Saab Automobile AB Àr ett företag som tillverkar bilar i familjesegmentet och har sin fabrik belÀgen i TrollhÀttan. Deras underhÄllsavdelning i mÄleriet har ett behov av att byta ut sin Sattscope H terminal som styr mellantork tÀckfÀrg B. Anledningen Àr att terminalens display tappar pixlar och att nya terminaler inte lÀngre finns som reservdel. Mellantork tÀckfÀrg B fungerar inte utan terminalen. Saab ser dÀrför att terminalen byts ut mot en dator med Ledpanel designer installerad, som skall fungera som operatörspanel.

Syftet med uppsatsen Àr att titta nÀrmare pÄ hur vÀsentlighetsbedömningen gÄr till i praktiken och i teorin, och framförallt att studera de delar av bedömningen som kan ha mer kvalitativa inslag, det vill sÀga dÀr alla siffror inte beror pÄ modeller eller byrÄspecifika regler, utan dÀr revisorn snarare anvÀnder sitt professionella omdöme i bedömningen. Uppsatsen bygger pÄ ett antal kvalitativa intervjuer dÀr frÄgor gÀllande vÀsentlighetsbedömningen stÀllts om bÄde teknikanvÀndning, praktiskt tillvÀgagÄngssÀtt, byrÄspecifika regler och bedömningsgrunder. Intervjuerna Àr gjorda pÄ byrÄer av varierande storlek i stockholmsomrÄdet dÀr alla respondenterna huvudsakligen arbetar med Àgarledda aktiebolag. I vÄra samtalande intervjuer har vi stÀllt frÄgor rörande tillvÀgagÄngssÀtt, teknikanvÀndning i samband med faststÀllande av vÀsentlighetsnivÄ. De har fÄtt tillfÀlle att dela med sig av sin syn pÄ revision samt hur revisionsarbetet förÀndrats den senaste tiden.

SammanfattningInformations och kommunikationsteknik (IKT) Àr en viktig del av samhÀllet och kommer vara sÄ i Àn högre grad i framtiden. Idag talar man om den digitala kompetensen som behövs för att kunna delta som fullvÀrdig medborgare. LÀrande sker i alla sammanhang och mÄnga elever anvÀnder redan idag olika digitala medier pÄ fritiden. För elever som har lÀs- och skrivsvÄrigheter kan olika IKT-lÀrverktyg ge möjligheter att hitta nya vÀgar för att nÄ mÄlen i skolan. Syftet med denna studie Àr att beskriva erfarenheter av IKT-lÀrverktyg hos elever med lÀs- och skrivsvÄrigheter. Studiens resultat visar att eleverna sÄg IKT-lÀrverktygen som bÄde stödjande och hÀmmande beroende pÄ nÀr, var och hur de anvÀnds.

Som förÀlder till en 12-Äring ser jag en stor förÀndring i konsumtionsmönstret jÀmfört med dÄ jag sjÀlv var barn pÄ 70-talet. Skillnaden bestÄr kanske frÀmst i att barn idag, generellt sÀtt, verkar ha mycket fler och dyrare prylar Àn vad min generation hade dÄ vi var barn. Detta Àr ett intressant sociologiskt fenomen vilket utgör bakgrunden till min undersökning. Syftet med min uppsats Àr att undersöka förÀldrars syn pÄ, och hur de resonerar kring, barns konsumtion av "prylar". Jag har lagt sÀrskilt fokus pÄ konsumtion av mÀrkesklÀder, mobil och anvÀndande av datorer/Internet, dvs saker som har med kommunikation i olika former att göra.Jag har undersökt förÀldrars instÀllning till barns konsumtion genom att göra en empirisk undersökning dÀr jag har intervjuat Ätta förÀldrar till barn i Äk 5 och 7.

Portfoliometodik Àr idag ett kÀnt begrepp, likasÄ digital elevportfolio. BÄda dessa begrepp, och en av de programvaror som frÀmst Àr utvecklade för att vara en aktiv digital elevportfolio, har en central roll i den hÀr studien. Portfolio Manager 2, som programmet i frÄga heter, Àr utvecklat i Sverige av svenska pedagoger.Studien har en kvantitativ ansats med enkÀter som redskap. En köns- och specialpedagogisk betraktelsegrund fanns i studien, vilket ocksÄ resulterade i nya pedagogiska rön.Studien Àr utförd i 5 klasser pÄ 2 olika svenska skolor i slöjd, dÀr samtliga elever gick i Äk 5.LÀrarenkÀten var utformad sÄ att den skulle kunna ge en bedömning av ?fenomenet? PM2 som helhet, dÄ PM2 Àven innehÄller verktyg av det mer administrativa slaget.Studiens resultat bekrÀftar tidigare studier, dvs.

