spel bjuder Nordsken in olika föreningar, företag och förelÀsare som berÀttar om och visar upp det bÀsta frÄn spel- och nördhobbyn. Nordsken 2013 samlade 600 deltagare och drygt 1500 dagsbesökare under tre dagar för att spela spel och umgÄs med likasinnade.Som ansvariga för Nordskens nÀtverk hade vi som uppgift att sÀtta upp, konfigurera och övervaka nÀtverket under hela evenemanget samt agera support vid behov.Inför Nordsken gjordes en planering som innehöll genomgÄng av gammal dokumentation, inköp av server, hyra av switchar samt utplacering av dessa enheter i lokalen. Efter att vi skapat en logisk topologi för nÀtverket började vi konfigurera switcharna, accesspunkterna och servrarna.NÀtverket delades upp i tre lager, core, distribution och access, dÀr switcharna inom varje lager konfigurerades beroende pÄ dess placering och koppling.

This paper considers the roles of critics, newspapers and magazines, in the process ofdescribing computer games and video games as either technical objects or products intendedfor entertainment.The making and ?using? of computer games and videogames originates in small groups ofpeople possessing a lot of knowledge in computers, during a time when these kinds of deviceswere very expensive. But now, the gaming culture has grown and almost anyone in oursociety can own and play a video game. For that reason, one could ask the questions ?are thegames and the people who plays them still parts of a ?technical culture??? and ?do we needsome kind of prior knowledge to fully understand the videogame critics??The critics represent ?the official idea? of what a videogame is, how it works and if it is worthplaying.

Syftet med rapporten Àr att undersöka vad det skulle kunna innebÀra för LuleÄ kommun och dess invÄnare om viktdebiterad avfallstaxa infördes. Kommunerna Kalix, UmeÄ och Sollentuna har studerats för att ta reda pÄ hur de har upplevt införandet av viktdebitering. Avfallstaxa Àr den avgift kommunen tar ut för att finansiera hanteringen av kommunalt hushÄllsavfall. I avgiften ingÄr insamling och behandling av hushÄllsavfall, driften av Ätervinningscentraler, kundtjÀnst, fakturering och information. Viktdebitering innebÀr att fastighetsÀgaren betalar en avgift efter den mÀngd avfall som slÀngs i sopkÀrlet.

Syftet med det hÀr arbetet Àr att synliggöra elevers uppfattningar om datorns möjligheter och hinder i relation till deras lÀrande. Detta Àr ett omrÄde som Àr intressant att undersöka, eftersom datorn i detta sammanhang ska hjÀlpa elever i lÀrandet. DÀrför bör elevers uppfattningar om datorns möjligheter och hinder lyftas fram för att utvÀrdera datorns prestanda som ett lÀrandeverktyg. Undersökningen har genomförts pÄ tvÄ gymnasieskolor, en i Halland och en i SmÄland, som nyligen infört projektet En-till-En. Vi har inspirerats av den fenomenografiska intervjumetoden och intervjuat tretton stycken elever vid fyra olika tillfÀllen.

För att tillgodogöra sig fakta och omvandla den till kunskap sÄ Àr det viktigt att vi kan minnas och komma ihÄg det vi ser och hör. Precis som vi behöver bra program i vÄr dator för att hantera informationen, sÄ kan vi fÄ hjÀlp av minnesstrategier för att lÀttare kunna placera och plocka fram minnen. Arbetets syfte och frÄgestÀllning har varit att belysa tillÀmplighet och anvÀndande av minnesteknik och minnestrÀning som undervisnings- och inlÀrningsverktyg inom allmÀnpedagogisk undervisning, samt Àven se pÄ dess möjligheter och begrÀnsningar. Underlaget till den teoretiska bakgrunden har framförallt inhÀmtats frÄn tidigare forskning, studier, och annan för Àmnet relevant litteratur. Arbetets metod Àr induktiv och förhÄllningssÀttet hermeneutiskt dÄ mÄlet varit att skapa förstÄelse. Vidare har arbetet ett kvalitativt angreppssÀtt baserad pÄ observationer av företeelser och data och till sin undersökningsform deskriptiv dÄ avsikten varit att belysa och beskriva tillÀmplighet och anvÀndande av minnesteknik. Resultaten visade att forskningsfÀltet kring minnestrÀning var i viss mÄn motsÀgelsefullt och spretigt, vissa studier visade pÄ effekter, medan andra helt förkastade samma teori. LikasÄ kunde vi se att en del forskning tenderar att vara sjÀlvrefererande och partisk och inte alltid samstÀmmig. Vidare pekade resultatet pÄ att det inte fanns nÄgon entydigt bild om fördelarna och effekter av minnestrÀning.