Omfattande studier pekar på att arbete är bra för den psykiska hälsan. Detta genom att det ger tillgång till gemenskap och socialt stöd. Parallellt med detta har arbetsledaren en viktig roll för hur klimatet är på arbetsplatsen. Det finns forskning som tyder på att personer med funktionshinder ibland upplever ett utanförskap, att ha tillgång till arbete och arbetskamrater är därför viktigt för dem. Personer med funktionshinder som saknar förvärvsarbete kan via lagar ha rätt till insatsen daglig verksamhet.

Rättsutvecklingen går ständigt framåt och reglerna om fåmansföretag har ändrats successivt under åren. Innebo?rden av begreppet samma eller likartad verksamhet framgår inte tydligt av lagtexten eller förarbetena. Tolkningen av 57 kap. 4§ IL har därmed blivit föremål för prövning i ett flertal rättsfall av domstolen.Den 16 november 2012 fastställde HFD ett antal förhandsbesked från SRN.

Denna uppsats är en kvalitativ studie med hermeneutiskt utgångspunkt och en deduktiv ansats. Uppsatsen behandlar funktionshindrade och deras syn på deltagande i daglig verksamhet. Syftet med studien är att undersöka och få en ökad förståelse för den dagliga verksamhetens betydelse för den vuxna funktionshindrade. Jag har valt att fokusera på huruvida känslan av sammanhang och egenmakt främjas genom den dagliga verksamheten samt om individerna upplever stigmatisering till följd av deltagande i den dagliga verksamheten. För att samla in det empiriska materialet har jag använt mig utav semistrukturerade intervjuer som vetenskaplig insamlingsmetod.

Syftet i föreliggande studie är att undersöka en grupp barns uppfattningar av delaktighet och inflytande i fritidshemmets verksamhet. Jag använde mig av en kvalitativ undersökningsmetod i form av öppna intervjuer. Den information som intervjusvaren gav bearbetades enligt den fenomenografiska ansatsen. 13 intervjuer genomfördes med barn i åldern 7-11 år på ett fritidshem.Resultatet visar att barnen har en tydlig uppfattning av vad de har delaktighet i och inflytande över i fritidshemmets verksamhet. Barnen beskriver den fria leken, stormötet och social samvaro som tillfällen där de har möjlighet att bestämma.

Syftet med denna studie var att undersöka hur inspirationen från Reggio Emilias filosofi tar sig i uttryck i pedagogisk verksamhet, ur pedagogers synvinkel. De frågeställningar som ingick i studien var: Hur uppfattar pedagoger Reggio Emilias pedagogiska filosofi? Hur kommer inspirationen av denna filosofis teori till uttryck i praktisk verksamhet? Vilken inverkan har Reggio-inspirationen på barnen, enligt pedagogers uppfattning? I bakgrunden redovisades bl.a. forskning om Reggio Emilias pedagogiska filosofi. Studien var kvalitativ med en fenomenografisk ansats, vilken beskriver människans uppfattningar av olika fenomen.

I februari 2014 valde Världsnaturfonden (WWF) att ge Nordhavsräkan rött ljus med motiveringen att det i första hand görs dåliga beståndsuppskattningar. Beslutet har skapat heta debatter inom svenskt räkfiske där många intressenter är involverade med olika åsikter och synpunkter. Syftet med denna studie är att skapa förståelse för hur storskaliga yrkesfiskare ser på fisket som verksamhet men även deras uppfattning om den nuvarande förvaltningen i Skagerrak och Kattegatt. I studien intervjuades totalt fem svenska och danska storskaliga yrkesfiskare som bottentrålar i Skagerrak och Kattegatt. I studien presenteras räkfisket i fyra teman; ideologiska positioner, förvaltning, glappet mellan teoretisk och praktisk kunskap samt synen på naturen.

Vi har valt att skriva om tematiskt arbete i förskolan. Tematiskt arbete innebär att pedagogen integrerar flera olika ämnen under ett och samma tema. Grundidén är att barnen får möjlighet att utvecklas och lära sig om temat på olika sätt, både teoretiskt och praktiskt. Vårt syfte med denna undersökning är att belysa tematiskt organiserad verksamhet i förskolan. För att nå fram till detta undersökte vi hur en pedagog resonerar kring det tematiska arbetssättet samt hur det ter sig i den pedagogiska verksamheten.

Uppsatsen har för avsikt att klargöra aspekter som finns inom ramen för estetisk verksamhet, ett kärnämne som alla gymnasieelever läser. Kursen har olika inriktningar så som bild, dans, drama, slöjd, musik och ämnar till att utveckla elevernas känslor och tankar i kreativ form. Arbetet är begränsat till att se hur bildämnet, inom estetisk verksamhet, kan påverka elevernas självbild och självkänsla, och hur ämnet kan ämnet kan utrusta dem till att bli de kreativa människor som arbetslivet så ofta efterfrågar. Vidare undersöker uppsatsen hur ämnet kan användas till att uppfostra eleverna till att bli demokratiska samhällsmedlemmar. Forskningen är fokuserad kring fem kvalitativa intervjuer med kvinnor i åldrarna 40-60 år.