Skolan skall enligt Skolverkets kursplaner strÀva efter att utveckla elevers fysiska, psykiska och sociala förmÄga samt inspirera till en aktiv fritid. Det Àr en viktig utgÄngspunkt eftersom forskning visat att inaktivitet i barn och ungdomsÄren till stor del pÄverkar hur fysiskt aktiv man blir som vuxen, vilket för med sig sÄvÀl fysiologiska som psykologiska effekter. Ett problem Àr att idrottsÀmnet aldrig har haft sÄ lite undervisningstid som nu i och med att skolans styrdokument Lpo94 började gÀlla. Den minskade tiden för idrottsundervisning kan tyckas mÀrklig, nÀr man idag ser en allt större ökning av kroniska sjukdomar hos yngre. För att frÀmja barns rörelsebehov startades Bunkefloprojektet vilket utvecklades till Bunkeflomodellen som flertalet skolor runt om i Sverige tillÀgnat sig.

Studiens syfte var dels att undersöka hur lÀrande situerades i ett studiecentrum pÄ gymnasienivÄ och dels hur lÀrmiljön uppfattades av eleverna som nyttjade den. Min teoretiska referensram utgick frÄn ett sociokulturellt synsÀtt pÄ lÀrande och mitt metodval var observation i studiecentret, under fyra dagar och intervjuer av sex elever som nyttjade studiecentret nÀstan varje dag. I min forskningsdesign hade jag inspirerats av Grundad teori. I resultatdelen framtrÀdde fyra centrala begrepp. Den undervisande lÀrarens utformning av undervisning och arbetssÀtt pÄverkade lÀrandet, det sjÀlvstÀndiga och individuella kunskapandet situerade lÀrandet, informationssökning situerade lÀrandet och lÀrmiljön i studiecentret hade inverkan pÄ lÀrandet.

Stora förĂ€ndringar av marknadsstrukturen under det senaste Ă„rtiondet har visat tecken pĂ„ en ?ny ekonomi?. Dagens ekonomi blir allt mer kunskapsinriktad och utvecklingen mĂ€rks frĂ€mst genom att organisationer med en ?stark kunskapsinriktning? ökat.Med detta som grund fann jag det intressant att titta nĂ€rmare pĂ„ arbetet med skapande och spridning av kunskap i organisationer. FrĂ„gestĂ€llningen lyder;Hur fungerar arbetet med att skapa och överföra kunskap inom organisationer?Ämnet belyser jag genom en empirisk kvalitativ undersökning om hur en organisation inom banksektorn i praktiken arbetar med att skapa och överföra kunskap frĂ„n organisationen till individen och mellan individer.

Syftet med undersökningen har varit att undersöka hur eleverna upplever att de blir bemötta av lÀrarna bÄde under lektionstid samt utanför klassrummet i skolan. FrÄgestÀllningarna syftar till att ge en heltÀckande bild av hur elever upplever lÀrarnas bemötande i skolan. I bakgrunden har vi studerat lÀroplanens innehÄll som berör bemötande och relaterat till ett humanistiskt synsÀtt. Studier har gjorts pÄ relevant litteratur kring begreppen identitet, subjektivitet, relationella- och punktuella perspektivet samt det pedagogiska mötet. Elever pÄ en högstadieskola samt en gymnasieskola har intervjuats.

Syftet med denna uppsats var att undersöka hur gymnasieelever upplever sin lÀrmiljö i arabiska som Modernt sprÄk. Med lÀrmiljön avsÄgs faktorer sÄsom arabiskalektionens tidpunkt, undervisningstid per vecka, plats för undervisning, och lÀromedel. Intervjuer med sex gymnasieelever, vars förstasprÄk Àr arabiska, visade att samtliga var nöjda med lektionstiden som lÄg tidigt pÄ dagen. En elev hade dock upplevt förflyttningar av lektionen dÄ tidsbegrÀnsade skolprojekt inkrÀktade pÄ tiden. En timmes lektion i veckan var tillrÀckligt tyckte de flesta eleverna, men tvÄ av dem hade gÀrna sett att de fÄtt tvÄ lektioner per vecka för att kunna lÀra sig mer. NÀr det gÀllde lokalen upplevde de fem elever som hade sin arabiskalektion i ett klassrum, omgivningen som lugn och med tillgÄng till utrustning.

