As background for this study stands the debate and discussion in the society around the tablet as a pedagogical tool in preschool. The purpose of this study is to obtain and analyze 69 preschool teachers? opinions about the tablet?s introduction and use in preschool. The study also investigates the preschool teachers? opinions about their mission for multimedia and technology in the preschool curriculum, Lpfö 98, reviderad 2010.

Introduction: Sleep disorders are an increasingly growing public health problem. InSweden, the last decade's increase in sleep problems was greatest among younger agegroups. Studies show association between the use of communication media and sleepinghabits. Objective: The aim is to map sleep habits and use of communication mediumamong adolescents and to study associations between them. Method: The study isbased on a previously collected survey data among high school students (18-21 years)from a coastal town in southern Sweden.

PÄ VTI, sÄ som pÄ mÄnga andra forskningsorganisationer samlas data in, bearbetas och reduceras till slutsatser som slutligen publiceras. Data sparas idag ofta pÄ den enskilde forskarens dator och stannar dÀr. En hantering som genom att att maskinvara skrotas, riskerar att data, pÄ sikt försvinner.Ett alternativ Àr att samla data centralt och strukturerat. Det ger inte bara möjlighet att skydda data frÄn tidens tand utan öppnar Àven för att fler enkelt ska kunna anvÀnda data frÄn en studie i andra studier. Detta kan göras bÄde genom bÄde jÀmförande studier och metastudier, dÀr andra aspekter Àn de ursprungligen menade utvÀrderas.

I föreliggande uppsats undersöks IKT (informations- och kommunikationsteknik) i gymnasieskolans svenskundervisning. Studien har utförts bland annat genom kvalitativa intervjuer av 5 svensklÀrare pÄ fyra olika gymnasieskolor i SmÄland. Författarna försöker ge svar pÄ vilka motiv som ligger bakom den pÄgÄende förÀndringen mot ett mer digitaliserat svenskÀmne, vad och hur dessa förÀndringar rent konkret ser ut samt om svensk-undervisningen blir bÀttre eller sÀmre av IKT. Dessutom har vi försökt ta reda pÄ och besvara hur svensklÀrares attityder till förÀndringen ser ut samt huruvida skolornas 1:1-satsning med en dator per elev har betydelse för förÀndringen mot en IKT-baserad svenskundervisning.De huvudsakliga resultaten visar att det finns olika motiv till integrerandet av IKT i svenskÀmnet pÄ gymnasiet. Vi ser tendenser till nÄgot som kan sÀgas vara ett slags socialiserat behov hos dagens unga dÀr de nya digitala, visuella medierna ser ut att pÄverka och förÀndra den unga generationens sÀtt att hantera sitt lÀrande.

Att slĂ€ktforska idag handlar inte bara om att leta runt i gamla arkiv eller kyrkoböcker. Idag erbjuds en rad olika möjligheter för dem som slĂ€ktforskar. Idag behöver inte en intresserad person vara nĂ„gon expert pĂ„ slĂ€ktforskning utan Ă€ven personer utan erfarenhet av slĂ€ktforskning kan prova pĂ„ detta. Detta görs möjligt tack vare den nya teknik som finns dĂ„ frĂ€mst de webbsidor som erbjuder möjligheten att söka i flera stora arkiv pĂ„ ett enkelt sĂ€tt, och direkt framför sin egen dator hemma. Även för dem som fortfarande föredrar att leta pĂ„ det gamla sĂ€ttet finns idag program till datorer som underlĂ€ttar arbetet betydligt.

I föreliggande uppsats undersöks IKT (informations- och kommunikationsteknik) i gymnasieskolans svenskundervisning. Studien har utförts bland annat genom kvalitativa intervjuer av 5 svensklÀrare pÄ fyra olika gymnasieskolor i SmÄland. Författarna försöker ge svar pÄ vilka motiv som ligger bakom den pÄgÄende förÀndringen mot ett mer digitaliserat svenskÀmne, vad och hur dessa förÀndringar rent konkret ser ut samt om svensk-undervisningen blir bÀttre eller sÀmre av IKT. Dessutom har vi försökt ta reda pÄ och besvara hur svensklÀrares attityder till förÀndringen ser ut samt huruvida skolornas 1:1-satsning med en dator per elev har betydelse för förÀndringen mot en IKT-baserad svenskundervisning.De huvudsakliga resultaten visar att det finns olika motiv till integrerandet av IKT i svenskÀmnet pÄ gymnasiet. Vi ser tendenser till nÄgot som kan sÀgas vara ett slags socialiserat behov hos dagens unga dÀr de nya digitala, visuella medierna ser ut att pÄverka och förÀndra den unga generationens sÀtt att hantera sitt lÀrande.

