Med denna uppsats Àmnar vi belysa gymnasieelevers uppfattning av vad vardagskultur Àr samt dess potentiella anvÀndningsomrÄde i skolan och i bildÀmnet. Anledningen till detta bygger pÄ en positiv pedagogisk upplevelse en av oss upplevde under praktik dÄ en omotiverad elev blev motiverad efter att elevens eget fritidsintresse vÀvdes in i uppgiften. Vi ansÄg att det skulle vara positivt att undersöka gymnasieelevers uppfattning kring att lÄta deras dagliga intresse ta plats i bildÀmnet. Vi har undersökt detta genom en bilduppgift som fungerat som underlag till enskilda intervjuer pÄ tvÄ olika gymnasium. VÄr undersökningsmetod Àr kvalitativ med halvstrukturerad intervjuform som spelades in pÄ mobiltelefon och dator.

SjÀlvrengörande golv som inhysningssystem för ungdjur Àr nÄgot relativt nytt. Golven bestÄr av en rörlig gummimatta pÄ ett trÀunderlag och mattan drivs framÄt med hjÀlp av tryckluft. Hur lÄngt och vid vilka tider golvet ska gÄ programmeras in i en dator som sedan styr driften. Om det fungerar vÀl bÄde utifrÄn mÀnniskors och djurs perspektiv skulle det kunna vara ett alternativ till traditionella inhysningssystem. Detta examensarbete syftar till att ta reda pÄ om djurens beteende störs av att golvet rör sig och hur vÀl hygienen fungerar i boxen. Beteendestudier samt renhetsbedömningar utfördes pÄ tvÄ grupper med kalvar av en Älder pÄ ca 6,5 respektive 8,5 mÄnader.

Föreliggande studie behandlar hur textens utformning pÄverkar lÀsupplevelsen vid lÀsning pÄ skÀrm, med avseende pÄ variabler sÄ som typsnitt och svÄrighet. LÀsning vid skÀrm Àr en mycket vanligt förekommande uppgift, varför optimering kring denna upplevelse Àr nödvÀndig. AnvÀnda mÄtt Àr lÀshastighet i ord per minut (wpm) och lÀsförstÄelse (mÀtt med hjÀlp av ett frÄgeformulÀr innehÄllande ett antal slutna frÄgor). Studien tar sin ursprungspunkt kring teorier om informationsbeteende, lÀsning och lÀsbarhet samt ögats funktionalitet. Dessa teorier fungerar som ett teoretiskt fundament i vilken studien baseras pÄ.

Digitala terrÀngmodeller (DTM) Àr mycket anvÀndbara geografiska produkter som behövs av mÄnga organisationer och företag. Som exempel kan nÀmnas telekommunikationsföretag som behöver terrÀngmodeller för analys vid planering av omrÄden för nya master, och försÀkringsbolag som anvÀnder DTM för att identifiera omrÄden med hög eller lÄg risk för översvÀmningar nÀr de faststÀller premier. Markbaserad (terrester) mÀtning Àr en metod för framstÀllning av DTM dÀr man genom fÀltmÀtning insamlar data för objekt vars positioner bestÀms med plan- och höjdkoordinater. Dessa objekt anvÀnds sedan för att beskriva terrÀngen digitalt. Eftersom terrÀngmodellerna Àr generaliseringar av markytan, stÀlls olika krav pÄ deras kvalitet, beroende pÄ anvÀndningsomrÄden. MÄlet med detta examensarbete var att skapa tvÄ digitala terrÀngmodeller i enlighet med tekniska specifikationen SIS/TS 21144:2004 (specifikation vid framstÀllning av digitala terrÀngmodeller).

Det hÀr arbetet handlar om eleverna som utrustades med en egen bÀrbar dator i Äk 7 i samband med Lunds kommuns utbildningssatsning pÄ informations- och kommunikationsteknik (IKT). InitiallÀget för undersökningen var att jag och andra lÀrare sÄg att en del elever sysslar under rasterna mycket aktivt med de nya verktygen pÄ olika sÀtt pÄ rasterna. Införandet av bÀrbara datorer diskuteras i offentligheten och i det privata och anses vara mycket kontroversiellt och det Àr uppenbarligen att vissa stereotypa bilder upprepas i sammanhanget. Det pÄstÄs att eleverna bara sitter i korridorerna under rasterna och ?hÀnger? med sina datorer och Àr inte kapabla att kommunicera ?normalt.? Det vÀckte tanken pÄ att det mÄste undersökas nÀrmare hur eleverna anvÀnder sina datorer under rasterna.

