Sökresultat:
370 Uppsatser om Hållbar stadsdel - Sida 8 av 25
Möjligheter för barn med annat modersmål än svenska att i förskola utveckla både sitt modersmål och svenska
Syftet med denna undersökning är att studera vilka möjligheter barn med annat modersmål än svenska får för att utveckla sina språk i förskolan. Jag har observerat verksamheten på förskolan och sedan utifrån min observation gjort kvalitativa intervjuer med två pedagoger och en barnskötare i förskolan i en invandrartät stadsdel i en större stad i södra Sverige.
Resultatet visar att språkutvecklande aktiviteter genomsyrar barnens dagliga samvaro i förskolan. Detta sker både indirekt genom den dagliga löpande verksamheten och direkt genom planerade och organiserade aktiviteter. Observationerna och intervjuerna visar att modersmålet är det som lägger grunden för en god språkutveckling och detta arbetar personalen dagligen med..
Ekosystemtja?nster vid exploatering : Arbete med ekosystemtja?nster i Huddinge, Nacka och Nyna?shamn
En ha?llbar samha?llsplanering av sta?der har blivit allt viktigare i takt med urbaniseringen. De kommande a?ren kommer befolkningen i Stockholms la?n att o?ka och behovet av bosta?der likasa?. I samband med exploateringen i Stockholms kommuner sa? finns risken med att ekosystemtja?nsterna pa?verkas negativt.
Motivation som en grundsten i personlig tr?ning
Hur m?nniskor definierar h?lsa varierar, m?nniskor prioriterar ?ven h?lsan p? olika s?tt. Idag
?r det m?nga som hoppar av tr?ningen innan en beteendef?r?ndring hinner ske. Det ?r viktigt
att k?nna till hur motivation fungerar eftersom det ger en ?kning av kontroll, utveckling samt
beteendef?r?ndring.
Stadsdel Rosenholm -anonymt militärområde ger plats för framtidens möjligheter
SAMMANFATTNING
Rosenholm ?i stadens utkant
Karlskrona består i dagsläget av en tydligt avgränsad kärna, där tätheten och
stadsmässigheten avtar allt mer ju längre man förflyttar sig från centrum.
Rosenholm utgör ett av Karlskronas ytterområden. Då regementet KA2 Rosenholm
lades ner och fastighetsbolaget Vasallen köpte upp delar av området öppnades
stora möjligheter för det tidigare anonyma området.
Rosenholm utgör ett område utanför stadskärnan och fungerar samtidigt som
Karlskronas västra entré.
Miljödiplomering: En jämförande implementeringsstudie av skolor i Norra Hisingens stadsdel
This thesis is a product of research about how implementation issues occur due to the relationbetween bureaucrats and politicians. Our study treats the democratic dilemma that occurs whenschools are to implement environmental certifications. Through a comparative study we comparetwo schools in Norra Hisingen, a district in Gothenburg municipal where one of the schools iscertificated and one is not. By using theories from top down and bottom up approaches toimplementation we develop key factors that will lead us to answer our research questions.Through text analysis of policy documents and through interviews with bureaucrats we analyzewhat may be the causes for only one of the two schools to be certificated though Gothenburgmunicipal wish all schools to be. Through our analytical tool we can establish that the policydocuments are well formed according to our top down-theory and that these documents does nothave a major impact on the fact that one school is certificated and one is not.
Kvalitetssäkra Planförslag - Kriterier för gångtrafiken
Faktorer och kriterier som har betydelse i den reella miljön, men som även är
möjliga att läsa i planförslag är fokus för detta examensarbete som syftar till
att undersöka huruvida gångmiljön kan kvalitetssäkras i planförslag genom
analys av kriterier.
Detta görs genom litteraturstudie av forskning, vägledande dokument och
utvärderingsmetoder för befintliga miljöer, med innehållsanalys som metod.
Vilket därefter analyseras för att prövas på den fallstudie som görs på en
stadsdel i Karlskrona.
Undersökningen visar att hantering av faktorer och kriterier varierar stort i
forskning men även i vägledning för planering samt att analys av kriterier i
planförslag kan vara problematiskt. Uppsatsen påvisar att kvalitetssäkring av
planförslag har en rad fördelar i den fysiska planeringen.
Fr?n rapportering till transformering: H?llbarhetskonsulters perspektiv p? CSRD:s potential till h?llbar verksamhetsomst?llning
Humanity faces a major challenge with the climate and environmental crisis, largely driven by
reckless recourse use and greenhouse gas emissions by corporations. The EU?s Corporate
Sustainability Reporting Directive (CSRD) aims to standardise corporate sustainability
reporting, making practices more transparent and comparable. This directive seeks to enhance
sustainability practices and guide market forces towards sustainability, supporting the EU?s
goal of net-zero emissions by 2050.
Utveckling av stadsdelen Aspholmen i Örebro
Aspholmen är ett av Örebros största verksamhetsområden, beläget nära Örebro city. När stadsdelen började utvecklas som ett industriområde under 1950- och 60-talen låg området i stadens ytterkant. I och med att Örebro vuxit har dock områdets placering förändrats från att ha varit perifer till att ha blivit central. Detta har inneburit att tyngre industriverksamheter i allt större omfattning flyttat ut från stadsdelen till lägen utanför staden. Allt fler företag som bedriver kontors- och handelsverksamhet har i sin tur flyttat in.
