Ett flertal företagsskandaler karaktäriserade 2000-talet, bland annat genom företaget Enron där aktieägarna förlorade stora summor pengar genom att redovisningen manipulerats under ett flertal år. I Göteborg hade tjänstemän gjort privata inköp och lät kommunen stå för fakturorna. Dessa händelser har bland annat lett till att begreppet internkontroll har blivit om än viktigare i dag, för att förebygga att händelser likt dessa upprepas. Internkontroll handlar om en integrerad process inom organisationen där syftet är att se till så att de mål som fullmäktige antagit uppfylls.Syftet med studien är att öka förståelsen för institutionella strukturer som påverkar arbetet med internkontroll i en offentlig organisation genom att, beskriva internkontrollarbete, identifiera institutionella mekanismer i en kommunal organisation samt upprätta en analysmodell för arbetet med internkontroll.Uppsatsen utgår från ett deduktivt upplägg där befintliga teorier används för att förstå en specifik händelse. Vidare används ett aktörssynsätt vilket syftar till att skapa en förståelse för olika processer och samband som beskriver verkligheten.

Denna fallstudie berör Corporate Social Responsibility (CSR) och den interna kommunikationen av CSR inom finanssektorn. De organisationer studien har applicerats på är Swedbank och Nordea där studien belyser kommunikation av CSR från central nivå till lokal och vise versa. Idag blir företag i större utsträckning än tidigare granskade inom områdena samhällsarbete och hållbarhetsfrågor. Swedbank och Nordea är två stora aktörer inom finanssektorn, en sektor som tidigare setts ha en mer indirekt påverkan än direkt, och verkar för att samhället ska fungera genom in- och utlåning.Den externa kommunikationen från organisationerna bygger på att den interna kommunikationen ska fungera och leda till ett utförande av det som utlovas på hemsidor, CSR-rapporter, hållbarhetspolicys etc. För att undersöka detta har en kvalitativ fallstudie genomförts med intervjuer genomförda på central, regional och lokal nivå inom de både organisationerna.

Under 1900-talets senare hälft har lönesättning via enskilda lönesamtal, så kallad individuell lönesättning blivit den rådande lönebildningen i offentlig verksamhet. Tidigare utgick den offentliga sektorns lönebildning från löneskalor och tarifflöner, så kallad lönetrappa efter ålder och erfarenhet. Den offentliga sektorn kan anses vara en komplex organisation på grund av dess krav på demokrati, hushållande med samhällets resurser och tillämpande av offentlighetsprincipen. Dessa kan ha en påverkande effekt på hur lönebildningen ser ut samt den individuella lönens funktion som belöningsincitament och styrmedel. Syftet med detta examensarbete var att genom en intervjustudie med fenomenografisk ansats undersöka vilka uppfattningar som fanns ute i den offentliga verksamheten kring den individuella lönen och dess effekter.

Problem/Bakgrund: Under de senaste decennierna har det skett ett paradigmskifte inom företagsvärlden bl a när det gäller ledarskap och synen på de anställda. Det innebär en ny människosyn som fokuserar på ökat ansvar och handlingsfrihet för medarbetarna vilket också ställer nya krav på människors självständighet. Detta öppnar upp för en ny typ av lärande och utveckling inom organisationerna, inte bara för de anställda utan också för deras ledare.Syfte: Syftet med uppsatsen är att ta reda på hur chefers lärande och utveckling ser ut samt studera hur chefer stöds och fortbildas i sin chefsroll.Beskrivning: Utifrån ett uppdrag av ett rekryteringsföretag har en kvalitativ undersökning gjorts om chefers lärande. De teoretiska utgångspunkterna har bl a varit Sennets syn på människan i den nya kapitalismen, det kommunikativa ledarskapet, teorier om lärande samt kvinnligt perspektiv på ledarskap. Sex intervjuer har utförts och analyserats utifrån ett antal teman, bl a ledarskapet och personalen, inställning till utbildning inom ledarskap och det egna lärandet.Slutsatser/Resultat: Informanterna tycker att det är viktigt att möta kraven från det nya samhället och medarbetarna och har olika sätt att utveckla sig.

