Syftet med denna uppsats är att visa hur historien kring barnavården påverkat dagens sociala barnavård, vilka förändringar som har skett och vilka äldre syn- respektive arbetssätt som finns kvar. Vi vill även undersöka dagens intentioner med det sociala barnavårdsarbetet, finns det eventuella hinder som försvårar dessa?Uppsatsen inleds med en bakgrundsbeskrivning av socialtjänstens barnavårds historia, lagförändringar, förhållningssätt, etik och ungdomars röst. Detta mynnar sedan ut i hur det sociala arbetet ser ut idag med fokus på socialsekreterarnas arbete med barn, unga och deras familjer. Vi har använt oss av en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer där vi intervjuat tre socialsekreterare ifrån tre medelstora kommuner i södra delen av Stockholm.I vårt resultat och analysdel har vi använt oss av bakgrunden, tidigare forskning, teoretiska perspektiv samt vårt intervjumaterial.

Undersökningen är en kvalitativ studie där sex förskolebarn intervjuas enskilt vid tre olika tillfällen. Under intervjun läser vi en ambivalent bilderbok varpå jag som intervjuare ställer frågor. Studiens syfte är att undersöka hur barn tolkar ambivalenta bilderböcker och huruvida de väljer bilden eller textens historia och varför. Frågeställningarna utgörs av;I vilken utsträckning väljer barnen texten eller bildens historia?Varför tolkar barnen historien som de gör?Ökar barnens talförhet under intervjutillfällena? I boken om Uma är bilderna inte entydiga utan innehar en mängd information som direkt motsäger texten.

Utifrån en brief från Familjebostäder AB i Stockholm fick vi förfrågan att arbeta med 21 stycken bostadshus i Farsta och Farsta Strand där uppgiften var att inreda dess entréer och korridorer. Målet var att skapa en hållbar identitet för de olika fastigheterna samt en förbättrad bostadsmiljö för de boende.Resultatet blev en miljö som upplevs välkommnande och hemtrevlig för de boende samt de besökande. Det finns ett tydligt rörelsemönster och en lekfull inredning som kopplar samman husens historia med dagens estetik..

Vägen till Klockrike kan läsas som vandringens och vägarnas historia i industrialiseringsprocessens skugga. Boken är också en litterär uppgörelse som Harry Martinson gör mot kollegor och motståndare i sitt naturengagemang.

I kursplanen för ämnet historia i gymnasieskolan slår skolverket fast att undervisningen i ämnet skall syfta till att ge eleverna en förståelse för olika nationer, länder och regioners utveckling och vad som format den. Tillsammans med det svenska skolväsendets övergripande läroplan och den värdegrund som förmedlas, vilken lägger en central vikt vid fostran av eleverna till demokratiska och toleranta individer, bör tonvikten i historieundervisningen fokusera vid att ge en ökad förståelse för olika grupper och deras situation utifrån hur de utvecklats genom tiden. Syftet med denna undersökning är att genom en fallstudie av undervisning kring Rysslands 1900-tals historia se om det går att förändra elevernas attityder till just ryssar i en positiv riktning. Detta resultat generaliseras sedan även mot andra grupper och undervisning kring dem. För att göra detta har vi dels undervisat en grupp elever i det aktuella ämnet samt utfört attitydundersökningar i två grupper av elever.

Lövgången var ett vanligt element i trädgården under renässansen, och den var mer använd här i Sverige än i övriga Europa. Lövgången blev troligtvis mer använd i Sverige på grund av att det kallare klimatet inte kunnat erbjuda samma blomsterprakt året om vilket gjorde att man istället arbetade med mer stabila element. Några utav dessa lövgångar finns bevarade än idag och är nu mer än 250 år gamla. Två av dessa finns på Vrams Gunnarstorps och Skabersjös gods i Skåne. Lövgångarna på Vrams Gunnarstorp och Skabersjö har kommit att bli två värdefulla element i den Svenska trädgårdskonstens historia, och man är angelägen om att bevara dem länge det går.

I uppsatsen är kunskapsteoretiska spörsmål av betydelse. Filosofen Ludwig Wittgensteins tankar om språk och mening utgör den teoretiska utgångspunkten.Vid läsning av Enqists roman "Boken om Blanche och Marie" redovisas tolkningsförslag på kärlekstemat utifrån den teoretiska bakgrunden och en politisk och social medvetenhet med rötter i 60-talets experimentella prosa. Genom ett läsarorienterat betraktelsesätt visas ett samspel mellan text och läsare och mellan form och innehåll..

Undersökningen är en kvalitativ studie där sex förskolebarn intervjuas enskilt vid tre olika tillfällen. Under intervjun läser vi en ambivalent bilderbok varpå jag som intervjuare ställer frågor. Studiens syfte är att undersöka hur barn tolkar ambivalenta bilderböcker och huruvida de väljer bilden eller textens historia och varför. Frågeställningarna utgörs av;I vilken utsträckning väljer barnen texten eller bildens historia?Varför tolkar barnen historien som de gör?Ökar barnens talförhet under intervjutillfällena? I boken om Uma är bilderna inte entydiga utan innehar en mängd information som direkt motsäger texten.