Vad tycker personalen om individuell lönesättning i äldreomsorgen?
Studiens syfte var att undersöka vad medarbetare inom äldreomsorgen i Skärholmens stadsdel tycker om individuell lönesättning. Genom en enkätundersökning med 94 respondenter fördelade på sjukhem och hemtjänst tog vi reda på i vilken grad personalen upplever lönen som motivation, vilka kunskaper personalen har om individuell lönesättning, vilka åsikter personalen har om individuell lönesättning, samt vad de tycker att individuell lönesättning har lett till. Resultatet visade att kunskaperna om individuell lönesättning var bristfälliga hos personalen.Individuell lönesättning passar i äldreomsorgen tyckte personalen men detta ansåg de har lett till en godtycklig och orättvis lönesättning. Personalen tyckte att lönen är viktig för motivationen. Resultatet visade även att en övervägande majoritet av all personal ansåg att det är möjligt att mäta vad var och en presterar på arbetet och att kunden var den som bäst kan bedöma deras arbetsprestation.
Incitamentsystem. En studie om ett prestationsbaserat incitamentsystems p?verkan p? medarbetare
Studien unders?ker den p?verkan prestationsbaserade incitamentsystem har p? medarbetares
motivation inom ett s?ljf?retag. Tidigare forskning tyder p? att denna typ av styrmedel i vissa
fall fr?mjar medarbetarnas motivation medan andra tyder p? motsatsen, d?remot ?r tidigare
forskning eniga om vikten av att implementera r?tt incitamentsystem f?r att negativ effekt
inte ska uppst?. Studien grundas i en kvalitativ forskningsansats d?r intervjuer med tre s?ljare
och en teamledare anv?ndes f?r att samla in data, som sedan sattes i relation till den tidigare
forskningen p? ?mnet.
Studien redog?r f?r teorier som relaterar motivation och incitamentsystem med huvudfokus
p? prestationsbaserade l?nesystem och bidrar till den akademiska diskussionen genom att
komplettera befintlig litteratur med empiriska data om hur ett prestationsbaserat
incitamentsystem p?verkar anst?lldas motivation och prestation.
Södra Segestrand : en ny stadsdel i Svedala
Södra Segestrand är ett ny föreslagen stadsdel i centrala Svedala, alldeles intill stationen och Sege å. Det är en stadsdel med blandade funktioner som kan erbjuda bostäder, arbetsplatser, fritid, handel och skola. Stadsdelen innehåller ca 520 nya lägenheter vilket förväntas ge drygt 1300 nya invånare. Närhet till stationen ger goda förutsättningar för boende att miljövänligt pendla med tåg till Köpenhamn, Malmö, Lund osv. Området uppförs på ett idag befintligt industri- och verksamhetsområde; Industriområde Syd.
Medarbetarperspektiv på delat ledarskap
Studiens syfte var att undersöka delat ledarskap i ett medarbetarperspektiv. De övergripandefrågeställningarna var medarbetarnas arbetsinnehåll och medarbetarnas upplevelse av ochuppfattning om delat ledarskap. Studien är en kvalitativ ansats där semistrukturerad intervjuvaldes. Studien är baserad på sju intervjuer med pedagoger som har erfarenhet av delatledarskap. Två grundskolor och en förskola i två kommuner ingår i studien.
Utveckling av stadsdelen Aspholmen i Örebro
Aspholmen är ett av Örebros största verksamhetsområden, beläget nära Örebro
city. När stadsdelen började utvecklas som ett industriområde under 1950- och
60-talen låg området i stadens ytterkant. I och med att Örebro vuxit har dock
områdets placering förändrats från att ha varit perifer till att ha blivit
central. Detta har inneburit att tyngre industriverksamheter i allt större
omfattning flyttat ut från stadsdelen till lägen utanför staden. Allt fler
företag som bedriver kontors- och handelsverksamhet har i sin tur flyttat in.
Svartöstaden: ett annorlunda bostadsområde
Jag har i detta arbete med hjälp av kvalitativa sökningar i arkiv och med litteratur i ämnet samt dagstidningar, prövat att kartlägga vilka bakomliggande faktorer som har varit med och format Svartöstaden som samhälle. Jag har även försökt belysa vad som var det bakomliggande förhållandet för etablering av bostadsområdet och varför Svartöstaden kom att bilda ett municipalsamhället samt vilka krav som ställdes på en sådan juridisk tillhörighet. Med kännedom av ovannämnda har jag sedan prövat att få fram en översikt på områdets prägel. Området uppfördes ursprungligen på grund av den allt ökande befolkningen i Luleå stad. Svartöstadens geografiska utveckling begränsades av att det varit inklämd mellan hamnen, järnverket och malmhögarna.
KULTURV?RD & CIRKUL?R EKONOMI Att skydda befintlig bebyggelse och fr?mja en h?llbar utveckling i fysisk planering
This paper examines the opportunities and challenges of integrating conservation practice and the circular economy into practical planning processes. In recent years, the discussion of circular economy and its relevance in the sustainability debate has intensified. According to the Swedish Environmental Protection Agency, the transition to a circular economy is crucial to achieving the national and international environmental and climate goals as well as the global goals in Agenda 2030. Parallel to this, there is a long established heritage discourse that emphasizes the importance of preserving buildings and cultural environments as part of our cultural heritage. These two discourses have common goals, but they differ in how they present their respective arguments.