IS- och IT-strategier är ett koncept som idag är av stor betydelse för verksamheter, både inom den privata och offentliga sektorn. Problemställningen i detta arbete syftar till att undersöka vad som bör ingå i en IS/IT-strategi för att den ska vara ett bra styrdokument för en offentlig verksamhet. Informationen från studien syftar även till att finna ett tillvägagångssätt som är lämpligt vid utvecklandet av en IS/IT-strategi.De slutsatser som drogs från studien påvisar att IS/IT-strategier bör vara heltäckande för verksamheter och att strategin har tydliga kopplingar till verksamhetens övriga mål. En IS/IT-strategi bör vara ett måldokument där detaljrikedomen är lång och verksamhetstiden är mellan 3 och 5 år.Studien påvisar även att det kan fungera bra att utveckla en IS/IT-strategi internt inom kommuner, men att ett bra resultat även kan uppnås med extern hjälp. En viktig faktor för att skapa en framgångsrik strategi är att ha delaktighet vid utvecklandet.

Detta är ett examensarbete från Bild och visuellt lärande på Malmö Högskolas lärarutbildning. Arbetet är en sammanställning av diskursanalyser av nio olika texter från den process som resulterat i att Estetisk verksamhet inte blir ett gymnasiegemensamt ämne i den nya gymnasieskolan Gy 2011. Analyserna utfördes i enlighet med Norman Faircloughs metod för kritisk diskursanalys. Syftet med arbetet var att undersöka den diskursiva och sociala praktiken i de nio olika texterna. Följande två frågor ställdes: Vilka diskursordningar råder i texternas resonemang om Estetisk verksamhets funktion och mening i gymnasieskolan? Vilka idéer går att uttyda ur texterna om vilken typ av samhällsmedborgare som kommer att formas med ett Gy 2011 där Estetisk verksamhet försvinner? Undersökningen resulterade i följande: I de nio texterna rådde huvudsakligen två diskursordningar, en marknadsekonomisk diskursordning och en humanistisk diskursordning.

Balanced Scorecard [svenska; balanserad styrning] är ett koncept framtaget för vinstdrivande verksamheter men kommunförbundet har genomfört försök med adoptering av balanserad styrning i kommunal verksamhet, med vissa skillnader som motiverar anpassningar. Förvaltningen kommunkansliet i Tierps kommun har officiellt arbetat utifrån balanserad styrning sedan 2003 och anledningen till varför de började arbeta utifrån metodiken i balanserad styrning grundar sig företrädesvis i att den traditionella ekonomistyrningen konstaterades vara otillräcklig parallellt som den inte levererade en helhetsbild över verksamheten. Jag har genomfört en fallstudie vid kommunkansliet i syfte att se hur konceptet verkar i offentlig verksamhet. Fallstudien syftar till helhetsförståelse och insikt, vilket innebär att den vetenskapliga inriktningen på arbetet är hermeneutiskt. Undersökningen är av kvalitativ karaktär baserad på individuella intervjuer bland förvaltningschefen, enhetschefer samt medarbetare och jag har använt mig av den abduktiva forskningsansatsen i arbetet.

Jag har gjort en intervjustudie med utgångspunkt ien sociokulturell syn på lärande. Syftet var att studera hur fritidspedagoger beskriver lärande, hur de uppfattar lärande på fritidshemmen samt vilken roll de uppfattar att kvalitetsmätning har i fritidshemmens och fritidspedagogernas verksamhet.I min bakgrundsdel beskrev jag fritidshemmets historia. Jag gav också en bild av hur det ser ut idag. I teoridelen redogjorde jag i korthet för lärande utifrån ett sociokulturellt perspektiv samt för teori om lärande i fritidshem.Jag valde en kvalitativ ansats och en halvstrukturerad intervju som redskap. Tanken med den halvstrukturerade intervjun med öppna frågor var att få berättande svar.Intervjupersonerna var ovana att tänka på sin verksamhet utifrån lärandebegreppet.

Syftet med denna uppsats är att få kunskaper om hur elever med svenska som andraspråk förhåller sig till slöjden som  ett kommunikationsämne. Syftet är även att få mer kunskaper hur jag i det pedagogiska arbetet kan arbeta med elever med svenska som andra språk. Utgångspunk tas med hjälp av sociokulturella teorier. I den sociokulturella perspektivet betonas kommunikationen mellan människor. Samtal mellan människor gynnar språk och kunskapsutvecklingen.

Denna uppsats handlar om att utveckla ett balanserat styrkort till Individ och familjeomsorgen på Rosengård i Malmö. Individ och familjeomsorgen är en del av Socialförvaltningen. Det balanserade styrkortet är från början utvecklat för den privata sektorn, men har på senare tid börjat användas i den offentliga sektorn. Vi har använt oss av den institutionella teorin och den strategiska teorin.Syftet med uppsatsen är att se om ett balanserat styrkort kan fungera som ett kompletterande styrverktyg till budgeten och på detta sätt bidra till en mer effektiv verksamhet. Som metod har vi använt oss av en kvalitativ fallstudie.

Denna uppsats handlar om att utveckla ett balanserat styrkort till Individ och familjeomsorgen på Rosengård i Malmö. Individ och familjeomsorgen är en del av Socialförvaltningen. Det balanserade styrkortet är från början utvecklat för den privata sektorn, men har på senare tid börjat användas i den offentliga sektorn. Vi har använt oss av den institutionella teorin och den strategiska teorin. Syftet med uppsatsen är att se om ett balanserat styrkort kan fungera som ett kompletterande styrverktyg till budgeten och på detta sätt bidra till en mer effektiv verksamhet. Som metod har vi använt oss av en kvalitativ fallstudie.