BakgrundVarför datorn och internet som informations- och kommunikationsteknologi ska finnas redan i förskolan Àr nÄgot som besvaras genom en översikt av vetenskapliga rapporter och aktuell litteratur i Àmnet. Flera av de styrande krafterna som pÄverkar förskolans verksamhet beskrivs och Àven förekommande attityder till teknikimplementeringen som nu börjat ske. Perspektiv pÄ lÀrande, vÀrderad kunskap i samhÀllet och pÄ motivation till lÀrande tas upp och diskuteras i relation till teknikanvÀndning.SyfteAtt undersöka datoranvÀndning i en förskola som har pektavla, pekplatta och stationÀr dator i verksamheten.- Hur ser anvÀndandet ut i olika aktiviteter?- Vilka pedagogiska fördelar bidrar teknikanvÀndningen med i verksamheten?- Vilka faktorer pÄverkar anvÀndandet?MetodUndersökningen har en hermeneutisk utgÄngspunkt och tog inspiration frÄn den etnografiska forskningsansatsen dÄ dess huvudsyfte var att identifiera de faktorer som möjliggör eller begrÀnsar mÀnniskors handlande inom den kultur som undersöks. De redskapen för inhÀmtning av underlag till studien var fÀltforskning i form av observationer och informella intervjuer och fÀltsamtal.ResultatFÀltforskningen resulterade i en mÀngd exempel pÄ hur förskolan anvÀnde tekniken till att bÄde ersÀtta redan existerande aktiviteter, men Àven hur den bidragit till att utveckla och förÀndra aktiviteter och arbetssÀtt.

Idag Àr det inte helt ovanligt att tala om datorer som att de förstÄr eller pÄ ett eller annat sÀtt lever sitt eget liv. Idén om att datorer kanske kan tÀnka och vara medvetna har sina rötter i det arbete som Alan Turing utförde under 1900-talets första hÀlft. Han brukar anses ha lagt grunden till det som idag kallas artificiell intelligens (AI) (Preston, 2002). Man började fundera över om datorer kunde ha egenskaper som kan likstÀllas med mÀnniskors mentala tillstÄnd och dÀrför anvÀndas för att förklara dessa. Ett sÄdant pÄstÄende förs fram i en teori kallad ?datorfunktionalism?.

De senaste fyrtio Ären har fört fram innovationer i hur vi gör musik och det sÀtt som vi arbetar medefterbehandligen av musik. Den digitala framvÀxten har möjliggjort för program och produkter attutvecklas i syfte att förbÀttra och förenkla arbetsflödet för efterbehandlingen. Denna studiefokuserar pÄ anvÀndningen av surfplattor i arbetsflödet och om detta kan hjÀlpa en musiker iefterbehandlingen att föra fram sin estetiska vision. Vi har undersökt detta omrÄde genom attanvÀnda ett antal metoder. En semistrukturerad fokusgrupp med ett band utfördes i syfte att fÄÄsikter frÄn aktiva musiker och se hur de kÀnde angÄende möjligheten att efterbehandla sin egenmusik pÄ en surfplatta och se om de trodde att det var ett bra sÀtt för att arbeta fram sin vision.

NÀr datorer finns i klassrummet anvÀnds de inte bara till de uppgifter lÀraren har delat ut till eleverna, utan Àven till andra aktiviteter som eleverna sjÀlva tar initiativ till. MÄnga lÀrare upplever att eleverna blir distraherade av dessa aktiviteter och det finns Àven forskning som visar att det hindrar deras lÀrande. Det finns dock Àven tillfÀllen dÄ de elevinitierade datoraktiviteterna integreras i undervisningen. Syftet med detta arbete Àr att undersöka hur lÀrare hanterar den elevinitierade datoranvÀndningen för att fÄ en bÀttre förstÄelse för om och nÀr man bör styra eller hindra respektive integrera de elevinitierade datoraktiviteterna. Undersökningen har genomförts genom intervjuer med lÀrare och elever samt observationer pÄ tvÄ vÀstsvenska gymnasieskolor.

