Sök:

Sökresultat:

2133 Uppsatser om Hćrets historia - Sida 30 av 143

Gestaltanalys

Uppsatsen Ett Àmne i tiden? - En studie över hur Àmnet biblisk historia och katekes utvecklades tillatt bli Àmnet religionskunskap, har syftet att undersöka hur sekulariseringsprocessen samt depedagogiska tanketraditionerna har pÄverkat religionsÀmnets kursplaner och mÄl.För att uppnÄ syftet har följande frÄga besvarats:Hur har Àmnet biblisk historia och katekes förÀndrats och utvecklats frÄn 1842 till 1994?Metoden som anvÀnts Àr en deskriptiv litteraturstudie. Litteratur som anvÀnts Àr bland annatAlgotsson FrÄn katekes till religionsfrihet - Debatten om religionsundervisning i skolan under 1900-talet, Almén, Furenhed, Hartman och Skogar Livstolkning och vÀrdegrund- Att undervisa omreligion, livsfrÄgor och etik, Forsell, Svedberg och Zaar Boken om pedagogerna samt GustafssonTro, samfund och samhÀlle. Sociologiska perspektiv.Resultatet av min undersökning visar att religionsÀmnet har anpassats och formats i takt med tiden.FrÄn att pÄ 1800-talet endast innehÄlla den evangelisk-lutherska lÀran har religionsÀmnet kommit attomfatta en stor del som berör religion och livsÄskÄdning. Den röda trÄden i undervisnings ochlÀroplaner har varit etik.

Den svenska mediediskursen kring islam och muslimer i Sverige

Möbelhistorien Àr full av parenteser, det vill sÀga möbler som figurerat i korta perioder, aldrig slagit igenom, glömts bort eller rent av försvunnit. Vi var övertygade om att det bland alla dessa mer eller mindre bortglömda möbler fanns exemplar som var vÀrda att lyfta fram och undersöka. Genom att undersöka dessa möbler har vi förstÄtt deras historia och sammanhang, tagit reda pÄ och reflekterat kring varför de blivit just en parentes i möbelhistorien samt förstÄtt för vilket syfte de var skapade och hur de har anvÀnts. Ambitionen med undersökningen har varit att genom att skapa en kÀnsla och förstÄelse för möblerna hitta de exemplar som lÀmpar sig vÀl att stÄ som förebilder för nya koncept och produkter. Genom att beskriva möblernas ursprungliga syfte, anvÀndning, funktioner och kontext sÄg vi möjligheter för produktuppdateringar och funktionsförskjutningar.

högstadiets lÀroböcker i historia om medeltiden : en studie för Ären 1921-2003

Uppsatsens syfte var att undersöka om lÀroböckerna pÄ högstadiet nÀr det gÀller medeltiden har förÀndrats mellan Ären 1921-2003. Om man kan se en tydlig förÀndring och om medeltiden framstÀlls som mörk och trist i alla dessa böcker.För att jag skulle kunna svara pÄ dessa frÄgor har jag valt att titta pÄ fyra stycken olika böcker frÄn Ären, 1921, 1950, 1967 och 2003, just för att fÄ en sÄ bred bild som möjligt. Jag har anvÀnt mig av en teori som Michael Nordberg har skrivit dÀr han lyfter fram att medeltiden inte alls Àr sÄ mörk och trist med mycket elÀnde som mÄnga tror.Man kan se en tydlig förÀndring mellan böckerna nÀr man granskar dem, ju nyare de blir desto mer tar de upp. De tar upp om mer saker och det skrivs pÄ ett annat sÀtt, det blir ett bredare perspektiv kan man sÀga. De tvÄ Àldsta böckerna frÄn Är 1921 och 1950 tar endast upp om en eller tvÄ viktiga rubriker sÄ som t ex Sveriges historia eller Europas och arabernas vÀlde.

Historiemedvetenhet och den svenska neutralitetspolitiken under andra vÀrldskriget i lÀromedel

Sammanfattning Vi har gjort en undersökning i hur lÀromedel frÄn 1960- och 1990-talet har tagit upp och skildrat en specifik historisk hÀndelse. Valet av hÀndelse för vÄr undersökning blev neutralitetspolitiken som fördes i Sverige under andra vÀrldskriget. Vi har valt att delvis se nÀrmare pÄ permittenavtalet mellan Sverige och Tyskland, detta eftersom avtalet hade och har viktig betydelse för den svenska neutralitetspolitikens historia. UtifrÄn denna specifika historietilldragelse, har vi studerat hur lÀroböcker förmedlar historien och om lÀroböckerna syftar till ett historiemedvetande. Vi har undersökt om boken pÄ nÄgot vis problematiserar hÀndelsen i olika tidsperspektiv dÄ - nu - framtid och om hÀndelsen synliggörs utifrÄn olika aktörers synvinklar.

