Den här kvalitativa intervjustudien syftar till att undersöka svenska yrkesverksamma tjänstemäns erfarenheter av att balansera arbete och fritid i relation till ny teknik. Den nya tekniken i form av bärbara datorer och smarta telefoner med mera har inneburit att förutsättningarna för den arbetande befolkningen att hantera gränser mellan de två sfärerna arbete och fritid kan ha förvanskat, med ökade risker för konflikt som följd. Hur förhåller sig yrkesverksamma tjänstemän, som är en yrkesgrupp som till stor del använder sig av ny teknik, till ett allt mer gränslöst arbetsliv? Resultaten visar att tjänstemän från tre olika sektorer i en mellansvensk kontext anpassar sitt användande av den nya tekniken utifrån tre olika kategorier i syfte att balansera arbetslivet och privatlivet. Tjänstemännen anpassar sitt användande utifrån sin yrkesmässiga rutin och genom självinsikt.

Syfte:Syftet med denna uppsats är att utreda hur organisationer kan arbeta för att tillgodose förutsättningar att det gränslösa arbetslivet på ett tillfredsställande sätt ska fungera för att reducera påverkan på anställdas hälsa. Den syftar även till att undersöka hur organisationer kan skapa en hållbar grund för anställda att kunna prestera på arbetet när man jobbar under gränslösa förhållanden                       Metod:                            En tvärsnittsstudie som behandlar fenomenet tillgänglighet och gränslöst arbetsliv med en induktiv ansats. Datainsamlingen har skett kvalitativt genom ostrukturerade intervjuer.                                              Slutsats:                          Studien har visat att de negativa aspekter som kopplas till det gränslösa arbetslivet i hög grad kan hanteras genom organisationella insatser. Organisationer kan medvetandegöra problematiken till sina anställda genom t.ex kurser inom stresshantering eller prioritering.

Studien avser att undersöka arbetsrelaterad stress och dess betydelse för relationer i privatlivet. Vidare undersöker studien betydelsen av arbetsrelaterad stress för den egna identiteten. Studien utfördes genom semistrukturerade intervjuer med åtta deltagare vid ett mindre företag. Intervjuerna byggdes på fyra större teman: synen på den egna identiteten, förändring av identiteten, relationer och gränsen mellan arbetsliv och privatliv.Resultatet visar att arbetsrelaterad stress och arbetsbörda har en betydande innebörd för relationer i privatlivet samt den egna identiteten. Genom att ta tid från privatlivet för att istället spendera denna på arbetsrelaterade uppgifter minskar möjligheten till vårdande av sociala band.

En elevs karriärutveckling hänger samman med hur dennes utbildning och arbetsliv formas i relation till varandra. Syftet med studien var att få mer kunskap om hur lärare och studie- och yrkesvägledare vid skolor tillhörande skolformen Lärvux förbereder elever i övergången från studier till arbetsliv och vad som eventuellt kan hindra och begränsa deras arbete. En kvalitativ ansats har utförts där fyra semistrukturerade intervjuer har genomförts med både studie- och yrkesvägledare samt lärare på Lärvux. Resultatet visar att skolorna använder olika arbetsformer i förberedelserna. Detta utmärks vid upprättande av individuella studieplaner, vägledningssamtal med eleven, erbjudande av lärlingsutbildningar, marknadsföring av eleven och skolan, samt samverkan med olika aktörer i och utanför skolan.

Denna studie handlar om hur flexibiliteten inom arbetslivet tar sig uttryck när det gäller arbetstidsflexibilitet. Studiens forskningsområden ligger i gränssnittet mellan organisation/ledning, arbetstid och kvinnor inom hemtjänsten. Två hemtjänstgrupper som praktiserar olika arbetstidsmodeller inom Halmstads kommun studerades. Syftet var att skapa förståelse för ledningens och personalens upplevelser av flexibel- respektive icke flexibel arbetstid med avseende på de för- och nackdelar som modellerna uppfattats att ha. Frågeställningarna var, Hur upplevs de olika arbetstidsmodellerna? Vilka för- och nackdelar uppfattas modellerna ha för ledning och personal? Samt vilka möjligheter ger dessa arbetstidsmodeller personalen att förena arbetsliv med privatliv? För att få svar på frågeställningarna användes en kvalitativ metod baserad på intervjuer med hemtjänstchefen, två områdeschefer samt fyra anställda.

