The primary focus of this Master thesis is to study how industrial house building can be implemented during production of rental flats under the terms of public procurement. In order to determine a suitable working process as well as presenting a possible architectonic result of the process, a case study is carried through.A housing projekt is designed on a site i Malmö, where the commisioner is MKB Fastighets AB and the contractor is NCC Komponent with the industrial building system NCC Komplett. The focus of the design is to accomplish high quality apartments to a resonable price, as well as solving the overall scheme for the site.The housing projekt, Kv. Flaggskepparen, built on the consept of a single house model, used to handle the entire site, shows that the building system is well suited to accomodate the commisioners demands.In order to reach the best possible architectonic result with the building system, cooperation initiatded in an early stage of the process is neccesary.A model is proposed to handle the situation under the terms of public procurement. The model suggest that the geometrical design is mainly carried out after inquiry and that architectonic qualities should mainly be defined in a non geometrial way for inquiry..

Bakgrund och problemdiskussion: A?nda sedan Liggio (1974) myntade uttrycket the audit expectation gap, fo?rva?ntningsgapet, har detta fenomen underso?kts av flertalet forskare som kommit fram till att det a?r ett utbrett problem runt om i va?rlden. Felaktiga fo?rva?ntningar pa? revisorn och dennes arbete kan vara till stor skada da? det fo?rsa?mrar fo?rtroendet fo?r revisorsprofessionen och leder till mer kritik mot branschen. Som lo?sning fo?resla?s ofta utbildning fo?r ba?de revisorer och deras intressenter, men na?got som inte studerats lika utbrett a?r hur utbildningen ser ut fo?r de blivande revisorerna, d.v.s.

Virtual Design and Construction (VDC) is the definition for using BIM in the construction process to simulate and analyse the building. Resulting use of the technology will according to proponents lead to fewer construction errors, a better understanding between stakeholders for the construction project, less communication problems and a smoother construction process. Although BIM has according to researchers a big potential, few companies have succeeded in broad and continues implementation. The study aims to identify the factors affecting the implementation. More precisely identify what factors influencing the decision to adopt VDC and potential barriers in the diffusion process. The empirical findings are based on a case study of NCC Construction Sweden.

Vi har i denna rapport jÀmfört produktionsmetoder vid byggande av gÄng- och cykeltunnel under jÀrnvÀg. de metoder vi har jÀmfört Àr lansering och platsgjutning. Projektet som vi har studerat Àr byggandet av en gong- och cykeltunnel under jÀrnvÀg vid Mjölby station. Vid detta projekt lanseras halva tunneln in och halva platsgjuts. Det vi har jÀmfört Àr dels de geotekniska aspekterna, dÀr vi frÀmst har tittat pÄ vikten av förundersökningar, jordegenskapens inverkan, spontning och grundvattnets inverkan.

Konkurrensen pÄ arbetsmarknaden har tilltagit och idag nÀr mÀnniskor byter jobb oftare Àn tidigare har personliga varumÀrken blivit en strategi för att sÀrskilja sig frÄn konkurrenterna. Forskare betonar vikten av ett personligt varumÀrke för att uppnÄ karriÀrsmÄl och uppmuntrar mÀnniskor att anvÀnda sociala medier för att bygga ett personligt varumÀrke.Studiens syfte Àr att undersöka personers uppfattningar och erfarenheter av det egna personliga varumÀrket, dess byggande och dess plats i sociala medier. ForskningsfrÄgorna var hur det egna personliga varumÀrket uppfattas, individers erfarenheter av byggandet av det egna personliga varumÀrket samt individers erfarenheter av det egna personliga varumÀrket i sociala medier.Data samlades in genom intervjuer med privatpersoner och analyserades i flera steg. Personligt varumÀrke beskrivs som en samling styrkor och personliga egenskaper. Utbildning, sprÄkkunskaper, klÀdsel och utstrÄlning Àr delar av det personliga varumÀrket och i stort handlar det om hur man uppfattas av andra mÀnniskor.

En studie har genomförts tillsammans med ett av de Sverigeledande företageninom industriellt byggande. Genom att tillverka husdelar, sÄ kallade volymer, isin fabrik kan de göra byggandet av bostadshus mer effektivt Àn vid traditionellt byggande pÄ plats.För att öka produktiviteten i fabriken har företaget valt att arbeta med Lean. Lean Àr en strategi som har sitt ursprung frÄn den japanska och amerikanska bilindustrin. Grundprincipen Àr att stÀndigt arbeta med att förbÀttra sin verksamhet och eliminera slöseri. Det finns inga konkreta mÄl utan det handlar om att kontinuerligt röra sig i rÀtt riktning.