Barn- och fritidsprogrammet i fokus : En studie om utbildningens framvÀxt i Norrköping

Uppsatsen handlar om barn- och fritidsprogrammet och beskriver hur utbildningen vuxit fram i Norrköping. Det övergripande syftet Àr att synliggöra olika utvecklingstendenser i barn- och fritidsprogrammets historia samt beskriva hur utbildningen pÄverkats av olika samhÀllsfaktorer. I uppsatsen redogörs ocksÄ för nÄgra gemensamma drag som Äterfinns under de olika epokerna samt hur synen pÄ kunskap och lÀrande varierat under utbildningens framvÀxt. I en kort historik beskrivs de olika utbildningar ur vilka utbildningen har vÀxt fram. DÀrefter ges en sammanfattning av forskning som bedrivits pÄ barn- och fritidsprogrammet samt en redogörelse för nÄgra relevanta kunskapsfilosofier och teorier kring synen pÄ lÀrande.Studien har en kvalitativ ansats och Àr hermeneutiskt inspirerad.

Bilden av vilden och vilden pÄ bilden - analys av bilden av den nordamerikanske indianen i svenska historielÀromedel

I uppsatsen analyseras bilder förestÀllandes nordamerikansk ursprungsbefolkning i ett antal lÀroböcker för historia pÄ högstadiet och gymnasiernas A och B-kurser. Syftet Àr att se om bilderna förmedlar stereotyper och i sÄ fall hur texten hanterar detta. Uppsatsen resultat blir att stereotyper Àr vanligt förekommande och hanteras mycket illa om överhuvudtaget. Uppsatsen slutsats blir att bilderna mest finns med som prydnad till texten..

Byggnader för arbete och fotboll : Kanal 5, Stockholm. Canon, Solna. Swedbank Stadion, Malmö

Examensarbetet utgörs av en sammanfattning av tre genomförda nybyggnadsprojekt. Foton, ritningar och skisser visar hur arkitektoniska koncept omsatts frÄn vision till verklighet. Gemensamt för projekten Àr att mÄlbilden varit inriktad pÄ nytta, identitet och mervÀrde. Kanal 5 i Stockholm Àr en mindre glasbyggnad som blivit en symbol för omvandlingen av ett helt innerstadskvarter, dÀr verksamheterna Àndrats frÄn industri och hantverk till arbetsplats för idéprojekt och mediaproduktion. Byggnaden fungerar som huvudentré till Àldre lokaler som renoverats. Stadsutveckling.

Fast i det förflutna Om jÀmstÀlldhetsarbete i historieundervisningen

Syftet med denna uppsats Àr att fÄ en bild av hur jÀmstÀlldhets- och genusperspektivet ter sig hos historielÀrare i de senare skolÄren pÄ Centralskolan i Svedala, samt om och hur man i historieundervisningen arbetar för att uppnÄ kraven i lÀroplanen angÄende jÀmstÀlldhet mellan kön. Min utgÄngspunkt Àr att undersöka om historielÀrare tycker att de arbetar jÀmstÀllt. Undersökningen har gjorts med hjÀlp av intervjuer och slutsatsen visar pÄ att kunskapen Àr lÄg men att man ÀndÄ tycker att man arbetar jÀmstÀllt..

Striden om VindelÀlven: början till slutet pÄ den svenska vattenkraftsutbyggnadesepoken

Utbyggnaden av vattenkraften var en viktig del av industrialiseringen i Sverige. Ett nytt skede i denna historia inleddes pÄ 1950-talet dÄ alltfler invÀndningar började resas ur naturskyddssynpunkt. MotsÀttningarna mellan naturskydds- och utbyggnadsintressena kulminerade vid 1960-talets slut i striden om VindelÀlven. Den kom att markera början till slutet för den svenska vattenkraftsutbyggnadsepoken Hur avgörande denna pÄ naturskydds- och forskningsintressen grundade motstÄndsopinion var för den fortsatta vattenkraftsutbyggnadens historia Àr inte helt lÀtt att avgöra. Tydligt Àr att vattendragen dittills hade byggts ut i den turordning som de kraftekonomiska motiven inbjudit till.

