Enligt l?roplanen ?r det arbetslagets ansvar att se till att en god introduktion erbjuds till barn och familj. V?rdnadshavarna ska ?ven f? m?jlighet till delaktighet i verksamheten samt att ett gott samarbete m?jligg?rs mellan parterna. Syftet med unders?kningen ?r att genom v?rdnadshavares erfarenheter och uppfattningar bidra med ?kad kunskap och f?rst?else f?r hur trygghet skapas under barnets introduktion tillsammans med v?rdnadshavare och pedagoger.

Den hÀr studien syftar till att undersöka hur ?en skola för alla? kan se ut i praktiken och hur verksamma lÀrare arbetar för att inkludera/integrera alla elever med fokus pÄ elever som Àr i behov av sÀrskilt stöd. Insamlad data har gjorts med hjÀlp av samtalsintervjuer med nio stycken pedagoger med blandade yrkesroller; rektorer, lÀrare och speciallÀrare. Materialet har sedan sammanfattats och analyserats utifrÄn de teoretiska perspektiven inkluderande integrering, segregerad integrering och psykosocialt perspektiv. Resultatet har visat att pedagoger mÄste vara beredda att möta alla individer och att deras förutsÀttningar kan se mycket olika ut.

Syftet med studien var att skapa ett underlag för hur en organisations hÀlsofrÀmjande arbete kan utvecklas samt vilka eventuella möjligheter som finns till en framtida integrering med andra omrÄden inom organisationen. Datainsamlingen genomfördes med kvalitativa semistrukturerade intervjuer och omfattade sex strategiskt utvalda informanter, fyra mÀn och tvÄ kvinnor, pÄ ledande positioner inom Peab. Resultatet visade att den hÀlsofrÀmjande verksamheten som bedrivs inom konceptet Peab Fritid upplevdes positiv, men det förekom vissa önskemÄl om utveckling, bland annat vad gÀller aktivitetsutbud kopplat till mer vardagliga omrÄden. Vidare framkom att uppfattningen kring en framtida integrering med övriga verksamhetsomrÄden skilde sig Ät mellan informanterna. De menade att det faktum att de hÀlsofrÀmjande insatserna Àr förlagda till fritiden, och inte till arbetstid, kunde försvÄra ett möjliggörande av en integrering.

Det finns otydligheter rörande hur företag framgÄngsrikt implementerar hÄllbarhetsstrategier i sina organisationer. De svenska livsmedelsföretagen lÀgger ner mest resurser och Àr Àven bÀst pÄ att jobba med hÄllbarhet. Vi undersökte dÀrför hur de svenska livsmedelsföretagen framgÄngsrika inom hÄllbarhet implementerat sin strategi i organisationen. Fyra hÄllbarhetsansvariga pÄ livsmedelsföretagen Arvid Nordquist, Kung Markatta, Santa Maria och Spendrups intervjuades. FrÄgor stÀlldes kring ansvar för formulering och implementering, verktyg som anvÀnts och vad företagen uppfattat som motstÄnd inifrÄn organisationen.

Studien har sin bakgrund i att arbetsstyrkan i Sverige har blivit alltmer heterogen, bestÄende av olika etniciteter, nationaliteter och kulturer. HR har en central roll i dessa frÄgor och kan pÄverka genom att aktivt arbeta med arbetsmiljöfrÄgor pÄ multikulturella företag. Syftet med studien Àr att undersöka samband mellan arbetsmiljö och integrering för mÀnniskor med annan etnisk bakgrund pÄ ett företag inom livsmedelsindustrin. Vidare Àr syftet att visa pÄ faktorer som pÄverkar arbetsmiljö, framför allt psykosocial, pÄ en multikulturell arbetsplats. För att besvara syftet anvÀnds tre frÄgestÀllningar: Vad finns det för samband mellan arbetsmiljö, kÀnslan av tillhörighet och integrering för mÀnniskor med annan etnisk bakgrund? Hur sammanhÀnger etnicitet och kultur med arbetsmiljö och integrering? Vilken betydelse har sprÄk för den psykosociala arbetsmiljön och för integrering?Studien Àr en del i ett nordiskt projekt som syftar till att öka sysselsÀttning och motverka uteslutning av immigranter.