Sedan mitten av 1900- talet har användningen av arbetssättet projekt ökat i bådeprivat och offentlig sektor. I och med ökningen blir frågor om hur projekt i störreutsträckning kan nå sina mål allt mer intressanta. En av projektets utmaningar äratt hantera den osäkerhet som finns naturligt i arbetssättet. För att hanteraprojektets osäkerhet har undersökningen identifierat två perspektiv inomforskningen av risk- och osäkerhetshantering. Det första perspektivet,argumenterar för användningen av olika analysmetoder för att identifiera ochåtgärda risker som projektet kan utsättas för.

Syftet med denna studie är att undersöka vilka faktorer två akademiska studentgrupper ? blivande socionomer och civilingenjörer ? värdesätter hos en potentiell arbetsgivare samt utreda om det föreligger skillnader i värdesättning av dessa faktorer utifrån utbildningstillhörighet. Syftet är även att undersöka hur kvinnor och män värdesätter dessa faktorer.skning Om en organisation har kunskap om vilka arbetsgivarfaktorer potentiella medarbetare finner attraktiva finns större chans att det strategiska arbetet med Employer Branding når framgång (Moroko& Uncles, 2008). Både privat och offentlig sektor arbetar idag för att bli ett attraktiv arbetsgivare (Parment, Wetterberg & Myrén,2009) De individer som nu gör entré på dagens arbetsmarknad tillhör Generation Y (Parment, 2008). En förutsättning för att bli en attraktiv arbetsgivare är att organisationen har kunskap om vad som attraherar unga (Franzon & Lundgren, 2003).I studien användes webb- och postenkät som tillvägagångssätt för insamling av datamaterial.

Problem:Bland landstingsorganisationers viktigare ekonomistyrnings-modeller finns resursfördelningsmodeller och resursomvandlings-modeller. Vi ser möjliga samband mellan användandet av resursfördelnings- och resursomvandlingsmodeller samt landstingens budgetutfall. Det är därmed av intresse att undersöka hur resursfördelningsmodellerna och resursomvandlings-modellerna används i olika svenska landsting idag samt hur de påverkar ekonomin. Syfte:Syftet med denna uppsats är att kartlägga hur olika svenska landsting fördelar och omvandlar sina resurser samt hur detta påverkar deras budgetutfall. Metod:I denna uppsats valde vi att använda oss av en enkät när vi samlade in information.

I denna studie undersöks det ledarskap som idag bedrivs inom Skånes kommunala verksamheter, utifrån nio ledarskapsstilar som är kompatibla med organisatorisk framgång världen över. Frågeställningen ?Finns det några skillnader mellan manligt och kvinnligt ledarskap i Skånes samtliga kommuner, studerat utifrån McKinseys nio ledarskapsstilar?? har syftet att undersöka eventuella könsskillnader i ledarskap.Fördelningen i studiens population har syftet att kartlägga samt studera de skillnader det manliga och kvinnliga ledarskapet kan ge exempel på. Urvalsgruppen har således fått svara på en enkät behandlande de områden de eventuellt kommit i kontakt med under sin chefskarriär och därmed fått bedöma sitt agerande.Enkäten skickades ut till totalt 101 chefer, fördelat på 54 män och 47 kvinnor, inom Skånes samtliga 33 kommuner. 65 svar erhölls, fördelat på 31 kvinnor och 34 män.

The purpose with this essay is to study the public support givers view of the concept innovation and to study how the public support givers discuss and act around the division of public support to entrepreneurs innovations. The purpose is further to describe if the division of public support favour or not favour environmental innovations and to examine if the public support givers consider the industry for environmental innovations is profitable for the society?s economy.We have done several case studies where we have interviewed eight public support. Support givers in this essay are defined as public authorities and other organisations on local, national and/or international level that gives public support to innovations. The public support givers that take part of the essay is VINNOVA, ALMI Stockholm, Innovationsbron, Energimyndigheten, SU Holding AB, KTH Holding, Västra Götalandsregionen and MISTRA.Our theoretical starting point is Silverman and Baums theory ?Picking Winners or Building Them?.