Bildtraditioner, Àmnesintegrering och elevperspektiv Àr viktiga ingredienser i denna C-uppsats. Undersökningen tar sin plats pÄ en gymnasieskola som arbetar Àmnesintegrerat, KF Gymnasiet, dÀr jag sjÀlv Àr bild- och medielÀrare. Jag har valt att följa eleverna i en projektgrupp genom deras arbetsprocesser i ett Àmnesintegrerat filmprojekt. Genom intervjuer och enkÀter har eleverna fÄtt berÀtta om sina uppfattningar om bildÀmnet; ett material som sedan bearbetas genom diskursanalytisk metod. Jag har arbetat med eleverna med bÄde teckning och mÄleri, för att sedan Àmnesintegrera bild med svenska och engelska i ett filmprojekt.

Rapporten beskriver utvecklingen av en webbutik för ett fiktivt företag inom arbets- och skyddsklÀdesbranschen. Detta projekt utgör examinationsmaterial för en kandidatexamen för gruppens medlemmar. Projektgruppen bestod av fem medlemmar som under projektets gÄng arbetat enligt Scrum-metodiken. ProgrammeringssprÄken som anvÀnds Àr Python, Javascript, HTML, CSS och SQL. En marknadsundersökning gjordes som bekrÀftade att marknad finns och identifierade lÀmpliga mÄlgrupper.

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur lÀrare verksamma i Är 1 till 5 anvÀnder sig av informations- och kommunikationsteknik (IKT) i undervisningen. Vi vill ta reda pÄ deras avsikter med datoranvÀndningen och om de kan se nÄgra fördelar respektive nackdelar med IKT. Studien tar upp de satsningar som har gjorts pÄ IKT i skolan frÄn 1970-talet fram till idag, samt hur anvÀndandet har sett ut i skolor bÄde nationellt och internationellt. Studien har en sociokulturell teoretisk utgÄngspunkt dÀr vi valt att fokusera pÄ Vygotskijs teori.Studien Àr av kvalitativ art och vi har anvÀnt oss av intervju som forskningsredskap. Vi har intervjuat fem lÀrare som Àr verksamma pÄ fyra olika skolor och som arbetar i skolÄr 1-5.Studien visar hur fem lÀrare anvÀnder sig av IKT i undervisningen och orsaker till varför, samt hur de skulle vilja arbeta.

Syftet med den hÀr fallstudien var att fÄ en insikt i hur lÀrare uppfattar införandet av iPads i skolan samt hur lÀrare tÀnker kring undervisning utifrÄn iPads. Fokus har legat pÄ elevernas utveckling av skrivförmÄgan genom att det har undersökts pÄ vilket sÀtt elever anvÀnder iPads i skrivandet och hur lÀrarna stöttar eleverna i anvÀndandet. I studien togs det ett lÀrarperspektiv eftersom vad lÀrare kan göra för att frÀmja elevernas skrivutveckling Àr viktigt. I de flesta studier som presenteras i forskningsöversikten pÄpekas det hur viktigt lÀrarens roll Àr för elevers utveckling, och att det inte Àr de tekniska hjÀlpmedlen som ensamma utvecklar eleverna.För att fÄ svar pÄ frÄgestÀllningarna har det i studien utförts en observation med efterföljande intervju. Resultatet frÄn de bÄda metoderna har sedan stÀllts mot forskning inom omrÄdet för att fÄ fram att det studerade fallet stÀmmer överens med forskningen med vissa avvikelser.

Syftet med vÄr undersökning Àr att se till hur pedagoger resonerar kring och definierar lÀs-och skrivsvÄrigheter samt begreppet integrering för att dÀrigenom se till de didaktiska val som pedagogerna gör vid litteraturundervisningen för elever med lÀs- och skrivsvÄrigheter. Metoden vi valt för att undersöka om och i sÄ fall hur lÀrare anpassar och fokuserar litteraturundervisningen Àr kvalitativa intervjuer. TvÄ av vÄra informanter Àr lÀrare i svenska, en Àr specialpedagog och en Àr speciallÀrare. Resultatet visade att företeelsen lÀs- och skrivsvÄrigheter och integreringsbegreppet tolkas pÄ skilda vis beroende pÄ lÀrarens egna erfarenheter, övertygelser och subjektiva tolkningar. Resonemangen kring lÀs- och skrivsvÄrigheter samt integrering kom att utgöra en fingervisning för vilka didaktiska val pedagogerna gjorde i sin undervisning och hur den egna organisationen var utformad.