Sök:

Sökresultat:

2133 Uppsatser om Hćrets historia - Sida 31 av 143

Moralpanikens (o)logiska dagordning - En fallstudie av den amerikanska kontextens undantag frÄn den konstitutionella ordningen

Abstract"The war on terror" has resulted in numerous exceptions from the constitutional order. This thesis is an attempt to give empirical support to Georgio Agambens theory that these exceptions should be regarded as a constant element in modern societies based on a constitutional order. The results of the case study of the empirical exceptions in the American context give Agambens theory validity. The exception is a reappearing phenomenon, which implies that the constitutional order is fragile. What then is it that makes the legal norms fragile? In this thesis I will discuss the causality of moral panic.

Postulaten inom Ekonomisk Teori - En genomgÄng av debatten mellan 1946 och 1963

This paper concerns itself with the controversy between marginal theory and empiricism during 1946-63, its main focus is the debate that followed R.A. Lesters empirical research 1946 who wrote a critical paper concerning the maximization-principle. It also concerns itself with the debate that followed on Milton FriedmanÂŽs essay on positive economics..

"Homo sacer" i det svenska folkhemmet En fallstudie av rÀdslans politik och det konstanta undantaget frÄn den konstitutionella ordningen i den svenska kontexten

This case study is an attempt to give empirical support to Georgio Agambens theory, regarding how the exceptions from the constitutional order should be regarded as a constant element in modern societies. The purpose was to investigate if Agambens theory is valid in the Swedish context. The exception, as definied by Agamben, is a reappearing phenomenon, which implies that the constitutional order is fragile. Individuals and groups are transferred into ?homo sacers?, meaning people that is to be regarded as legally naked, and offset from the rest of society.What then is it that make the legal norms fragile? In this thesis I will discuss the causality of moral panic.

Kommunikation om kulturarv - en studie om ungdomars erfarenhet av och intresse för historiska miljöer

Historien, nuet och framtiden tillhör mÀnniskan. Hur tÀnker unga mÀnniskor om historiska platser i deras nÀrmiljö? Museum och besökscentra i vÀstvÀrlden tar mer och mer den digitala tekniken till hjÀlp för att pÄ nya sÀtt presentera sina utstÀllningar och för att nÄ nya besöksgrupper. Kulturinstitutioner arbetar med design av utstÀllningar bÄde i besökshallar och pÄ webbsidor pÄ Internet. Kan ungas intresse pÄverkas av hur kulturarvet kommuniceras?Jag har valt att titta pÄ hur deltagare frÄn kommun, kulturinstitutioner och olika universitet via tvÄ olika projekt samarbetar med design och planering av digitalt historieberÀttande.

Jakten pÄ personlighet: Kan ett företag ha en personlighet, i sÄ fall, var finns den och hur hittar man den?

I vÄrt examensarbete har vi utvecklat en metod som heter THE RED BALLOON dÀr vi hittar varje företags unika personlighet. Alla företag har en unik historia, precis som vi mÀnniskor, det handlar bara om att upptÀcka den. VÄr teori Àr att man mÄste arbeta inifrÄn och ut, lÀra kÀnna kÀrnan i företaget innan man vet vem man Àr och hur man ska kommunicera. I det hÀr arbetet fÄr ni lÀsa om varför det Àr sÄ viktigt att hitta ett företags personlighet..

Kvinnors upplevda genuskontrakt under 1930- 1960- talet Fyra kvinnors upplevelser, tankar och Äsikter om genusuppdelningen i samhÀllet

I min tidigare studie undersökte jag hur kvinnor framstÀlldes i veckotidningar under 1930- 1960- talet med stöd frÄn Yvonne Hirdmans kontraktsteori. I denna uppsats ville jag titta pÄ likheter och skillnader mellan Hirdmans teori, resultatet frÄn min tidigare studie samt "verkligheten". Verkligheten representeras i denna studie av fyra kvinnor som upplevt det sÄ kallade husmoderskontraktet. Det Àr alltsÄ deras erfarenheter, tankar och Äsikter som stÄr i fokus. För att ta reda pÄ detta anvÀnde jag mig av intervjuer, och hamnar under rubriken muntlig historia.

?Det Àr historia i allting? - en studie om historieundervisning i Ärskurs 1-3

Följande undersökning bygger pÄ intervjuer med lÀrare dÀr deras planering och utformning av historieundervisningen Àr i fokus. Hur tÀnker lÀrare kring historieundervisningen i de tidigare Ären, Ärskurs 1-3? PÄverkar elevgruppen lÀrarens val av metoder och hur tÀnker lÀrarna kring elevernas uppnÄende av ett historiemedvetande med historieundervisningen som grund? FörfrÄgningarna syftar pÄ lÀrarnas arbetssÀtt och för att fÄ svar pÄ detta genomfördes kvalitativa intervjuer som ger respondenterna möjlighet att formulera sina egna svar. Jag intervjuade tre lÀrare som alla undervisar i nÄgon utav Ärskurserna 1-3 men Àven i samma rektorsomrÄde. En svÄrighet som pÄtrÀffades nÀr arbetet inleddes var att det inte i sÄ stor utstrÀckning förekom litteratur med inriktning mot de tidigare Ären.

Egna betygskriterier & ÀmnesmÄl

Detta arbetes syfte Ă€r att undersöka hur betygskriterier och Ă€mnesmĂ„l i historia utformas pĂ„ lokal nivĂ„ i högstadieskolan. För att kunna göra undersökningen har jag valt att intervjua tvĂ„ lĂ€rare och analysera texter pĂ„ lokala kriterier frĂ„n tvĂ„ skolor. De tvĂ„ skolorna representerar en kommunal skola, Norrlyckeskolan i ÖdĂ„kra samt en fristĂ„ende skola, Kunskapsskolan i Landskrona. I mitt arbete redovisar jag respektive skolas arbetssĂ€tt och pedagogik. Jag har i min analys gjort en jĂ€mförelse mellan dessa tvĂ„ skolor för att pĂ„ sĂ„ sĂ€tt se om kriterierna skiljer sig Ă„t mellan skolorna.