Detta examensarbete handlar om hur arkitektens roll och arbetssÀtt förÀndras nÀr det byggs industriellt med trÀvolymmoduler istÀllet för traditionellt. Eftersom industriellt byggande Àr ett vÀldigt vitt begrepp har arbetets fokus frÀmst varit pÄ industriellt byggda flerbostadshus av trÀvolymmoduler. En litteraturstudie, fem djupintervjuer av arkitekter som arbetet med trÀvolymmoduler och en fallstudie av projektet Brf TrÀdgÄrden har legat till grund för analysen och slutsatserna. Litteraturstudien visade pÄ att det industriella byggandet dras med en dÄlig syn sedan Miljonprogrammet. I dag Àr förutsÀttningarna helt annorlunda men mÀnniskor Àr ÀndÄ rÀdda att industriellt byggda projekt Àr synonymt med monotont och idélöst.

Urbana enbostadshus sÄsom, stadsradhus och townhouses, har pÄ senare Är blivit en alltmer populÀr bebyggelsetyp hos sÄvÀl efterfrÄgan som utbud pÄ bostadsmarknaden. Denna typologi hÀrstammar i traditionella urbana strukturer och har en hög grad av arkitektonisk variation som ett resultat av att mÄnga olika aktörer varit involverade i byggandet.Idag finns indikationer pÄ en stor vilja till personligt utformade bostÀder. Trots det Àr nyproduktionen av bostÀder ofta standardiserad och plan- och byggnadsprocessen erbjuder fÄ möjligheter att pÄverka bostÀdernas utformning. Teoretiskt erbjuder urbana enbostadshus goda möjligheter för privatpersoner att bygga sina egna hus och dÀrmed en hög grad av personlig utformning.I denna uppsats studeras tre projekt med urbana enbostadshus som nyligen genomförts i tre olika stÀder. Studien berör smÄ aktörers delaktighet och möjlighet att pÄverka plan- och byggprocessen samt diskuterar för- och nackdelar hos de strukturer som skapats.Slutsatserna Àr att möjligheterna till deltagande har varit relativt smÄ i de tre projekten.

Det övergripande syftet med detta arbete har varit att studera hur kommuner förhÄller sig till bestÀmmelserna som finns i Miljöbalkens 3 kap § 4 om ianprÄktagande av jordbruksmark. Syftet har vidare varit att undersöka vilka motsÀttningar som finns mellan miljö- och planeringsparadigmen inom den fysiska planeringen genom att studera hur kommuner resonerar om frÄgan om byggande eller bevarande av jordbruksmark. För att undersöka detta studeras de fall som har den bÀsta jordbruksmarken sett till dess produktionsförmÄga samt har en stor befolkningsökning och liten yta att vÀxa pÄ. Som tillvÀgagÄngssÀtt för att studera detta tillÀmpas en flerfallstudie som undersökningsstrategi. I studien genomförs en innehÄllsanalys av Ätta kommuners översiktsplaner.

Syftet med studien Àr att ta reda pÄ vilka relationsskapande och byggande ÄtgÀrder som vidtas för att förstÀrka ett tjÀnsteföretags varumÀrke. Vi vill Àven jÀmföra Taxi Stockholms varumÀrkes identitet med kundernas associationer för att se om deras kÀrnvÀrden har erhÄllit en plats i deras mentala karta..

Byggsektorn stÄr idag inför en stor utmaning - att reducera byggkostnaderna genom industrialisering samtidigt som kvalité och kundvÀrde stÄr i fokus. NCC:s svar Àr utveckling och införande av tekniska bostadsplattformar. Plattformarna utgör en bas för standardiserade lösningar som integreras i det specifika projektet. I och med detta skapas en kostnadseffektivitet samtidigt som en öppenhet finns mot kundens krav och gestalningsmöjligheter. Syftet med examensarbetet riktar in sig mot fyra omrÄden: undersöka tillÀmpningen av de tekniska bostadsplattformarna i projekteringen, klargöra arbetssÀttet, studera acceptansen bland inblandade aktörer samt beskriva vilka förbÀttringar som kan göras inför framtiden.

