Den hĂ€r C-uppsatsen Ă€r en studie om dyslektikers kommunikativa interaktion med kompenserande specialgjorda datorprogram för trĂ€ning i sitt anvĂ€ndande av att skriva olika sorters texter. Ämnets olika nyckelord Ă€r det som Ă€r relevant för denna C-uppsats. Denna studies undersökningar har skett genom intervjuer med en speciallĂ€rare och en specialpedagog som Ă€r en form av experter pĂ„ detta omrĂ„de och kan extra fakta om de olika eleverna (respondenterna). De har intervjuats för att fĂ„ koll pĂ„ vad de tycker och anser om specialgjorda datorprogram som jag undersökt. De har Ă€ven fĂ„tt svara pĂ„ en enkĂ€t med liknande frĂ„gor som i intervjuerna. En annan metod som anvĂ€nds för denna C-uppsats Ă€r en sorts semiotisk kvalitativ innehĂ„llsanalys för att pĂ„visa hur de specialgjorda datorprogrammen ser ut. NĂ€r det gĂ€ller en sorts avlĂ€sning till resultatet har den skett med en avlĂ€sning av Shannon & Weavers kommunikationsmodell fast till en egen modell samt via en kvalitativ analys som beskriver de specialgjorda datorprogrammens uppbyggnad. Den frĂ€msta slutsatsen som fram kom Ă€r att denna C-uppsats kommit fram anvĂ€ndarnas/elevers och speciallĂ€rares och attityder och tankar kring sitt anvĂ€ndande av dessa specialgjorda datorprogram som Ă€r Oribi Spellright och Vital, via den egna omgjorda Shannon & Weaver modellen. Denna C-uppsats Ă€r relevant inom det medie- och kommunikationsvetenskapliga omrĂ„det för den anvĂ€nder sig av Shannon & Weavers kommunikationsmodell samt en form av ett interaktionsmoment mellan mĂ€nniska och dator..

Elever fÄr allt fler hjÀlpmedel som kan anvÀndas till fusk och det Àr enklare att plagiera arbeten i det allt mer tekniska samhÀllet. NÀr man skrev med papper och penna fick man lov att förbereda sig genom att skriva en fusklapp, idag kan man komma Ät internet med sin dator eller mobiltelefon direkt man mÀrker att en uppgift Àr för svÄr. Den nya tekniken har Àven inneburit att det blivit lÀttare att upptÀcka vissa typer av fusk. Den underlÀttar samtidigt pÄ mÄnga andra sÀtt som att det gÄr att se klockslag nÀr en elev lÀmnat in sin uppgift eller att uppgifter sparas i digital form vilket gör att de gÄr snabbt och enkelt att söka reda pÄ vid ett senare tillfÀlle.Metoden som anvÀnts var kvalitativa intervjuer med fem gymnasielÀrare pÄ en skola som ligger i framkant inom tekniken. Det som efterfrÄgats i intervjuerna var i huvudsak pÄ vilket sÀtt internet, mobiltelefoner, bÀrbara datorer och annan IT pÄverkat hur eleverna fuskar och hur lÀrarna hanterar detta.

Att skriva sig till la?sning, ASL, a?r en metod som mer och mer anva?nds i svenska skolor. Denna metod byter ut pennan mot datorn i den tidiga la?s- och skrivinla?rningen. Eleverna la?r sig la?sa genom sitt eget skrivande.

SammanfattningÖvervikt har ökat hos den svenska befolkningen de senaste 20 Ă„ren för att nu plana av nĂ„got, men Ă€r att betrakta som ett folkhĂ€lsoproblem. Det Ă€r vanligare att mĂ€n (50 %) Ă€n kvinnor (33 %) Ă€r drabbade av övervikt i Sverige. Andelen ungdomar med övervikt fortsĂ€tter att öka. Risken Ă€r 80 % för en sjuĂ„ring med fetma att ha kvar sin fetma upp i vuxen Ă„lder. Barn med fetma har dessutom lĂ€gre livskvalitet, lever kortare och riskerar att drabbas av en mĂ€ngd följdsjukdomar. Syfte och frĂ„gestĂ€llningarSyftet med studien Ă€r att undersöka livskvalitet hos 15-18 Ă„riga ungdomar uppdelat pĂ„ vikt.