Allt större krav ställs idag på den offentliga sektorn. Det har också skapat höga krav på effektivitet och rationalisering inom offentlig verksamhet, exempelvis kommunal service. Faktum är att det idag nästan ställs samma krav på kommunal verksamhet som på ett vinstmaximerande företag. Visst finns det skillnader mellan företag och kommunala förvaltningar i till exempel uppdrag, men kronorna bör hållas i lika hårt i båda fallen. Dessa högre krav leder också till att kommunal organisation, ledning och styrning måste vidareutvecklas och fungera så effektivt som möjligt.

Antibiotikaresistens är idag ett viktigt globalt folkhälsoproblem. Ifall vi förlorar antibiotika som skydd mot bakteriella infektioner kommer det att påverka både samhälle och individ i form av ökade samhällskostnader och för individen en ökad morbiditet och mortalitet. Den viktigaste orsaken till uppkomst och spridning av resistens är användning, däribland felaktig användning, av antibiotika vilket selekterar för resistensutveckling. En annan faktor som bidrar till en ökad resistensutveckling är att samma typer av antibiotika används inom flera sektorer: inom human- och veterinärmedicin såväl som inom djuruppfödning och jordbruk. Resistens inom en sektor kan spridas vidare till en annan, till exempel kan resistenta bakterier spridas från djur till människa genom direkt eller indirekt kontakt.

Det svenska välfärdssystemet är ett komplext system som inkluderar en mängd olika servicefunktioner, olika former av stödjande verksamheter och olika finansieringsmodeller. Det kombinerar ett professionellt utförande med en serviceinriktning. Där finns en avsaknad av utvärderingar om hur individer utnyttjar de olika samverkande komponenterna i systemet. Komplexiteten begränsar möjligheterna till att studera interaktioner mellan dess olika delar.Termen ?kommundiagnos? introducerades i Sverige under 1970-talet.

De flesta företag strävar i huvudsak efter att maximera värdet av sitt företag och ett sätt att öka värdet av företaget kan vara att genomföra investeringar. En viktig faktor för att lyckas med sina investeringar är att skapa en strategi och att följa denna är avgörande för att nå dit man vill. Strategier kan utformas på olika sätt, men gemensamt för alla strategier är att de måste hantera osäkerhet. Syftet med denna uppsats är att undersöka vad små- och medelstora företag upplever som osäkerhet vid investeringar samt hur företagen hanterar dessa. Valet av små- och medelstora företag grundar sig på att den största delen av tidigare forskning inom detta ämne är gjord på stora företag.

Ett whistleblowingsystem, på svenska kallat visselblåsningssystem, är till för att underlätta för en anställd att slå larm om oegentligheter på en arbetsplats. Det kan vara en särskild mejladress, telefonnummer eller hemsida som arbetsgivaren inrättat för ändamålet att arbetstagaren ska kunna rapportera oegentligheter. En visselblåsare kan även vända sig externt och rapportera oegentligheter, t. ex till media. Att inrätta ett visselblåsningssystem har blivit mer och mer populärt men konsekvenserna för den anställde som visselblåser är ofta av negativ karaktär. Visselblåsaren kan exempelvis bli mobbad på sin arbetsplats, omplaceras eller helt enkelt tvingas bort från sitt arbete.

Problem: På 1990-talet började man att använda nya sätt att organisera och styra kommunala verksamheter på. Dessa nya lösningar bygger på marknadsidéer och förebilderna är hämtade från den privata företagsvärlden. Det är idéer som ska generera produktivitet, effektivitet och kreativa organisationer. Det centrala begreppet är företagisering. Konkurrens och kunder har därmed blivit nya ord för kommunenheterna.I dagens marknadssamhälle har marknadsföring en nyckelroll.