Sökresultat:
1285 Uppsatser om Hög konkurrens, - Sida 53 av 86
VÀgen till ett hÄllbart varumÀrke : En studie om skobranschens CSR-kommunikation
BakgrundDet har blivit allt viktigare för företag att sÀrskilja sig pÄ dagens konkurrensutsatta marknad och kraven frÄn konsumenterna har blivit allt högre. Kunderna idag förvÀntar sig dessutom att företag ska ta socialt ansvar och arbeta för ett hÄllbart samhÀlle. MÄnga företag vÀljer idag att kommunicera ut sitt sociala ansvar för att möta kundernas behov och skapa vÀrde för dem. Det har bidragit till att företag mÄste förÀndra sin bild av deras varumÀrkeskommunikation ut till kunderna.SyfteSyftet med uppsatsen Àr att utifrÄn ett företagsperspektiv undersöka hur skobranschen kommunicerar ut CSR genom att kartlÀgga följande delsyften:Klargöra i vilken utstrÀckning skobranschen förmedlar CSR till konsumenterna.Tydliggöra hur CSR pÄverkar ett varumÀrke.Belysa hur branschen kan implementera CSR i varumÀrket.MetodVi har i denna studie valt att anvÀnda oss av en kvalitativ forskningsmetod dÀr uppsatsen grundat sig i en abduktiv ansats. Valet av metod var för oss sjÀlvklar dÄ vi ville komma nÀrmare problemet samt fÄ en djupare förstÄelse utifrÄn skobranschens perspektiv.
Kundsegmentering och dess inverkan pÄ affÀrsplanen: En fallstudie pÄ Sandvik Coromant
Globaliseringen har lett till en hÄrd konkurrens pÄ marknaden, med allt högre krav frÄn kunder som följd. Stora företag försöker tillfredsstÀlla olika typer av kunder pÄ marknaden. Eftersom fÄ produkter kan tillfredsstÀlla alla kunder pÄ en marknad mÄste olika produkter riktas mot olika typer av kunder. Genom att segmentera kunderna i grupper som liknar varandra kan detta göras pÄ ett effektivt sÀtt.Denna studie syftar till att skapa förstÄelse till hur kundsegmentering anvÀnds pÄ företag i nulÀget, samt att se vilken koppling det finns mellan detta och den befintliga affÀrsplanen. Genom att se vilken roll kundsegmentering har i affÀrsplanen och dÀrmed i verksamheten kan en förbÀttring av arbetet med kundsegmentering ocksÄ bidra till en bÀttre affÀrsplan.Arbetet har genomförts pÄ Sandvik Coromant i Sandviken.
Kundlojalitet i försÀkringsbranschen: fallstudier av
LÀnsförsÀkringar Norrbotten och Folksam
Relationsmarknadsföring Àr en typ av marknadsföring dÀr företag efterstrÀvar lÄngvariga kundrelationer. För att kunna utveckla lÄngsiktiga relationer Àr det viktigt att befintliga kunder Àr lojala. MÄlet med relationsmarknadsföring Àr att uppnÄ kundlojalitet bland utvalda kunder som dÀrmed ska leda till lÄngsiktig lönsamhet. Genom högre kundlojalitet kommer företaget att fÄ ökad lönsamhet eftersom kundomsÀttningen samt kostnaderna för att attrahera nya kunder minskar. Kundlojalitet Àr dÀrför ett centralt begrepp inom relationsmarknadsföring.
Supply Chain Management och differentiering i dagligvarubranschen : ur de smÄ till medelstora butikernas perspektiv
Bakgrund: Det senaste decenniet har allt fler stormarknader och lÄgprisbutiker öppnat vilket har lett till att de mindre livsmedelsbutikerna blivit utsatta för större konkurrens. Parallellt med att stormarknaderna tagit marknadsandelar i dagligvarubranschen har Àven större fokus riktats mot ökat samarbete och informationsdelning i försörjningskedjan, sÄ kallat Supply Chain Management (SCM). Inom dagligvarubranschen har Efficient Consumer Response (ECR) utvecklas ur samma idéer som SCM men med fokus pÄ livsmedel och dess försörjningskedjor. I grund och botten handlar ECR om företagens gemensamma arbete för att integrera verksamheter, minska kostnader samt producera största möjliga nytta för slutkonsumenten. Med tanke pÄ den ökade konkurrensen i dagligvaruhandeln samt det faktum att det finns ont om tidigare forskning om smÄ och medelstora företag (SME:s) relaterat till SCM/ECR, Àr det intressant att undersöka hur dessa företag pÄverkas av samarbetet.