Syftet med studien Àr att undersöka och belysa synsÀtt pÄ datoranvÀndandet som pedagogiskt verktyg i förskolan ur pedagog-, barn-, förÀldra- samt skolledarperspektiv, det vill sÀga ur olika aktörers perspektiv. Forskning om datoranvÀndande i förskolan Àr marginell, varför ambitionen med studien Àr att i nÄgon mÄn bidra till kunskap inom omrÄdet. Ljung-DjÀrfs avhandling Spelet runt datorn - datoranvÀndande som meningsskapande praktik i förskolan har anvÀnts som inspirationskÀlla dÄ delar av hennes resultat har legat till grund för vÄra frÄgestÀllningar: Vilken syn har aktörerna pÄ datorn som ett pedagogiskt verktyg i relation till andra förekommande aktiviteter? Hur ser aktörerna pÄ datorns tillgÀnglighet som val i förskolans verksamhet? Hur uppfattar aktörerna datorns relevans som pedagogiskt verktyg i förskolans verksamhet? Studien har en kvalitativ ansats i form av en fallstudie och har genomförts pÄ en förskola i Mellansverige med hjÀlp av intervjuer, enkÀter samt observationer. Resultatet pekar pÄ tre synsÀtt pÄ datoranvÀndandet som pedagogiskt verktyg i förskolan ? en kompletterande aktivitet, en konkurrerande valmöjlighet och ett verktyg i lÀrande.

Sjukdomar som kan relateras till stress har idag blivit ett allt vanligare problem i vÄrt vÀsterlÀndska samhÀlle och allt fler folkhÀlsorapporter pekar ut denna ohÀlsa som ett av de största folkhÀlsoproblemen. Syftet med vÄrt examensarbete Àr att undersöka om elever i Ärskurs tre pÄ gymnasiet upplever sig stressade och i sÄ fall varför. Genom att undersöka elevers eventuella stress pÄ yrkesförberedande kontra teoretiska program vill vi granska hur elevernas egen uppfattning kring sin eventuella stress ser ut. KÀnner de sig stressade, och i sÄ fall varför. Dessutom har vi för avsikt att undersöka vad eleverna sjÀlva gör för att motverka stressen och om eleverna kÀnner oro inför sin framtid.

Syfte: Hur uppfattar elever att lÀrare anvÀnder datorn i undervisningen?Teori: Med en-till-en, den personliga datorn utmanas det traditionella lÀrandet. Ett digitaliserat lÀrande innebÀr att lÀrarna ska planera för lÀrande och inte för undervisning (Kroksmark, 2012).Metod: En kvalitativ intervjumetod, ostrukturerad intervju, anvÀndes för att samla in resultatet, som analyserades med kvalitativ innehÄllsanalys. Fyra kategorier framkom: datorn i undervisningssammanhanget, instruktioner frÄn lÀrare, elevernas interaktion med en-till-en och slutligen lÀrares bedömning av elevarbeten. Resultat: Studien visar att eleverna uppfattar att lÀrarna anvÀnder datorn till att visa film, visa Key-Notespresentationer vid genomgÄngar.

Sjukdomar som kan relateras till stress har idag blivit ett allt vanligare problem i vÄrt vÀsterlÀndska samhÀlle och allt fler folkhÀlsorapporter pekar ut denna ohÀlsa som ett av de största folkhÀlsoproblemen. Syftet med vÄrt examensarbete Àr att undersöka om elever i Ärskurs tre pÄ gymnasiet upplever sig stressade och i sÄ fall varför. Genom att undersöka elevers eventuella stress pÄ yrkesförberedande kontra teoretiska program vill vi granska hur elevernas egen uppfattning kring sin eventuella stress ser ut. KÀnner de sig stressade, och i sÄ fall varför. Dessutom har vi för avsikt att undersöka vad eleverna sjÀlva gör för att motverka stressen och om eleverna kÀnner oro inför sin framtid.

SammanfattningDetta examensarbete har utförts delvis pÄ University of Florida i Gainesville, USA, och delvis pÄ KTH i Stockholm, Sverige. Syftet med arbetet har varit att undersöka hur en pneumatiskt driven golfswings robot kan modelleras och automatiseras för att kunna konkurrera med existerande golfswings robotar som t.ex. Iron Byron. Fördelen med prototypen som byggts av studenter pÄ University of Florida Àr att den har tvÄ armar vilket enligt Hunt och Wiens (2003) ger en mer realistisk och noggrann avbildning av en mÀnniskas golfswing.I denna rapport beskrivs modellering, simulering och reglering av den pneumatiskt drivna golfswings robot som utvecklats pÄ University of Florida. En kinematisk och en dynamisk modell har hÀrletts enligt trigonometriska funktioner, respektive en metod av Kane och Levinson (1983) för hÀrledning av dynamiska modeller.

