I en allt starkare konkurrens väljer fler och fler företag att samverka för att skapa fördelar. Att samarbeta i grupp för att nå ett gemensamt mål kallas nätverk. En sådan samverkan kallas ofta för ett strategiskt nätverk. I denna typ av nätverk anses nätverksledningen vara ansvarig för utvecklingen av den samverkande delen av nätverket. Företagen står själva för den individuella utvecklingen genom delaktighet i aktiviteterna.

BakgrundOrganisationen vid namn Innovationsgymmet har som mål att lära och att själva lära sig mer om innovativa processer. Satsningen har som fokus att forska inom innovation och samtidigt hjälpa företag att träna sin innovationskompetens. Denna studie ska underlätta innovationsprocesser hos Innovationsgymmet.ProblemformuleringMed ökande konkurrens från olika delar av värden så behövs det nya innovativa strategier för att bemöta dessa globala utmaningar. Innovationsgymmet ska tillsammans med företag skapa en innovationsprocess där målet är att träna företags innovationskompetens. Utmaningen är att skapa ett digitalt diagnosverktyg som ska fungera för Innovationsgymmet och vara inom ramarna för beställarens intressen.SyfteSyftet med denna studie är att ge Innovationsgymmet möjligheten att presentera resultat utifrån analyser på ett sätt som inspirerar och övertygar de personer eller företag som är med och deltar i innovationsprocessen.Metod Studien fick understöd från intervjuer och idégenerering.

Bakgrund: Dagens näringsliv präglas av hög förändringstakt och krav på att företagen snabbt kan anpassa sig till kundens och omvärldens behov. Det bildas nya grupperingar som samarbetar och konkurrerar på samma gång och företag inser de fördelar ett samarbete med både horisontella och vertikala aktörer ger. Syfte: Det här uppsatsarbetet syftar till att utreda begreppet co-opetition samt att visa på dess tillämpning i praktiken genom att undersöka var i företagens värdekedja man väljer att samarbeta alternativt konkurrera. Avgränsningar: Undersökningen syftar inte till att utreda och behandla de juridiska aspekterna av fenomenet co-opetition. Genomförande: För att få en bild över hur co-opetition ter sig i verkligheten har vi genomfört intervjuer på fyra olika företag inom olika två branscher; affärssystemleverantörer samt pappersproducenter.

Syftet med följande arbete är att undersöka sär- respektive samundervisning utifrån ett lä­rarperspektiv. Vi vill undersöka för och emot argument med respektive arbetsform och un­dersöka vilket arbetssätt som bidrar att förstärka jämställdhet enligt verksamma lärare. Vi valde en kvalitativ metod i form av samtalsintervjuer med sex verksamma pedagoger för att uppnå vårt syfte. Enligt vårt resultat var alla sex intervjuade lärare överens om att de svaga och lågpresterande flickorna gynnas vid särundervisning, och att vid samundervisning gynnas gruppen som helhet där det sociala samspelet tränas och förstärks. Vidare hade lärarna fö­reställningar om att samundervisning bidrar till jämställdhet.

Denna studie tar upp rektorers uppfattning kring den individuella utvecklingsplanen (IUP) och implementeringen av denna på sex högstadieskolor i en kommun i Halland. Undersökningen visar också hur rektorerna uppfattar att kommunen har bidragit med stöd kring arbetet med IUP. Metoden som används i studien var kvalitativa intervjuer som genomfördes med sex rektorer. Det insamlade materialet analyserades utifrån olika implementeringsperspektiv.Studien visar att rektorerna uppfattar IUP på ett relativt överensstämmande sätt och de påpekar att implementeringen av IUP är en lång process. Genomförandet av IUP har på skolan oftast skett i samarbete mellan personal och rektor.

Det övergripande syftet med den här avhandlingen var att utreda om network coopetition, samarbete mellan konkurrerande aktörer, kan öka värdeskapandet inom hälso- och sjukvården. Inom hälso- och sjukvården är network coopetition ett ämne som fått liten uppmärksamhet i tidigare studier. För att besvara syftet utvecklades en modell för network coopetition inom hälso- och sjukvården. Modellen applicerades sedan på en del av vårdkedjan för patienter i behov av neurokirurgisk vård.Resultaten från avhandlingen visar att: (1) Förutsättningarna för network coopetition i vårdkedjan för patienter i behov av neurokirurgisk vård är uppfyllda. (2) Det finns exempel på horisontell network coopetition i den studerade vårdkedjan.