Titel: NÀtkrÀnkningar - Elevers erfarenheter och attityder Författare: André Karpelius Handledare: Gun Persson Sammanfattning: Bakgrund: KrÀnkningar pÄ Internet blir allt vanligare i ungdomars vardag. NÀstintill alla ungdomar idag Àger en mobiltelefon och en dator och spenderar stor del av sin fritid men Àven skoltid pÄ Internet. KrÀnkningar pÄ Internet blev ett stort samtalsÀmne under 2013, dÄ en stor skara ungdomar samlades utanför Plusgymnasiet i Göteborg för att hitta den ansvariga bakom ett konto pÄ Instagram som spridit krÀnkningar och förtal om ungdomar. Syfte: Syftet med min studie Àr att undersöka elevers erfarenheter av nÀtkrÀnkningar samt deras attityder till krÀnkningar pÄ nÀtet. Jag vill Àven se vad eleverna har för syn pÄ skolans agerande och ansvar vid nÀtkrÀnkningar. Metod: För att uppnÄ mitt syfte har jag genomfört en enkÀtundersökning pÄ tre skolor med olika förutsÀttningar.

Tidigare studier av IT i undervisningen har fokuserat pÄ kvantitativ inventering av hur mÄnga datorer skolor har och antalet lÀrare som utbildats för att anvÀnda IT i undervisningen. Jag vill ta reda pÄ vilka möjligheter som finns, hur vi anvÀnder oss av dessa möjligheter i vÄr undervisning och varför vi vÀljer att anvÀnda eller inte anvÀnda dessa möjligheter. Eftersom IT stÀndigt utvecklas borde det vara logiskt att sÀttet vi anvÀnder oss av IT i undervisningen tar jÀmna steg med teknikens utveckling. Syftet Àr att undersöka hur gymnasielÀrare andvÀnder sig av IT i undervisningen, vilka förutsÀttningar som lÀrare upplever finns för IT i undervisningen, vilken kompetensutbildning lÀrarna genomgÄr eller erbjuds och hur lÀrare ser pÄ anvÀndandet av IT i undervisningen. För insamlandet av primÀrdata har jag som metod valt att göra en elektronisk enkÀtundersökning i en av Googles applikationer, Google Drive.

Denna studie undersöker hur lÀrare arbetar med kartor i skolan och hur elever uppfattar anvÀndandet av kartor, bÄde i skolan och i vardagslivet. Hur lÀrare uppfattar förÀndringen i mötet med kartan genom bytet frÄn Lpo 94 och Lgr 11 kommer ocksÄ att belysas. För att fÄ svar pÄ dessa frÄgor har Ätta stycken intervjuer av lÀrare pÄ högstadiet samt fyra fokusgrupper innehÄllande fyra elever styck genomförts. I intervjuerna uppger lÀrarna att det idag finns en bristfÀllig helhetssyn gÀllande kartan hos eleverna, fokus ligger ofta pÄ ett litet omrÄde. LÀrarna anser att denna utveckling inom ungdomars kartuppfattning pÄverkas av dagens teknik, som till exempel GPS dÀr fokus ligger pÄ start- och slutpunkten.

Denna uppsats granskar fem kommunala 1:1-satsningar, det vill sÀga projekt att ge en egen dator till varje elev. Syftet med uppsatsen Àr att jÀmföra beslutfattarnas visioner med elevernas upplevelser av det faktiska anvÀndandet. UtifrÄn detta Àr mÄlet att identifiera hur stor vikt bilden av det medialiserade samhÀllet hade vid beslutet av dessa satsningar och eventuellt fortsÀtter ha i det nuvarande anvÀndandet av tekniken. FrÄgestÀllningen fokuserar pÄ hur stor roll bilden av det medialiserade samhÀllet spelade i beslutsprocessen. Dessutom har ett par underfrÄgor formulerats för att tydliggöra arbetet.Uppsatsens teoretiska ramverk grundar sig frÀmst i medialiseringsteorin och media literacy.

Plockmatic International AB har sedan 1974 utvecklat och tillverkat maskiner förpappershantering. De gör idag maskiner för bland annat hÀftestillverkning och kuvertering.I maskinerna finns CAN-bussar med upp till tio noder med mikrokontroller.Vid mjukvaruuppdatering mÄste varje nod uppdateras för sig. Detta ÀrtidskrÀvande. Det finns dÀrför behov av centraliserad uppgradering.En litteratustudie genomfördes och olika sÀtt att lösa centraliserad installation avmikrokontroller undersöktes. Vikt lades pÄ hur installationen kan göras sÀker ochverifieras.