Kampen mot de fyra storbankerna
Outdoor recreation habits in metropolis and rural areasThis study aims to examine the perception of nature and outdoor recreation habits from an urban-rural prospective. The urbanization process continues in Sweden and the populations of the cities are growing continuously. Trends to build more compact and ?climate smart? reigns and with this a risk that green areas and areas where outdoor recreation can be practiced are situated further and further away from the urban population. Analyzing the responses from a survey made by the research program Friluftsliv i förÀndring 2007 we have examined if and which differences exists between urban and rural areas regarding their perception of nature, outdoor recreation habits and factors influencing the practice of outdoor recreation.
Stora stadsparkers liv och död : betydelsen av och framtiden för stora stadsparker
Behovet och betydelsen av stora stadsparker tycks ha fallit i glömska i samband med förtÀtning av stÀder. Planering av nya stora stadsparker tycks numera inte stÄ pÄ agendan. FÄ arkitekter, stadsplanerare eller landskapsarkitekter lyfter fram vÀrdet av nya stora stadsparker. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka betydelsen av nya och befintliga stora stadsparker i framtidens stÀder, samt om nya stora stadsparker planeras. Genom intervjuer med arkitekter, stadsplanerare och landskapsarkitekter i Stockholm, Malmö, Köpenhamn och Berlin, belyser denna uppsats yrkesverksammas syn pÄ framtiden för, och betydelsen av, befintliga och nya stora stadsparker.
FrÄn koncept till vardag En studie av hur employer branding fÀrdas inom Göteborgs Stad
Employer branding Àr en strategi som anvÀnds i syfte att försÀkra sig om tillgÄngen pÄ framtida anstÀllda. I Göteborgs Stad kallas arbetet med employer branding för Attraktiv arbetsgivare. Bakgrunden till satsningen Àr en ökande konkurrens om arbetskraften. Studiens syfte Àr att undersöka vad Attraktiv arbetsgivare innebÀr för chefer inom Göteborgs Stad. Vidare syftar studien till att utreda vilken betydelse olika tolkningarna kan fÄ för det fortsatta arbetet med Attraktiv arbetsgivare och hur cheferna upplever möjligheterna att integrera Attraktiv arbetsgivare med sina befintliga ansvarsomrÄden.Attraktiv arbetsgivare ses som en idé som sprids till organisationens mellanchefer.
NÄgot nÀstan förbjudet, en orakad nisch och en fika hos mormor : En studie om smÄföretagares konkurrenskraft
Bakgrund SmĂ„ företag Ă€r en stor del av det svenska nĂ€ringslivet, och trots att de stora svenska företagen utgör enbart 0,1 procent stĂ„r de för 40 procent av omsĂ€ttningen och de anstĂ€llda i det svenska nĂ€ringslivet. Det hĂ€r innebĂ€r stor konkurrenskraft gentemot de smĂ„ och medelstora företagen. Ăven EU engagerar sig i att öka de smĂ„ och medelstora företagens konkurrenskraft gentemot stora aktörer pĂ„ marknaden dĂ„ de pĂ„verkar marknadens ekonomiska tillvĂ€xt, innovation, sysselsĂ€ttning och sociala interaktion. Vi kan Ă€ven se svĂ„righeter för smĂ„ företag, som exempelvis ökad konkurrens genom globalisering, frĂ„n stora aktörer, e-handelsutveckling samt tillvĂ€xthinder. DĂ„ konkurserna inom handeln har ökat ser vi det som intressant att undersöka smĂ„ företagares konkurrenskraft pĂ„ den svenska detaljhandelsmarknaden.Syfte Syftet med denna uppsats Ă€r att identifiera faktorer för konkurrenskraft och analysera dess betydelse, samt belysa utvecklingsmöjligheter för smĂ„företag inom detaljhandeln pĂ„ den svenska marknaden.MetodArbetet utgĂ„r frĂ„n en deduktiv ansats dĂ€r en kvalitativ datainsamling har genomförts med utgĂ„ngs punkt i sekundĂ€rdata genom en litteraturstudie.
