Titel: Hur marknadsorienterar sig kommersiella fastighetsföretag?Ämne/Kurs: C-uppsats i ämnet företagsekonomiFörfattare: Matilda Freij och Sara OlssonHandledare: Agneta SundströmInledning: Fastighetsföretag som arbetar med att hyra ut kontorslokaler möter ofta problem med vakanser. Detta innebär att hantera tomma och outhyrda lokaler. Konkurrens om kunderna har hårdnat genom åren och företag fokuserar hur de ska orientera sig mot marknaden och kunderna. Marknadsorientering har visats ha en positiv effekt på företags resultat och kan ge en minskad vakansgrad.Syfte: Syftet med studien är att få ökad förståelse för hur fastighetsföretag marknadsorienterar sig mot kunder för att minska vakansgraden i kommersiella lokaler och kontor.Metod: Studien utgår från att förstå och tillämpar därför en kvalitativ metod.

Definitionen av god hälsa skiljer sig åt, men dagens hälsoarbete är en form av information som önskar påverka till mer hälsosamma beteenden. Synen på kropp och hälsa har utvecklats med samhället och idag finns ett stort intresse för den hälsosamma livsstilen och därigenom för utbildning inom området. Friskvård som arbetsfält växer men det finns ingen entydig definition om vilka kompetenser eller vetenskaplig nivå som krävs för att får vara yrkesprofessionell inom området. Tränings- och friskvårdsanläggningar är en arena som lockar såväl hälsoarbetaren som stora delar av befolkningen och passar dessutom in i konsumtionssamhället med en tanke på hälsa som affärsidé. Syftet med denna typ av verksamhet är således fler än hälsofrämjande då även kommersiella och vinstdrivande krav finns.Syftet med detta arbete var att få fördjupad kunskap kring hur det är att som akademiskt utbildad inom kost och friskvård vara yrkesverksam på en tränings- och friskvårdsanläggning med en mer kommersiell syn på hälsoarbete.Djupintervjuer genomfördes med en kvalitativ ansats.

Syftet med uppsatsen var att undersöka vilka motiv som ICA respektive Netto hade för att ingå i den strategiska alliansen. Vidare ville vi analysera vilka effekter som samarbetet kommer att resultera i, på kort respektive lång sikt. Vi har valt att framförallt se problemet utifrån ICA:s perspektiv. Syftet har uppfyllts med hjälp av en empirisk studie av den ovan nämnda alliansen. Den empiriska studien utgår ifrån strategitänkandet som övergripande ämne och har sedan begränsats till följande områden: horisontella och vertikala samarbeten, kunskapsförvärv, företagskultur och varumärkesaspekter.

Bakgrund: Ökad konkurrens och hårdare krav från omvärlden medför att företag måste hitta nya vägar för att överleva på marknaden. Goda leverantörsrelationer är en möjlighet för företag att stärka sin position gentemot konkurrenter. Belöningar inom företag är vanligt förekommande för att motivera anställda och i och med att vikten av goda leverantörsrelationer har ökat har belöningar även blivit en möjlighet för företag uppmärksamma sina leverantörers prestationer. Syfte: Vi avser med denna uppsats att undersöka givarens avsikter med utmärkelsen ?Årets leverantör? och vilka konsekvenser utmärkelsen får för mottagaren.

Marknaden för designbyråerna kan beskrivas som förändrad utifrån globaliseringens effekter, den krympta nationella marknaden och designbyråernas minskade upptagningsområde. De för uppsatsen utvalda objekten får problem då det som de erbjuder idag inte räcker. För att på ett konkurrenskraftigt sätt bemöta de nya förändringarna på marknaden och i omvärlden krävs ett erbjudande som levererar något utöver själva produkten eller tjänsten, vilket då i denna uppsats ses utifrån designbyråns organisatoriska form. Objekten i uppsatsen utgörs av små designbyråer som är enmansföretag.Avsikten med denna uppsats är visa för verksamheter som de undersökta objekten eller liknande verksamheter hur dessa kan verka på marknaden och skapa långsiktig tillväxt. Detta ses utifrån deras marknadsföringsstrategier som ur ett organisatoriskt perspektiv analyseras och utvärderas.Uppsatsen görs utifrån en kvalitativ flerfallsstudie där ansikte mot ansikte intervjuer genomförs med tre stycken designbyråer.