A possible explanation for the inability of the governments of the world to implement necessary environmental policies is that they are worried of being punished by voters for implementing too forceful policies. But do voters actually punish governments that implement more stringent environmental policies? Few studies have explored this question directly. Parts of the literature on environmental policy and public opinion indicate that voters would predominantly reward governments that implement more stringent environmental policies, while other parts indicate that voters would predominantly punish them. It is also possible that voters punish governments that implement more stringent environmental policies in some contexts, but reward them in others.

SammanfattningFöretag inom skogsindustrin har en lÄng tradition av miljöredovisning. Som en utveckling av denna redovisning upprÀttar mÄnga företag idag hÄllbarhetsrapporter vilka beskriver företagets hÄllbarhetsarbete nÀr det gÀller miljö, sociala samt ekonomiska frÄgor.Denna studie har bedrivits under vÄrterminen 2007 och behandlar Àmnet hÄllbarhetsrevision. Vi har genom en kvalitativ undersökningsmetod studerat tre företag frÄn skogsbranschen samt tvÄ företag frÄn revisionsbranschen. Syftet med studien Àr synliggöra varför företag inom skogsbranschen vÀljer att upprÀtta hÄllbarhetsredovisningar, samt hur hÄllbarhetsarbetet kan effektiviseras genom interna ledningssystem. Vidare vill vi beskriva delar i hÄllbarhetsarbetet, vilka kan vara svÄrare att redovisa.Undersökningen har bedrivits utifrÄn en deduktiv ansats dÀr vÄr teoretiska referensram bestÄr av teori kring företagets legitimitet, kontrollÄtgÀrder för att kunna bedriva ett hÄllbarhetsarbete samt teori kring revisionen.

Syftet med denna studie var att ta reda pÄ vad yrkesverksamma inom förskolan anser om integrering av autistiska barn. Vidare syftar studien till att undersöka om de anser att autistiska barn kan ha det bra i en ?vanlig? förskola med tanke pÄ alla rutiner och resurser dessa barn Àr beroende av. För att undersöka detta valde vi att göra kvalitativa intervjuer med personal som har arbetat eller arbetar med integrering av autistiska barn. Inledningsvis lÀste vi in oss pÄ omrÄdet och litteraturen har vi sedan anvÀnt vid analyser av vÄr empiri.

En studie om förskollÀrares syn- och arbetssÀtt i arbetet med barn med funktionsnedsÀttning i den reguljÀra förskolan. Vi vill med denna studie undersöka om barnen endast Àr integrerade eller om de Àr inkluderade i verksamheten..

PÄ operativ och högre taktisk ledningsnivÄ inom den svenska Försvarsmakten anvÀndsidag ledningssystemet Sweccis, Swedish Command and Control Information System.Detta system kan anvÀndas till planering och genomförande av insatser inom riketsgrÀnser. Sweccis samlar ett antal funktioner, exempelvis en kartfunktion, ettgeografiskt informationssystem, en logistik-funktioner och en portal förinformationsspridning, i ett system. Till skillnad frÄn tidigare system som anvÀnts förledning pÄ högre nivÄ inom Försvarsmakten Àr Sweccis ackrediterat för att hanteraHemlig/Secret-information.Sweccis syftar till att möjliggöra funktionen ledning pÄ operativ och högre taktisknivÄ, i enlighet med de doktriner som Sverige idag anvÀnder. MÄlet Àr att samordnafysiska faktorer, exempelvis vÄra arméförband, för att genomföra aktiviteter som skallleda till effekter hos motstÄndaren. Dessa effekter skall sedan kunna utvÀrderas för attanvÀndas som grund för ett kommande genomförande tillsammans med yttre faktorer,sÄ som en ny uppgift frÄn en högre chef.