Uppsatsen tar upp breddningen av Kungsgatan i Norrköping. Här listas orsakerna till varför ingreppet genomfördes, konsekvenserna detta fick för kulturmiljöerna och motståndet som uppstod när hotet började realiseras. Uppsatsen tittar på vilka faktorer (politiska, stadsplanemässiga, kulturvårdande, ekonomiska) som påverkar en gatas förändring och vad som värderas högst..

Det här kandidatarbetet handlar om Barsebäcks gods och dess parks historia. Godset har en historia som sträcker sig ända tillbaka på 1400-talet och kom i familjen Hamiltons ägor år 1743, köparen var Gustaf David Hamilton. Parken har haft en hel del skepnader under århundradena som speglar dess historiska storhet. Fram till år 1889 hade parken lindalléer, vallgravar och bestod av parterrer. Men år 1889 gjordes parken om till den stil som kallas ?Engelsk lustpark ? och det var även under denna tid som slottet byggdes om. Jag har sammanställt de ritningar och texter av bland annat Burman- Fischer, Barfod, Carl Hårleman, Adolf Fredrik Barnekow och Carl von Linne, för att få ett historiskt perspektiv över godset. Man ser tydligt att alla har haft sin egen syn på godset samt egna förslag på hur man skulle ha kunnat förbättra det. Den Engelska lustparken tog sin form i England i början på 1700-talet och spred sig över Europa och nådde Sverige på 1800-talet.

Syftet med mitt examensarbete är att studera kommunikationen mellan lärare och elev. Det som är spännande är att se om kommunikationen mellan dessa fungerar. Detta kan ses med hjälp av den analysmodell som Wickman (2002) skapat. Han använde även denna modell för att studera kommunikationen. Studien kommer fokusera på lärarens kommunikation med eleven i ämnen som historia och matematik.För att kunna undersöka mitt syfte har jag som ovan nämnts tagit hjälp av Wickmans (2002) analysmodell.

Uppsatsens syfte är att undersöka den syn på kunskap som förmedlas i läroböcker samt att diskutera denna syn utifrån hur lärare ser på sin användning av läromedel. Studien görs som en jämförande kvalitativ undersökning av sex läroböcker från två skilda tidsperioder, sekelskiftet 1900 samt sekelskiftet 2000. Den utgår från frågeställningar som om läroböckernas övergripande syfte skiljer sig mellan böckerna, vilken betydelse läroboken har för lärarnas arbete och om det går att se någon övergripande förändring i attityd till läroböcker. Med dessa frågeställningar som utgångspunkt genomförs en textanalys samt en enkätstudie. I textanalysen undersöks och diskuteras både tilltal och beskrivningar, innehåll och teman samt värderingar och attityder.

Examensarbetets syfte var att undersöka vilka parametrar som har störst inverkan på rakheten i processen dragen stång, med avseende på kortvågighet samt vilka faktorer som har störst inverkan på dragskivans slitage. Materialet som undersöktes var OVAKO 803 D som är en storvolymsprodukt, 6 stycken trådringar testades varav 3st var valsad tråd och resterande 3 st skalsvarvade. Parametrar som undersöktes var dragkonans vinkel, bärningens längd och övergångsradien mellan dessa. Statistisk försöksplanering med fullständigt faktorförsök har använts..

En attraktiv stad är ett vitt begrepp. Vad som är attraktivt för någon behöver inte vara det för någon annan. Vissa faktorer bedömer jag dock att de flesta är överens om krävs för att vi ska trivas i staden. Det handlar om fysiska och sociala faktorer men också om rekreationsmöjligheter, historia, kulturutbud, skönhet med mera. I dettta arbete har jag studerat de fysiska faktorerna närmare och kommit fram till att skala, entréer, gruppering av hus och tydlighet i stadsrummet är viktiga ingredienser i områden där människor bor och arbetar. Dessa fysiska faktorer har jag sedan försökt att arbeta in i ett förslag till stadsförnyelse i industriområdet Sorgenfri i östra delen av centrala Malmö. För att få en bild av vad som gör staden attraktiv har jag bland annat studerat dess historia och dess parker och grönområden.

Intentionen med denna studie som fått namnet en resa tar sin början - a journey begins är att låta olika kvinnor spegla sin resa genom livet ur ett klassperspektiv. Denna resa börjar med en förförståelse som symboliserar vår egen vandring och vad som influerat oss att skriva om kvinnors relation till klass. Därefter följer ett bakgrundskapitel som redogör för vad klassbegreppet innebär i just denna studie och vilken form det tidigare intagit längs människans och samhällets långa historia. Nästkommande kapitel återger hur tidigare forskning i ämnet har sett ut. Bourdieus teori om kapitalets inflytande över olika sociala fält och Yvonne Hirdmans teori om genussystemet presenteras i teorikapitlet.