Bakgrund: Mot bakgrunden av den allt högre graden av globalisering har nätverk fått en allt större betydelse för företag och organisationer. Globaliseringen har lett till en ökad konkurrens vilket har gjort att företag och organisationer idag upplever en större osäkerhet. Nätverk har därför blivit ett effektivt sätt att hantera denna osäkerhet på. Projektform har blivit den vanligaste arbetsformen i nätverk som med flera olika aktörer kräver en tydlig styrning, kommunikation och samarbete för att lyckas. Syfte: Syftet med denna uppsats är att genom intervjuer med nätverksorganisationer förklara och beskriva hur de arbetar med utvärdering och prestationsmätning i projekt med deltagande medlemsorganisationer.

SammandragUppsatsens syfte är att undersöka vilka specifika svårigheter somaliska andraspråksinlärare har i sitt svenska uttal. Studien kommer att beröra såväl segmentella som prosodiska skillnader och föreslå lämpliga metoder för att förbättra deras svenska uttal. Modersmålets inflytande är starkt inom uttalets område, varför prediktioner om somalisktalandes svenska uttal kan göras på förhand. Dessa uttalsskillnader slår också igenom i det undersökta materialet. För att besvara uppsatsens frågeställningar gjordes en brytningsanalys av tre somaliska informanters svenska uttal.

E-handeln ökar ständigt och inte minst när det kommer till klädbranschen. Konsumenter värderar tillgängligheten och utbudet som internet erbjuder. Dock upplever konsumenter en större risk med att handla på internet jämfört med en fysisk butik. Det beror på att den fysiska interaktionen mellan produkt och konsument försvinner. Konsumenter känner då en större risk för att produkten inte ska uppfylla deras förväntningar.

SammanfattningMed tanke på dagens marknad där allt större konkurrens finns gäller det att som företag ha en flexibilitet och lyhördhet som tillfredsställer kunden med rätt produkter, kvalitet och kvantitet. En låg leveransprecision kan orsaka problem i en verksamhets produktion, vilket innebär att företag bör kontinuerligt förbättra de interna processerna.Aros Quality Enclosure Systems AB (AQ AB), där projektet utfördes, är en del av koncernen Aros Quality Group. Företaget bearbetar plåtdetaljer och färdigställer produkter inom till exempel telekommunikation, bensinpumpar, kaffemaskiner och bankomater.Syftet med denna rapport är att presentera förbättringsförslag och rekommendationer som AQ AB kan genomföra för att förbättra den interna leveransprecisionen på den produkt som har studerats, den så kallade Ericsson-ram. För att uppnå syftet behövdes två frågeställningar besvaras, nämligen ?Vilka förbättringsområden i produktionen för Ericsson-ramar kan identifieras?? samt ?Vilka förbättringsförslag, utifrån de identifierade förbättringsområden, kan presenteras för företaget??.För att uppfylla detta syfte och svara på frågeställningarna har 14 besök på AQ AB i Vaggeryd gjorts.

SammanfattningMed tanke på dagens marknad där allt större konkurrens finns gäller det att som företag ha en flexibilitet och lyhördhet som tillfredsställer kunden med rätt produkter, kvalitet och kvantitet. En låg leveransprecision kan orsaka problem i en verksamhets produktion, vilket innebär att företag bör kontinuerligt förbättra de interna processerna.Aros Quality Enclosure Systems AB (AQ AB), där projektet utfördes, är en del av koncernen Aros Quality Group. Företaget bearbetar plåtdetaljer och färdigställer produkter inom till exempel telekommunikation, bensinpumpar, kaffemaskiner och bankomater.Syftet med denna rapport är att presentera förbättringsförslag och rekommendationer som AQ AB kan genomföra för att förbättra den interna leveransprecisionen på den produkt som har studerats, den så kallade Ericsson-ram. För att uppnå syftet behövdes två frågeställningar besvaras, nämligen ?Vilka förbättringsområden i produktionen för Ericsson-ramar kan identifieras?? samt ?Vilka förbättringsförslag, utifrån de identifierade förbättringsområden, kan presenteras för företaget??.För att uppfylla detta syfte och svara på frågeställningarna har 14 besök på AQ AB i Vaggeryd gjorts.