Under det nya seklets början har den svenska snusmarknaden karaktäriserats av en ökande konkurrens efter att under en lång period i princip ha varit en monopolmarknad för det tidigare statliga bolaget Swedish Match. Uppsatsen har syftat till att undersöka de inträdesbarriärer som uppstickarna mött i sina försök att penetrera en marknad som karaktäriseras av ovanligt hög varumärkeslojalitet, marknadsföringsförbud och i vissa fall distributionssvårigheter och därefter analysera hur dessa kan övervinnas med hjälp av marknadsföringsverktyg. Arbetet har en kvalitativ och hermeneutisk prägel och tar sin utgångspunkt i Michael Porters ?Barriers to entry?-modell, Kotlers ?Push- och Pull strategier? samt ?Marketing Mix?-modellen och fokuserar i första hand på bolagen Skruf Snus AB och Fiedler & Lundgren där nyckelpersoner intervjuats. Undersökningen visade att företagen använt sig av olika strategier för att penetrera inträdesbarriärerna med hjälp av marknadsföringsverktyg.

Syfte: Syftet med denna uppsats är att genomföra en deskriptiv studie och skapa djupare förståelse för hur svenska, nyligen börsnoterade medicinteknikföretag arbetar med Investor relations och hur detta arbete återspeglas i en effektiv aktiemarknad. Samt att undersöka hur de utvärderar effekterna av sin IR-verksamhet.Metod: Genom en kvalitativ studie söker denna uppsats svar i intervjuer med börsnoterade medicintekniska företag, samt i teorier som behandlat möjligheten för rationella investeringar och utformningen av en effektiv marknad.Resultat: Den kapitalkrävande bransch som medicinsk teknik utgör har troligen påverkan på hur kommunikationen och informationsspridningen är utformad då alla respondenterna använder Investor Relations på liknande sätt. Företagen själva anser att det företag som lyckas övertyga investerare om att deras produkter har störst samhällsnytta även kommer att vinna kampen om kapitalet. Trots hård konkurrens om kapital och förståelsen över vikten av Investor Relations görs inga omfattande utvärderingar av arbetet. Anledningen är främst att det tar för mycket tid och att tillvägagångssätten är diffusa.

Föreliggande arbete utreder genom enkätundersökningar, utförda på en grundskola och på en gymnasieskola, elevers attityder till sin tyskundervisning. Centrala frågor är: vilka faktorer styrs elever av när de gör sitt språkval; hur ser elever på sin tyskundervisning; vilka mål har elever när de lär sig tyska; varför slutar elever studera tyska efter grundskolan? Av enkätsvaren framgår att elever har en generellt positiv inställning när de väljer att läsa tyska men att valet av språk i stor utsträckning styrs av tillfälligheter; att de tröttnar alltmer på sin tyskundervisning under studietidens gång; att de lägger störst vikt vid att lära sig muntliga färdigheter samt efterfrågar en variationsrik undervisning; att de avbryter sina språkstudier när studiebördan blir för stor. Mina slutsatser är att elever inför sitt språkval måste upplysas om vad det innebär att läsa ett specifikt språk samt om vad som förväntas av dem under studierna; att samarbetet ämneslärare emellan måste intensifieras, framförallt på gymnasieskolan; att trots de moderna språkens uppvärdering i den framtida gymnasieskolan tyskan kommer att vara utsatt för hård konkurrens av andra språk. Därför måste det tyska språket göras mer attraktivt i elevernas ögon..

Renar (Rangifer tarandus) lever i ett extremt klimat och vintertid dessutom under födobrist. De är intermediära idisslare och kompenserar sin begränsade förmåga att bryta ned fibrer genom att vara selektiva i sitt betande. Under en kort sommarsäsong med gott om bete tillväxer renarna och återhämtar sig efter den långa perioden av dåligt bete då de tappat vikt. Renarna anpassar sin diet efter säsong. Sommartid äter de till stor del kärlväxter, vilka vintertid främst ersätts av lavar.