Denna uppsats bestÄr av en intervjustudie som behandlar vilken bild av begreppet IKT, informations- och kommunikationsteknik, lÀrare verksamma inom de tidiga Ären pÄ grundskolan har samt deras instÀllning till att anvÀnda IKT-verktyg, som exempelvis dator och internet, i sin undervisning. Halvstrukturerade intervjusamtal utfördes enskilt med sex lÀrare verksamma pÄ samma skola, men inom olika enheter, tre som undervisar för Ärskurs 1 och tre som undervisar för Ärskurs 3. FrÄgorna berörde deras egen definition av IKT-begreppet, hur de förhÄller sig till de digitala verktygen, deras instÀllning till IKT i undervisningen samt deras tankar om vad som pÄverkat deras attityder.I det insamlade materialet redovisas bland annat att de intervjuade lÀrarna beskriver sig sjÀlva som positiva till att lyfta in tekniska verktyg i undervisningen. DÀremot presenterar de skilda uppfattningar om hur viktigt IKT Àr i deras undervisning samt vilken funktion den fyller och vad IKT-begreppet innefattar. Framförallt lÀrarnas attityder till IKT granskas vidare i analysavsnittet, bÄde i skenet av tidigare forskning samt utifrÄn ett sociokulturellt perspektiv pÄ hur lÀrarnas attityder skapas.

Det Àr svÄrt för personer med funktionsnedsÀttning att fÄ en anstÀllning pÄ den öppna arbetsmarknaden och handlar det om en intellektuell funktionsnedsÀttning Àr chanserna Àn mindre. Funktionsnedsatta ska precis som alla andra ha en chans att genom sin sysselsÀttning kunna försörja sig. Men den lÄga sysselsÀttningsgraden, de lÄnga inskrivningstiderna pÄ Arbetsförmedlingen och den procentuellt sett höga arbetslösheten för den hÀr gruppen visar pÄ att det finns svÄrigheter med att ta sig in pÄ arbetsmarknaden. Syftet med studien Àr att undersöka möjliga framgÄngsfaktorer, som medverkar till att elever som gÄtt pÄ gymnasiesÀrskolans nationella program, ökar sina möjligheter att etablera sig pÄ arbetsmarknaden. Som andra syfte studeras hur framgÄngsfaktorerna tillgodoses i gymnasiesÀrskolans nya lÀroplan frÄn 2013. Det finns inte sÄ mycket forskning gjord om lindrigt utvecklingsstörda ungdomars övergÄng frÄn skola till arbetsliv, framförallt inte forskning dÀr individerna sjÀlva fÄr komma till tals. Med kvalitativa intervjuer som metod utgörs resultatet i den hÀr studien av att fem unga vuxna mellan 25-31 Är sjÀlva fÄr berÀtta om sina upplevelser och erfarenheter kring sÀrskoletiden och vÀgen till ett arbete. En historisk tillbakablick Àr viktig för att skapa en större förstÄelse för nutiden.

Enligt Ă„ngerrĂ€tten i distans- och hemförsĂ€ljningslagen 2:12, har en konsument rĂ€tt att frĂ„ntrĂ€da ett distansavtal gĂ€llande köp av en vara (eller tjĂ€nst) förutsatt att varan Ă„tersĂ€nds till nĂ€ringsidkaren i vĂ€sentligen oförĂ€ndrat skick. ÅngerrĂ€tten har sitt ursprung i bĂ„de EU-rĂ€ttsliga direktiv och svensk köprĂ€ttslig tradition. Vad som i praktiken med avses med i vĂ€sentligen oförĂ€ndrat skick preciseras inte i lag eller förarbeten. Av lagen och lagens förarbeten framgĂ„r dock att motivet med bestĂ€mmelsen Ă€r att konsumenten ska ha rĂ€tt att vidta de Ă„tgĂ€rder som krĂ€vs för att kunna undersöka varan utan att Ă„ngerrĂ€tten förverkas. Tolkningen av rekvisitet vĂ„llar sĂ€rskilda problem gĂ€llande Ă„ngerrĂ€tt avseende anvĂ€ndarinteraktiva hemelektronikprodukter, exempelvis datorer.Enligt rĂ„dande svensk rĂ€ttsordning Ă€r AllmĂ€nna reklamationsnĂ€mnden den instans dĂ€r tvister rörande tolkningen av rekvisitet i vĂ€sentligen oförĂ€ndrat skick mellan nĂ€ringsidkare och konsumenter avgörs.

Under början av 1990-talet inledde Volvo Personvagnar i Olofström en process dÀr övervakning av robotiserad MIG/MAG-svetsning var i fokus. Det ledde fram till ett forskningsprojekt som resulterade i att Stefan Adolfsson, Lunds tekniska högskola/Blekinge tekniska högskola, 1998 presenterade avhandlingen Automatic Quality Monitoring in GMA Welding using Signal Processing Methods [5]. I den presenterades ett SPRT-baserat övervakningskoncept för övervakning av MIG/MAG-svetsning med kort- och spraybÄge. För att fÄ fram ett kostnadseffektivt övervakningssystem uppkom tanken att anvÀnda vanliga PC-datorer som plattform. De erbjuder hög berÀkningskapacitet till förhÄllandevis lÄg kostnad. Examensarbetets mÄl Àr att implementera det SPRT-baserade övervakningskonceptet i LabVIEW pÄ en PC och utvÀrdera realtidsegenskaperna.