Bakgrund: Individualiseringen är något det talas om alltmer i dagens samhälle, men som samtidigt är vetenskapligt omtvistad, vilket visar på någon typ av paradox. Denna studie tar utgångspunkt i individualiseringen som diskurs, och vill undersöka om och hur den påverkat framställningar i samhällskunskapsböcker. Därmed prövas också teorin om läroboken som ett snabbföränderligt medium när det gäller politiskt laddade frågor.Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka i vilken utsträckning läroboksframställningar påverkas av samhälleliga diskurser, och att se huruvida individualiseringsdiskursen är en sådan typ av fråga som kan påverka framställningarna.Metod: Med en kvalitativ textanalys undersöks framställningar av arbetsliv och näringsliv i läroböcker i samhällskunskap för gymnasiet. Som analysinstrument används dimensionerna individfokus/kollektivfokus samt uttryck för individualism/uttryck för kollektivism. Sammanlagt sex böcker analyseras, två utgivna ca 1990, två utgivna ca 2000 och två utgivna ca 2010.Resultat: Individualiseringsdiskursen har påverkat framställningar i läroböcker.

Syftet med uppsatsen är att undersöka och beskriva hur småbarnspappor födda på 1970-talet upplever och hanterar "det nya faderskapet". För att undersöka detta har sex kvalitativa intervjuer med småbarnspappor genomförts. De forskningsfrågor som studien avser att besvara är följande: Att kombinera familj- och arbetsliv, hur upplevs det av papporna? Vilka uppfattningar och erfarenheter har papporna om pappaledighet? Hur upplever papporna samhällets och omgivningens normativa förväntningar och vilken betydelse läggs på sociala relationer med avseende på råd och stöd? Vilken typ av pappa är 70- talisten och vilka värderingar har han om faderskapet? Teorier om modernitet, maskulinitet och faderskap samt även i viss mån tidigare forskning har använts för att analysera svarsmönstren. Resultatet och analysen av studien visade att den moderna pappamodellen är klart mer framträdande än den traditionella.

Många företag uttalar att personalen är dess viktigaste resurs. För att stimulera denna resurs krävs det ett långsiktigt friskvårdsarbete. Medarbetare som mår bra presterar bättre vilket leder till att även företaget mår bättre. En ökad hälsa hos medarbetarna ökar deras produktivitet och bidrar till att företag blir mer lönsamma. Kunskapsintensiva företags medarbetare är väldigt medvetna om vad de vill ha från sin arbetsgivare och det är viktigt för arbetsgivarna att erbjuda de friskvårdsaktiviteter som efterfrågas av medarbetarna för att i fortsättningen anses vara en attraktiv arbetsgivare.

Denna studie handlar om hur arbetssökande akademiker upplever att det är att ta sig in på arbetsmarknaden samt hur deras kontakt har varit med Arbetsförmedlingen..

Målet för handikappolitiken i Sverige är att alla människor med funktionshinder i alla åldrar ska ha samma möjligheter som icke funktionshindrade människor att vara helt delaktiga i samhällslivet, vilket även omfattar arbetslivet. Syftet med denna uppsats är att studera övergången mellan gymnasiesärskola och arbetsliv. Ambitionen är även att lyfta fram hur elever inom särskolan ser på sin framtida arbetssituation samt belysa vilka hinder och möjligheter som finns för särskoleelever att få ett arbete. Kvalitativa intervjuer har gjorts med gymnasiesärskoleelever, lärare, studie- och yrkesvägledare, rektor, Arbetsförmedling, kommunens arbetsanpassare som arbetar inom Handikappomsorgen samt arbetsgivare. Resultatet av dessa intervjuer visar bland annat att flertalet av eleverna önskar ett ?vanligt? jobb, möjligtvis med en handledare som stöd.