BakgrundVi har undersökt projektet One Laptop per Child vilket Àr datorprojekt startat i USA med syfte att förse elever i utvecklingslÀnder med varsin dator i undervisningen. Sedan Är 2000 har Rwanda pÄbörjat en tydlig satsning för landets utveckling. IKT har en stor roll ochgenomsyrar alla officiella dokument, frÄn regering till lÀroplaner. I officiella dokument frÄn OLPC figurerar uttrycket Learning by doing, vilket Àr starkt förknippat med John Dewey och hans pedagogiska tankar. Forskningen kring datorer i skolan och antalet datorer per elev Àr oenig, men gemensamt för den forskning vi har tagit del av Àr att skolor som arbetar med datorer avkrÀvs en tydlig struktur kring upplÀgget.SyfteSyftet med vÄr studie Àr att ta reda pÄ hur elever och lÀrare i en klass, som ingÄr i projektet One Laptop per Child, i Rwandas huvudstad Kigali förhÄller sig till och anvÀnder sig av datorn i undervisningen.MetodVi har genomfört en kvalitativ studie med inspiration frÄn etnografin dÀr vi har anvÀnt oss av observationer och intervjuer vid insamlandet av data.

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur de lÀrare vi mött under studien anvÀnder sig av IKT i sitt dagliga arbete, samt att synliggöra de orsaksfaktorer som ligger till grund för deras IKT-anvÀndning. Vi har Àven avsett att titta pÄ om dessa lÀrare vill anvÀnda sig mer av IKT i sin undervisning samt Àven i viss mÄn pÄ vilket/vilka sÀtt och vad de ser som drivkrafter för detta. Studien tar upp tidigare forskning om IKT i skolan och de motiv som legat till grund för IKT-implementering i skolan frÄn 1980-tal till nutid samt de nationella datorsatsningar som gjorts i skolan frÄn 1970-tal till nutid. Vidare presenteras de teorier om lÀrande som studien tar avstamp i. De metoder som anvÀnts Àr enkÀtundersökning och intervjuer.

Mobilsurfandet ökar kraftigt. Den ökande anvÀndningen av surfande pÄ mobila enheter stÀller högre krav pÄ hemsidors anpassning för mobila enheter. UngefÀr en tredjedel av Sveriges befolkning surfade pÄ mobiltelefoner under 2011. Det ökande mobilsurfandet gör det intressant att ta reda pÄ vad anvÀndarna har för förvÀntningar pÄ hemsidor i mobila enheter. Detta leder till syftet som Àr att beskriva vilka förvÀntningar anvÀndare har pÄ hemsidor i mobila enheter.Metoderna som anvÀnds Àr litteraturgenomgÄng och kvantitativ enkÀtundersökning.

I bÄde nationella och internationella styrdokument uppmÀrksammas vikten av individanpassning och möjligheten att fÄ tillgÄng till den teknik elever i grundskolan behöver för att utvecklas kunskapsmÀssigt. Avsikten med denna studie var att undersöka vad pedagoger anser om elevers möjligheter att fÄ tillgÄng till alternativa verktyg i grundskolan för att komma runt sina svÄrigheter nÀr det gÀller att lÀsa, skriva och att rÀkna. Vi har gjort en flermetodsstudie, bÄde en webbaserad enkÀt och fem semistrukturerade intervjuer med pedagoger frÄn grundskolan. EnkÀten skickades till 51 pedagoger och svarsfrekvensen blev 80 procent. Undersökningen visade att de vanligaste alternativa verktygen för att komma runt svÄrigheterna var en dator utrustad med talsyntes och rÀttstavningsprogram samt minirÀknare.

Under början av 1990-talet inledde Volvo Personvagnar i Olofström en process dÀr övervakning av robotiserad MIG/MAG-svetsning var i fokus. Det ledde fram till ett forskningsprojekt som resulterade i att Stefan Adolfsson, Lunds tekniska högskola/Blekinge tekniska högskola, 1998 presenterade avhandlingen Automatic Quality Monitoring in GMA Welding using Signal Processing Methods [5]. I den presenterades ett SPRT-baserat övervakningskoncept för övervakning av MIG/MAG-svetsning med kort- och spraybÄge. För att fÄ fram ett kostnadseffektivt övervakningssystem uppkom tanken att anvÀnda vanliga PC-datorer som plattform. De erbjuder hög berÀkningskapacitet till förhÄllandevis lÄg kostnad.

MÄnga av dagens dator och TV-spelsljud Àr anpassade för högtalaruppspelning, i mÄnga fall Àven flerkanalssystem som 5.1 surround och liknande. FÄ spel Àr anpassade för uppspelning genom hörlurar och för att fÄ en bra ljudlokalisering i hörlurar behövs ofta nÄgon form av surroundhörlurar. Vi tror att man kan skapa trovÀrdig (Riktnings)Ätergivning av ljud i hörlurar genom bara tvÄ ljudkanaler genom sÄ kallat binauralt ljud. Vi kommer i detta arbete att beskriva de faktorer som spelar roll i vÄr stereohörsel, varför de fungerar samt vilka svagheter som finns i detta system. Vi kommer att skapa ett system för att behandla realtidsgenererat binauralt ljud för spel och beskriva de verktyg vi valt och den generella arbetsprocessen.