Nationalparker i Sverige med Haparanda SandskÀr som exempel

De svenska nationalparkerna har tillkommit under ungefÀr 100 Är, etthundra Är av skiftande tid och samhÀllsförÀndringar. Uppsatsens syfte har varit att göra en periodisering av nationalparksbildandet i Sverige och se vad denna periodisering har för olika orsaker i samhÀllslivet. Sex olika perioder har kunnat urskiljas som har sin grund i industrialisering, depression, folkhemsbygge, lagstiftning kring kulturminnesvÄrd, hembygdsrörelsens utbyggnad och miljövÄrd. Nationalparken Haparanda SandskÀr har anvÀnts som belysande exempel pÄ hur en nationalpark bildas och som ett exempel ur den senaste perioden..

Entreprenörskap och byrÄkrati, kan det förenas? : En undersökning av entreprenellt ledarskap i tillvÀxtföretag

Denna uppsats handlar om Ă€mnet entreprenörskap, som en ledningsform av tillvĂ€xtföretag. Ämnet belyses utifrĂ„n en fallstudie av företaget Academic Work. Academic Work Ă€r ett ungt bemanningsföretag med en snabbvĂ€xande historia. Syftet med denna undersökning Ă€r att med hjĂ€lp av det valda företaget och analysen av denna organisation fĂ„ en ökad förstĂ„else för Ă€mnet entreprenellt ledarskap i tillvĂ€xtföretag..

Vid min sida : en undersökning av mÀnniskans relation till hÀsten under vikingatid och medeltid

The purpose of this essay was to try to understand the relationship between the horse and man during the last part of the Iron Age and trough out the Medieval Age. To be able to get a result I investigated the horse's tending, work within agriculture, riding, warfare, breeding, to stable horses, oxen, sports and hunting, eating of the horse and age at slaughter and more. The results showed that the horse's position changed from the later part of the Iron Age throughout the Medieval Ages and in different ways for, respectively, the elite as for the peasant culture..

Askgravplatsen - ett gravskick i tiden : gestaltningsförslag av en ny askgravplats pÄ Norra kyrkogÄrden i Lund

Detta Àr ett kandidatarbete i trÀdgÄrdsdesign. Arbetet Àr ett gestaltningsförslag av en askgravplats pÄ Norra kyrkogÄrden i Lund. Syftet med examensarbetet Àr att göra en gestaltning som samspelar med omgivningens gröna kulturarv för att möta det framtida behovet av fler askgravplatser. UtgÄngspunkten i examensarbetet Àr ett uppdrag frÄn KyrkogÄrdsförvaltningen i Lund. Uppdraget gÄr ut pÄ att göra ett gestaltningsförslag för Kvarter 22 pÄ Norra kyrkogÄrden.

Tyresö gymnasium, en restaurering.

Restaurering handlar om att spara nÄgot av det existerande och anvÀnda sig av det, om det sÄ Àr en struktur, ett minne, en detalj eller den inre luftmassan. FrÄgan Àr varför man i vissa fall sparar en trÀbit frÄn 1700-talet som Àr sned och sliten, nÀr man skulle kunna byta ut den till en rak istÀllet, men mÄla den i samma kulör. Det Àr alltsÄ nÄgonting i just den slitna trÀbiten som förmedlar nÄgot till oss. Kanske en kÀnsla av att vi Àr del av en historia och ett sammanhang. I projekt som handlar om restaurering jobbar arkitekten med just hanteringen av historia men ocksÄ skapandet av framtiden.

LÀromedelsanalys av matematikböcker frÄn sekelskiftet 1900 : Vad skiljer böcker skrivna av kvinnor frÄn böcker skrivna av mÀn?

???Syftet med studien Àr att jÀmföra matematiklÀromedel frÄn runt Är 1900 skrivna av kvinnor med lÀromedel skrivna av mÀn. I studien analyseras fem matematiklÀromedel varav tre skrevs av kvinnor och tvÄ skrevs av mÀn. Min frÄgestÀllning belyser vad som mÀrker ut de olika lÀroböckerna, vilka skillnader som finns mellan de olika lÀromedlen och avslutningsvis vad som förenar böckerna skrivna av kvinnor.Jag fann endast tre kvinnor som gav ut lÀromedel vid den aktuella tidsperioden, dessa tre kvinnor var Anna Borgström, Anna Kruse och Anna Rönström, vilkas lÀromedel jag dÀrför valde att studera. Jag valde dessutom att studera lÀromedel av  Konrad Asperén och Adolf Meyer dÄ jag upplevde att deras lÀromedel var relevanta i min undersökning.Jag anvÀnde mig av metoden textanalys i min undersökning.

EnvÀldigt massvÀlde: analys av den libyska ideologin och det libyska samhÀllet i historiskt perspektiv

Denna uppsats behandlar det libyska politiska experimentet, nÀrmare bestÀmt de historiska omstÀndigheter i Libyen och omvÀrlden som kom att samverka för att gruppen kring Moammar al- Khadaffi kunde ta makten i september 1969. Uppsatsen beskriver och analyserar Àven de ideologiska och kulturella komponenter som den ikraftvarande massvÀldesideologin bestÄr av. UtifrÄn dessa komponenter, i huvudsak nationalism, ledarcentrism samt traditionalism, konstateras en pÄfallande likhet med den italienska fascismen i frÄga om mÄl och medel..

<- FöregÄende sida 31 NÀsta sida ->