The ability to tackle NP-hard problems has been greatly extended by the introduction of Metaheuristics (see Blum & Roli (2003)) for a summary of most Metaheuristics, general problem-independent optimisation algorithms extending the hill-climbing local search approach to escape local minima. One of these algorithms is Iterated Local Search (ILS) (Lourenco et al., 2002; StĂŒtzle, 1999a, p. 25ff), a recent easy to implement but powerful algorithm with results comparable or superior to other state-of-the-art methods for many combinatorial optimisation problems, among them the Traveling Salesman (TSP) and Quadratic Assignment Problem (QAP). ILS iteratively samples local minima by modifying the current local minimum and restartinga local search porcedure on this modified solution. This thesis will show how ILS can be implemented for MSA.

Syftet med uppsatsen var att studera hur Försvarsmakten bör organisera, utbilda och trĂ€na ett skyttekompani i framtiden inom nĂ„gra omrĂ„den. Den skall med hjĂ€lp av nĂ„gra av de grundlĂ€ggande förmĂ„gorna ge svar pĂ„ hur vi organiserar, utbildar och trĂ€nar idag samt analysera om nĂ„gra förĂ€ndringar bör ske för att skapa ett bĂ€ttre förband.Den teoretiska grunden för uppsatsen har varit de grundlĂ€ggande förmĂ„gorna; ledning, rörlighet och uthĂ„llighet. Uppsatsen har tagit sin utgĂ„ngspunkt i bland annat ArmĂ©ns utvecklingsplan och studien Verkan Mot MarkmĂ„l. Litteraturstudier har Ă€ven genomförts av andra studier och dokument. Även tvĂ„ stycken intervjuer har genomförts för att belysa dagslĂ€get respektive framtiden för ett skyttekompani.

Bakgrund: H?lso-och sjukv?rden ?r h?rt belastade verksamheter med otillr?ckliga personalresurser vilket kan f? konsekvenser f?r sjuksk?terske- och l?karstudenters m?jlighet att tr?nas i kliniska f?rdigheter och uppn? sina l?randem?l under den verksamhetsf?rlagda utbildningen (VFU). Genom att anv?nda Personcentrerade Virtuella Patientfall (PVP) i undervisningen ges studenter m?jlighet att tr?na p? sina kommunikativa och kliniska f?rdigheter i en trygg milj? utifr?n deras olika f?ruts?ttningar, men mer kunskap om studenters upplevelser av detta nya pedagogiska verktyg beh?vs. Syfte: Syftet ?r att beskriva studenters upplevelser av PVP och dess anv?ndbarhet i l?randet av kliniska f?rdigheter. Metod: En kvalitativ studie med induktiv ansats anv?ndes. En fokusgruppintervju med fem deltagare utf?rdes och materialet analyserades utifr?n tematisk inneh?llsanalys. Resultat: Tv? huvudteman och sex underteman identifierades.

De senaste Ären har det skett stora förÀndringar inom handikappomsorgen. Syftet med denna uppsats var att undersöka och beskriva om och hur omsorgspersonal anser att utvecklingsstördas livsföring har förÀndrats i och med intentionerna om normalisering och integrering. För att uppnÄ syftet genomfördes fyra halvstrukturerade intervjuer med omsorgspersonal som har arbetat inom handikappomsorgen under en lÀngre tid. Resultatet presenteras under följande teman: vardagligt liv, kommunikation, socialt nÀtverk, icke-strukturerad tid, integrering i samhÀllet och normala livsvillkor. Resultaten visade att personalen anser att normaliseringsprocessen har nÄtt fram Àven till individer med grav utvecklingsstörning.

FörvÀrv blir mer och mer vanligt inom affÀrsvÀrlden. Företag förvÀrvar andra företag som har de konkurrensfördelar som de vill komma Ät. Det kan handla om att fÄ mer kompetens eller utöka sin marknadsposition genom att förvÀrva företag med utvecklad produktion. Dessa olika motiv leder till olika integrationsprocesser.Har ett företag flera motiv bakom ett förvÀrv stÀller detta motstridiga krav pÄ sjÀlvstÀndighet och beroende hos de bÄda företagen. Vissa förvÀrv krÀver att integrationen Àr minimal för att inte förstöra det vÀrdeskapande process som företaget vill Ät.