Den grekiske journalisten : En studie av nyhetsjournalister frÄn fem tidningsredaktioner i Aten
Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att undersöka hur grekiska journalister pÄ de fyra största dagstidningarna och en av de största söndagstidningarna ser pÄ sitt yrke. Undersökningen avserÀven de yrkesmÀssiga villkoren och vilka problem grekisk press handskas med. Grekiska medier har en lÄng historia av direkta band till staten och olika politiska partier. Objektiviteten har sÀllan satts idet frÀmsta rummet. Numera har dessa band luckrats upp dÄ internet har en bredare spridning och det finns ett bredare utbud av privata kanalerna bÄde inom television och radio.Inledningsvis diskuteras hur grekisk media ser ut idag.
Garantier kontra due diligence vid företagsförvÀrv : SÀrskilt om sÀljarens och köparens ansvar
SammanfattningAv störst vikt vid en företagsförvÀrvsprocess Àr huruvida sÀljaren och köparen reglerar sina ansvarsomrÄden och bestÀmmer grÀnser för riskövergÄngen i köpeavtalet. Ur rÀttsÀkerhetssynpunkt Àr det essentiellt att kunna förutsÀga och identifiera riskerna redan vid avtalsslutet. Det ligger ofta i parternas intresse att sÄ lÄngt som möjligt reglera förutsÀttningarna redan vid ingÄende och utformning av ett köpeavtal.Syftet med denna uppsats Àr att undersöka samspelet och följden av att sÀljaren inför garantiutfÀstelser i ett köpeavtal kontra resultatet av att köparen faktiskt genomför en due diligence-undersökning innan ett köpeavtal kommer till stÄnd. Detta genomförs med utgÄngspunkt i diskussionen kring riskfördelning mellan avtalsparterna, köplagens regler om sÀljarens upplysningsplikt, köparens undersökningsplikt och den allmÀnna lojalitetsplikten som Äligger avtalsparter.UtgÄngspunkten vid formuleringen av avtal mellan parterna anses vara det köprÀttsliga felbegreppet med dess utgÄngspunkt i köparens befogade förvÀntningar pÄ det överlÄtna objektet. En genomförd due diligence och införande av garantier i köpeavtal kan innebÀra att riskövergÄngen regleras och de befogade förvÀntningarna preciseras vilket leder till förutsÀgbarhet och sÀkerhet för parterna att kunna förutse eventuella framtida risker.
Konsten att utvecklas : En studie om svenska SMFs etableringsprocess pÄ tillvÀxtmarknader
Internationaliseringen sker i en takt den aldrig gjort förut. Detta har skapat en ny sorts vÀrldsmarknad kÀnnetecknad av tuff konkurrens. Den internationella marknaden har en karaktÀr som bidrar till att smÄ och medelstora företag förr eller senare, i strÀvan efter bÀttre prestation, kommer att söka sig till utlÀndska marknader. Detta med avsikt att tillvarata nya möjligheter dÀr de kan utnyttja sina kÀrnkompetenser över ett större antal marknader. Syftet med uppsatsen Àr att beskriva hur smÄ och medelstora företag etablerar sig samt förÀndrar sin verksamhet pÄ en tillvÀxtmarknad.
Vad har du pÄ din inköpslista? : En analys och utvÀrdering av samhÀllsansvarets betydelse inom livsmedelsbranschen
Bakgrund: Bakgrunden tar upp att konsumenternas konsumtionsbeteende har förÀndrats och att det har blivit ett starkare tryck frÄn omgivningen att företagen mÄste ta sitt samhÀllsansvar. Sett till den ökade konkurrens inom livsmedelsbranschen kan samhÀllsansvar vara ett sÀtt för livsmedelskedjorna att skapa ett mervÀrde Ät sina kunder. Dock mÄste företagen besluta sig för hur de ska arbeta med detta för att det ska vara strategisk relevant.Problemformulering: Vilken betydelse har samhÀllsansvaret för livsmedelsbranschens lÄngsiktiga överlevnad?Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att analysera och utvÀrdera hur vida livsmedelskedjornas samhÀllsansvar stÀmmer överens med deras kunders uppfattning. Uppsatsen har Àven som syfte att se om det finns nÄgra skillnader mellan företag som positionerar sig med lÄgpriskoncept i sin affÀrsidé i förhÄllande till företag som inte gör det.Metod: Uppsatsen har anvÀnts dig av bÄde en kvalitativ samt en kvantitativ ansats till undersökningen.