NÀr man kopplar en dator eller ett lokalt nÀtverk av datorer till ett annat nÀtverk, t.ex. Internet, mÄste man vidta vissa ÄtgÀrder för att förhindra att inkrÀktare fÄr tillgÄng till resurser eller material som kan anses hemligt eller kÀnsligt. För att uppnÄ detta mÄste en s.k. brandvÀgg installeras. Dess uppgift Àr att se till att bara godkÀnd trafik tillÄts passera mellan nÀtverken och att otillÄten trafik blockeras och loggas.

Denna rapport Àr en projektering av ett webbaserat utbildningsmaterial för meÀnkieli. Under projekttiden har det ocksÄ producerats en lÄngt utvecklad prototyp i form av en webbplats. Denna finns tillgÀnglig pÄ http://www.meankieli.com MeÀnkieli Àr ett av Sveriges fem minoritetssprÄk. Idag talas eller förstÄs sprÄket av omkring 150 000 personer i Sverige men var tidigare mer utbrett. Det blev nÀstan utrotat pÄ grund av Sveriges tidigare hÄrda sprÄkpolitik.

Det har de senaste Ären pÄgÄtt en debatt inom den offentliga sfÀren huruvida datorer har en plats eller inte inom skolan. PÄ senare tid har denna debatt gÄtt frÄn om till hur datorer skall integreras i skolan och föresprÄkare och motstÄndare innefattar bÄde lÀrare, forskare och utbildningsministern. Forskning inom omrÄdet IKT och lÀrande pekar pÄ flera fördelar med att anvÀnda datorer inom skolan men omrÄdet Àr fortfarande vÀxande till följd av den stora förÀndring som IKT i skolan betyder. Studier visar bland annat att anvÀndandet av IKT kan höja elevers akademiska prestationer och föra skolan nÀrmre elevernas livsvÀrld. Detta menar forskare kan höja elevers prestation och gynna dem i en globaliserad vÀrld av kunskap.

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med studien var att fÄ en uppfattning om hur kosten och mÄltidsmönstret pÄverkas av en oregelbunden dygnsrytm hos skiftarbetande poliser. Syftet var ocksÄ att skapa en bild av hur och vilka metoder som anvÀnds för att skapa goda kost- och sömnrutiner i vardagen. Specifika frÄgestÀllningar var hur poliser upplever att deras kostvanor och mÄltidsmönster pÄverkas av skiftarbete med en oregelbunden dygnsrytm samt vilka livsstrategier som anvÀnds för att hantera kost- och sömnvanor som skiftarbetande polis.MetodDatainsamlingen Àr baserad pÄ intervjuer med fyra poliser, tvÄ kvinnliga och tvÄ manliga i Äldrarna 26 till 37 Är, som arbetar i en nÀrförort till Stockholm. Respondenterna valdes ut med hjÀlp av bekvÀmlighetsurval via en bekant inom polisen. Samtliga deltagare kontaktades via telefon för att bli informerade om studiens syfte, frÄgestÀllningar, genomförande, för att boka in tid för intervju och blev dessutom upplysta om att de har full anonymitet i studien.

Östgötatrafiken Ă€r ett lĂ€nstrafikbolag i Östergötland och har idag en hemsida, en mobil hemsida och appar. De har sett att anvĂ€ndningen av deras mobila hemsida och deras appar har ökat. För att skapa en bĂ€ttre anvĂ€ndarupplevelse samt för att minska de underhĂ„lls- och utvecklingskostnader som kommer med mĂ„nga system Ă€r en responsiv hemsida ett bra alternativ för dem. En responsiv hemsida innebĂ€r att ett system anpassar sig efter den skĂ€rmstorlek som den enhet som anvĂ€nds har. Vad som visas och hur det visas beror pĂ„ om det Ă€r en dator, en mobiltelefon eller en surfplatta som anvĂ€nds.För att skapa en modern och innovativ hemsida valdes att fokusera pĂ„ den mobila upplevelsen och att designa systemet för mobiltelefonen först.

Background: Since1994, the EU NickelDirective is limiting the release of nickel from objects that are in prolongedcontact with skin. Despite this, nickel is still the most common cause of contactallergy in industrialized countries. This could implicate that other productswith short contact to the skin, which are not restricted by EUÂŽs legislation inREACH (Registration, Evaluation, Authorisation and Restriction of Chemicalsubstances), could be a source of nickel or cobalt exposure. There is no limitfor cobalt release within REACH. To determine if there is cobalt or nickelpresent on the surface of a material and if metal can be released in contactwith the skin, there are quantitative and qualitative methods, such as the DMG(dimethylglyoxime)-test, the cobalt spot-test and a method for releasedetermination according to EN1811.Objectives: Laptops are not included in the REACH legislation.