Syftet med denna studie a?r att underso?ka och analysera det arbete som Sveriges tre sto?rsta mobiloperato?rer, Telenor, TeliaSonera och Tele2 bedriver kring Corporate Social Responsibility. Studien a?mnar ocksa? underso?ka hur arbetet utvecklats under de tre senaste a?ren, samt hur detta fenomen kommuniceras. Genom detta o?nskar vi uppna? en ba?ttre helhetsbild och en djupare fo?rsta?else fo?r CSR, samt bidra med insikter, uppta?ckter och egna tolkningar kring a?mnet.Metod: Kvantitativ inneha?llsanalys av CSR-redovisningar. Av dessa tre studerade fo?retag kan vi urskilja vissa gemensamma trender bolagen emellan.

Det Goda Samtalet Àr en ny form av samhÀllsplanering dÀr tretton olika byggherrar i samarbete med Malmö Stad har kommit överens om de hÄllbarhetskrav som ska gÀlla under exploateringen av omrÄdet Flagghusen i VÀstra Hamnen, Malmö. MÄlet med detta examensarbete har varit att undersöka om Det Goda Samtalet sÄ hÀr lÄngt har varit lyckat med avseende pÄ de ekologiska hÄllbarhetsaspekterna och i jÀmförelse med andra byggprojekt. För att fÄ fram den information som har behövts genomförde vi intervjuer med de inblandade byggherrarna samt sex referensobjekt. I arbetet har vi valt att fokusera pÄ följande fyra hÄllbarhetsaspekter: energieffektivisering, materialval, biologisk kvalitet och fuktsÀkert byggande. Hur lyckat varje delomrÄde hittills har varit Àr varierande. De mest lyckade omrÄdena Àr energieffektivisering och biologisk kvalitet som uppvisar mycket bÀttre resultat Àn referensobjekten. Vad gÀller fuktsÀkert byggande har inga större skillnader iakttagits mellan byggherrar och referensobjekt. Materialval Àr den hÄllbarhetsaspekt inom Det Goda Samtalet som vi anser vara minst lyckad. Slutsatsen visar att Det Goda Samtalet inte i alla avseenden har blivit sÄ som de inblandade hade tÀnkt sig frÄn början. Trots detta var det ÀndÄ ett mycket bra initiativ frÄn kommunens sida, att tillÀmpa Det Goda Samtalet, dÄ inblandade parter uppger sig vara positiva till projektet..

Detta examensarbete har genomförts i samarbete med Grontmij AB och Àr Àmnat att ta fram tre olika förslag pÄ byggnader med samma utformning men uppförda med olika material i klimatskal och stomme, för att jÀmföra dess energiförbrukning och slutligen analysera koldioxidutslÀppen som genereras. MÄlet med denna studie Àr att pÄvisa vilka material som lÀmpar sig frÀmst vid hÄllbart byggande, vilka materialval som frÀmst kan föredras nÀr man vill uppnÄ energieffektiva byggnader samt analysera dess koldioxidutslÀpp.MÄlet Àr att pÄvisa att koldioxidutslÀppen minskar med enligt de upprÀttade miljökraven frÄn Stockholms Stad i samarbete med Clinton Climate Initiative.Climate Positive Development Program lanserades Är 2009 och Àr ett gemensamt initiativ mellan Clinton Climate Initiative och US Green Building Council. Programmet stödjer 18 projekt vÀrlden över och Norra DjurgÄrdsstaden Àr ett av projekten som ska vara en förebild för framgÄngsrik ekonomisk och miljömÀssig stadsutveckling. Programmet Àr Àven en vÀgledning vid byggande av bostÀder vilket Àr avgörande för evolutionen av stadsbygget.Utvecklingen kring byggande har med tiden förÀndrats och anpassats till mer miljövÀnliga och energieffektiva alternativ. Idag har det blivit mer vanligt att tala om energieffektiva byggnader och minskade koldioxidutslÀpp, vilka Àr betydelsefulla faktorer som pÄverkar miljön och vÄr framtid avsevÀrt.

Ett hÄllbart byggande har de senaste Ären blivit allt viktigare sett ur ekonomiska och miljömÀssiga perspektiv. Det har bland annat resulterat i högre krav pÄ byggnadens energianvÀndning vilket bl a förutsÀtter en god lufttÀthet. De hÄrdare ekonomiska kraven har Àven lett till en ökad produktivitet vilket har resulterat i byggande med högre prefabriceringsgrad. En hög prefabriceringsgrad kan förkorta byggtiden och effektivisera byggandet. En utmaning Àr att kunna kombinera en lufttÀt byggnad med en hög prefabriceringsgrad.