Köpcentrum - Ett framtida multikoncept : VarumÀrkesbyggande med hjÀlp av sinnen och upplevelser
ForskningsfrÄga: Vad kan komma att karaktÀrisera köpcentrum i framtiden?Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att med avseende pÄ sÄvÀl nutid som framtid analysera pÄ vilket sÀtt arbetet inom köpcentrum Àr inriktat för att stÀrka varumÀrket, klargöra sinnenas betydelse för köpcentrum och tydliggöra hur köpcentrum förhÄller sig till konkurrensen frÄn olika typer av handelsplatser.Metod: I denna uppsats har en kvalitativ forskningsmetod antagits. Uppsatsen har en abduktiv ansats. Vi har intervjuat sex personer med anknytning till Àmnet. Urvalet var ett sÄkallat bekvÀmlighetsurval och intervjuerna semistrukturerade.Resultat, slutsatser: Det första syftet besvarades med hjÀlp av att presentera hur varumÀrkesbyggandet ser ut för köpcentrum och andra viktiga aspekter till detta.
Delaktighet och engagemang hos inhyrd personal : En flerfallstudie ur ett chefsperspektiv
Bakgrund och problematisering: FörĂ€ndringar pĂ„ marknaden sĂ„som globalisering ochhĂ„rdnande konkurrens stĂ€ller krav pĂ„ företag att öka sin flexibilitet för att kunna överleva.Företag behöver röra sig bort frĂ„n den traditionella ekonomistyrningen och flytta fokus frĂ„ntillgĂ„ngar och produkter till de möjligheter som finns i mĂ€nniskorna inom organisationen ochistĂ€llet styra med hjĂ€lp av mer moderna styrmedel, sĂ„som empowerment. Med empowermentkan ledningen inom organisationer göra de anstĂ€llda mer delaktiga genom att ge demmöjligheten att vara med och pĂ„verka deras arbetssituation. Detta leder i sin tur till ett ökatengagemang hos de anstĂ€llda, vilket kan förbĂ€ttra organisationens resultat pĂ„ sikt dĂ„ ökatengagemang leder till en bĂ€ttre effektivitet och produktivitet.Ăven arbetsmarknaden har förĂ€ndrats och bemanningsbranschen har vuxit mycket de senastetjugo Ă„ren. Att ha inhyrd personal Ă€r alltmer förekommande och det finns anledning att tro attden hĂ€r typen av anstĂ€llning kan ha en negativ inverkan pĂ„ den inhyrda personalensdelaktighet och engagemang i den inhyrande organisationen.Syfte: Syftet med studien Ă€r att skapa förstĂ„else för hur chefer i organisationer kan skapadelaktighet och engagemang hos inhyrd personal för att pĂ„ sĂ„ sĂ€tt kunna sĂ€kerstĂ€lla att deutför ett tillfredsstĂ€llande jobb.Metod: Den vetenskapliga ansatsen tar sin utgĂ„ngspunkt i hermeneutiken. Vidare Ă€rforskningsansatsen kvalitativ och inspirerad av abduktion.
Konurrensen tÀtnar - En studie om hur Katedralskolan har anpassat sig till den nya skolmarknden
Uppsatsen syftar till att ta reda pÄ hur Katedralskolan i Lund tacklar den allt tuffare konkur-rensen som uppstÄtt mellan skolor sedan vi i Sverige har gjort att det egna valet av gymnasie-skola fÄtt större fokus. Eftersom det numer Àr ett val som ska göras mÄste skolorna visa att de finns som alternativ. Detta gör att de mÄste synas och det stÀller krav pÄ att skolan marknads-för sig pÄ ett eller annat sÀtt. Jag undrar ocksÄ hur skolan har finansierat dessa satsningar. Vad kan man prioritera ned för att fÄ rÄd till marknadsföring? I Lund har kommunen beslutat att introducera en gymnasiemÀssa som har i syfte att visa de kommande eleverna vilka alternativ som finns och dÀrmed underlÀtta för dessa elever att skapa sig en uppfattning om vilket val de ska göra.
Genom att intervjua ett antal personer pÄ skolan har jag velat fÄ fram en bild av hur lÀrare och skolledning stÀller sig till konkurrenssituationen.