Kommunikationsteknikens framväxt och en allt mer intensifierad konkurrens har bidragit till att marknadsföringen tagit en mer intensiv och närgången form. Genom att rikta reklamen direkt till den potentiella kunden har det också blivit nödvändigt att behandla diverse personuppgifter. Ett medium som blivit viktigt för marknadsföraren är Internet och att därigenom skicka direkt marknadsföring till e- postadress, en marknadsföringsmetod som har kommit att bli tämligen ifrågasatt då den på olika sätt ansetts kränka den personliga integriteten. Inom området har olika EG- direktiv skapas för att motverka denna risk för kränkning som kan uppstå i samband med markandsföring och den teknikutveckling som skett och fortfarande sker. Genom Sveriges medlemskap i EU har således de nationella lagarna kommit att påverkas.

Bakgrund: Tillverkande företag har ställts inför ökade kundkrav och konkurrens underde senaste åren och tvingas arbeta med verksamhetsutveckling för att överleva påmarknaden. Slöserier som förekommer i tillverkningsprocesser påverkar lönsamhet ochinnefattar aktiviteter som kund inte är beredd att betala för. Kartläggning av värdeflödehar därför utvecklats för att identifiera och eliminera slöserier i ett produktionsflöde föratt effektivisera ett företags processer.Syfte: Uppsatsen syftar till att kartlägga värdeflödet från inleverans av stationer tillbehov i slutmonteringen. Vidare syftar studien till att identifiera slöserier av detkartlagda värdeflödet samt genom förbättringsförslag reducera slöserier.Metod: Uppsatsen följer ett positivistiskt synsätt med ett deduktivt angreppssätt.Datainsamling av empiri har gjorts genom en kvalitativ fallstudie som innefattarobservationer, ostrukturerade och semi-strukturerade intervjuer. Urvalsmetod somanvänts är ett bekvämlighetsurval som bottnar i ett snöbollsurval.

I denna utredning har vi undersökt hur beroendeproblematiken påverkat regler och professionalism inom revisorsyrket på de större revisionsbyråerna. Vi har genom teori och intervjuer sökt klargöra yrkesattribut, samband, risker och förebyggande åtgärder mot den enskilde revisorn, samt dennes revisionsbyrås beroende gentemot klient. Vi har från respondenterna stött på överensstämmande uppgifter gällande hot såsom ekonomiskt beroende, alltför informella kundrelationer, tilltagande konkurrens och tung arbetsbörda, vilken riskerar att gå ut över revisionsarbetets oberoende. De förebyggande åtgärderna som revisionsbyråerna använder sig av för att stävja beroendehot är lagarbete, utbildning, avgränsade arbetsuppgifter, kontrollfunktioner. Vi har kommit fram till att den analytiska förmågan hos revisorn är viktig i sammanhanget och kan komma att få utökad betydelse i förlängningen.

Syfte: Syftet med den här uppsatsen är att öka förståelsen för hur organisationer kan arbeta med flexibla arbetsformer. Vi vill belysa vilka konsekvenser som kan uppstå med flexibla arbetsformer och hur de påverkar organisationer. Vi önskar även att fylla gapet vi uppmärksammat i forskningen kring flexibla arbetsformer ur ett organisatoriskt perspektiv.    Metod: Uppsatsen är en kvalitativ studie med en induktiv ansats som behandlar fenomenet flexibla arbetsformer ur ett organisatoriskt perspektiv. Datainsamlingen för studien har skett genom sju kvalitativa intervjuer på Kalmar kommun. Slutsats: Slutsatsen av studien har visat att organisationer arbetar med flexibla arbetsformer utifrån olika förutsättningar delvis i form av; tekniska förutsättningar, ständig förändring av arbetsmarknaden, konkurrens samt de anställdas förutsättningar.

I dagens hårda konkurrens blir det allt viktigare för organisationer att koncentrera sig på sina kärnkompetenser och minska sina kostnader. Detta kan göras genom outsourcing som har blivit en allt mer utbredd företeelse bland organisationer. Intressant är att relativt lite uppmärksamhet har ägnats åt relationerna mellan organisationer och leverantörer och hur organisationer kan styra och kontrollera dessa relationer. Den existerande litteraturen idag behandlar främst relationerna inom en organisation och inte mellan organisationer. Vi har därför valt att studera den eventuella problematik en organisation upplever när de styr sina outsourcade funktioner.