Vi som a?r fo?rfattare a?r ba?da fo?dda och uppvuxna i eller runt omkring Falkenberg. Vi har pa? sa? vis av erfarenhet sett och under va?ra a?r pa? studie- och yrkesva?gledarutbildningen analyserat Falkenbergs ungdomars kulturella upplevelser och fo?rha?llningssa?tt gentemot att flytta ifra?n hemstaden fo?r sa?va?l studier som arbete. Fo?r ett a?r sedan skrev vi va?r B-uppsats med fokus pa? ungdomar i Falkenbergs tankar om ett liv utanfo?r hemstaden.

Syftet med denna studie är att undersöka hur kvinnors föräldraskap påverkar deras sociala liv och deras inställning till arbetslivet. Vi vill svara på hur föräldraskapet har påverkat kvinnornas inställning till arbetslivet, hur socialt stöd och interaktion med andra människor påverkar mammornas inställning till arbetslivet och möjlighet till karriär samt hur kvinnornas privatliv och fritid har förändrats av föräldraskapet. Vi studerar kvinnornas subjektiva åsikter och egna upplevelser genom en kvalitativ metod baserad på intervjuer med 13 kvinnor med barn i åldern 25?40 år.Utifrån resultatet kunde vi dela in kvinnorna i tre grupper: karriärinriktade kvinnor, arbetsinriktade kvinnor och svagt arbetsinriktade kvinnor. Vi ser genomgående att inställningen till arbete har förändrats av att bli förälder.

Studiens syfte är att få en uppfattning om hur individer som lider av fibromyalgi upplever återgången till arbetslivet efter en tids sjukskrivning och hur de resonerar runt sin sjukdom och arbetet. Vidare studeras den fibromyalgisjukes upplevelse av bemötandet från arbetsgivare och arbetskamrater. Den empiriska delen baserar sig på kvalitativa intervjuer som berör fibromyalgisjukas arbetsliv, vardag och bemötande från olika samhällsinstitutioner. I den teoretiska referensramen behandlas Baumans och Sennetts teorier om arbetets, individens och välfärdsstatens villkor i det moderna samhället ur ett makroteoretiskt perspektiv. På mikroteoretisk nivå behandlas Goffmans stigmateori och Hochschilds teori om emotionshantering.

Med hjälp av teknologiska lösningar ser vi att kontorsarbete idag blivit allt mer digitaliserat. Det här har påverkat möjligheten att utföra arbetsuppgifter oberoende av tid och rum. Mobiliseringen av arbetslivet innebär att arbetet blivit mer självständigt och att de förr naturligt fysiska interaktionerna på arbetsplatsen minskar. Studier visar även på utmaningar i ledarskapet hos organisationer som implementerat ett mobilt arbetssätt. För att lyckas övervinna de utmaningar som den mobila arbetssituationen skapar i arbetslivet, har innebörden av relationsorienterat ledarskap samt hur det påverkar resultatet för organisationen framhållits som väsentlig att studera.Syftet med studien är att skapa förståelse för hur relationsorienterade ledarbeteenden, som att stödja, hjälpa till och känna empati för medarbetaren, kan bidra till att uppnå människans behov av en känsla av samhörighet, personligt värde samt personlig utveckling i mobila arbetsliv.

Syftet med studien var att undersöka vilka attityder, sistaårselever vid gymnasieskolorna i Malmfälten, har till arbete, sitt framtida arbetsliv och till LKAB som arbetsgivare. För att uppnå syftet har en enkätundersökning genomförts av samtliga sistaårselever på gymnasieskolorna i Malmfälten med följande frågeställningar: Vad har gymnasieelever för attityder till arbete? Vilka faktorer anser de är viktiga i ett framtida arbete? Hur ställer de sig till arbete inom LKAB? Hur motsvarar LKAB som arbetsgivare deras attityder och förväntningar? Denna uppsats är skriven på uppdrag av LKAB och kan därför utgöra ett underlag för LKAB: s fortsatta arbete med kompetensförsörjning. Den teoretiska referensramen omfattas av teorier om attityder, värderingar, socialisation, identitet samt kön och arbete. Resultatet visar att killar vill arbeta när de gått ut gymnasiet medan tjejerna helst vill studera vidare.