En reflektion över vikingatida rekonstruktioner

Med uppsatsen försöker jag belysa den komplexa vÀrld som ett sÄ kallat Friluftsmuseum ofta existerar i. Genom att stycka upp det innehÄll en vikingatida rekonstruktion rymmer (förmedling, ekonomi, nationell identitet samt nutidsprÀgel pÄ historisk empiri) och genom nutida exempel pÄ var och ett omrÄde försöka med egna invÀvda frÄgestÀllningar diskutera de problem som kan uppstÄ i försöket att rekonstruera forntiden..

Fatigue vid Kolorektal Cancer. UndervÀrderad och underbehandlad?

OmvÄrdnad ? SjÀlvstÀndigt arbete I VOM080 VT 2008.

Kollektion X : En möbelkollektion baserad pÄ möbelhistoriska parenteser

Möbelhistorien Àr full av parenteser, det vill sÀga möbler som figurerat i korta perioder, aldrig slagit igenom, glömts bort eller rent av försvunnit. Vi var övertygade om att det bland alla dessa mer eller mindre bortglömda möbler fanns exemplar som var vÀrda att lyfta fram och undersöka. Genom att undersöka dessa möbler har vi förstÄtt deras historia och sammanhang, tagit reda pÄ och reflekterat kring varför de blivit just en parentes i möbelhistorien samt förstÄtt för vilket syfte de var skapade och hur de har anvÀnts. Ambitionen med undersökningen har varit att genom att skapa en kÀnsla och förstÄelse för möblerna hitta de exemplar som lÀmpar sig vÀl att stÄ som förebilder för nya koncept och produkter. Genom att beskriva möblernas ursprungliga syfte, anvÀndning, funktioner och kontext sÄg vi möjligheter för produktuppdateringar och funktionsförskjutningar.

9Liljor: Ett tapetmönster

Arbetet handlar om att ta fram ett tapetmönster ritat för hand. Mönstret Àr helt unikt och gjort pÄ fri hand frÄn grunden, det Àr sedan fÀrglagt i datorn för att blanda ny teknik med hantverk. Mönstret Àr inspirerat av Art Deco och Arts&Crafts, djur och natur. MÄlgruppen spÀnner sig frÄn ung till gammal, mönstret och dess fÀrgkombinationer ska passa de flesta. En designprocess baserad pÄ inspiration och skissande redovisas.

VĂ„r beredskap Ă€r god: en studie över den militĂ€ra beredskapen i Övre Norrland 1939-44

Uppsatsens bakgrundsavsnitt ger en kort översikt över de internationella hĂ€ndelser, vilka kom att pĂ„verka den militĂ€ra beredskapen i regionen Övre Norrland. Avhandlingen berör den militĂ€ra ativiteten i Övre Norrland och hur denna kom att förĂ€ndras under perioden 1939-44. Även de hotbilder som fanns för landet och regionen berörs i uppsatsen..

Genus i historieundervisningen : Problem och möjligheter ur ett gymnasielÀrarperspektiv

Syftet med den hÀr uppsatsen har varit, dels att undersöka ett antal historielÀrares förstÄelse av och attityd till anvÀndandet av begreppet genus i historieundervisningen pÄ gymnasiet, dels att analysera vad jÀmstÀlldhetsmÄlen i gymnasieskolans styrdokument egentligen sÀger om be-greppet genus och om detta bör tolkas som ett direktiv att implementera genus i historieun-dervisningen. Undersökningen genomfördes i tvÄ steg. Gymnasieskolans styrdokument; skollagen, lÀ-roplanen för de frivilliga skolformerna samt Àmnesbeskrivning och kursplaner för historia A, B och C, nÀrlÀstes och analyserades utifrÄn en genusteoretisk grund. DÀrefter intervjuades sex utvalda gymnasielÀrare i historia kring begreppet genus i teori och praktik. Resultatet analyse-rades och kategoriserades dÀrefter sÄ att lÀrarnas genusmedvetenhet och attityd till anvÀndan-de av genus i historieundervisningen gick att identifiera.Styrdokumentsgranskningen visade att styrdokumenten idag inte sÀger nÄgonting expli-cit om anvÀndandet av ett genusperspektiv i historieundervisningen men att skollagens och lÀroplanens jÀmstÀlldhetsdirektiv vilar pÄ en genusteoretisk grund och dÀrmed indirekt krÀver ett genusperspektiv i den konkreta undervisningen.

<- FöregÄende sida 30 NÀsta sida ->