SammanfattningVarumärken är något som blir allt viktigare för alla olika organisationer. För att kunna nå ett bra resultat och undvika den hårda konkurrens som idag finns är det avgörande att kunna bygga ett starkt varumärke. Men hur byggs ett varumärke inom idrotten?Syftet med denna uppsats är att ta reda på hur ett starkt varumärke byggs upp inom idrotten. Detta ämne är relativ outforskat och för att få svar på frågan har de två kända idrottsföreningarna i Karlstad, BS BolticGöta och Färjestad BK intervjuats för att ge oss en bild av vilka faktorer som anses vara viktiga vid att stärka och bygga ett varumärke inom idrotten.

För att upprätthålla förtroendet för den finansiella marknaden och dess aktörer ställer det krav på fri konkurrens och lika informationsflöde för alla. Detta i egenskap av att kunna effektivisera marknadens funktion. Om inte alla har tillgång till samma information kan asymmetrisk informationsdelning bildas och resultera i en ineffektiv marknad. Detta innebär att olika parter har olika information om värdet på tillgångar. Vilket kan uppkomma med anledning av deras ställning i sitt bolag eller att de fått tillgång till värdefull information som inte är offentlig.

Studien undersöker konkurrensstrategier med hjälp av immaterialrättsligt skydd: Om, och hur, det är möjligt för ett företag att använda patentskydd som ett starkt konkurrensmedel på en attraktiv marknad?Om våra utvalda respondenter ansåg att patentstrategier leder till diskriminering av konkurrenter och kunder om företag med ensamrätt väljer att nischa sitt produktutbud? Om patenträtten behöver vidareutvecklas för att matcha lagstiftning gällande konkurrens? Är det möjligt att införa en klausul om rätt att utfärda tvångslicenser i Patenträtten som är generaliserbar och lättare att tillämpa än den vedertagna?Detta är en kvalitativ studie, i vilken vi hela tiden strävat efter att få en helhetsför-ståelse. Därför har vi varit öppna med vår tanke med arbetet för våra respondenter, och även försökt hålla oss objektiva genom arbetet. Något som emellanåt varit svårt då vi har en för-förståelse och även en ifrågasättande ansats. I början av arbetet läste vi på och samlade in intressant litteratur för att öka våra kunskaper i ämnet.

European cities of today are under the challenge to find ways to stay competitive and flourish in a rapidly changing world, where the old patterns of centrality and periphery not necessarily holds true. New and improved communication networks, a changed political geography in Europe, and the globalisation of not only the financial and industrial markets but also to a certain extent the globalisation of people, have all led to great challenges for cities and regions.In a changed spatial reality the classic monocentric models are challenged by newer models of urbanisation. The polycentric urban region is one such model which has been used to describe urban regions like the Randstad in the Netherlands and the Rhein-Ruhr region in Germany. Regions which lack the single dominant central city of the monocentric models of old, and instead shows a high degree of more equal-sized and sometimes more specialised cities in regional cooperation. The polycentric urban region is in that aspect a possible model for how other urbanised regions in Europe may act to be able to position themselves as attractive urban regions and regional hubs in the European urban network.Polycentric urban regions are not a universal solution, though.

Stena Recycling AB använder sig i dagsläget av både externa lastbils- och interna tågtransporter i Norrland för att frakta material söderut. Företagets vision är att minska andelen lastbilar till förmån för tågen både av kostnads-, konkurrens- och miljöskäl. Studien har genomförts eftersom tågen nu utnyttjas till 90 procent och företaget vill använda dess maximala kapacitet. Det material som är tänkt att fraktas med det lediga tågutrymmet går i dagsläget med externa lastbilstransporter. Det är ur ett helhetsperspektiv vi vill undersöka lönsamheten samt kartlägga tänkbara problem som Stena Recycling AB står inför, när de vill överföra delar av sina vägtransporter till en intermodal lösning.