Sökresultat:
370 Uppsatser om Hćllbar stadsdel - Sida 9 av 25
JÀmstÀllhetsperspektivet i den fysiska planeringen : En kvalitativ studie
ABSTRACT So?derqvist, J. 2015. Ja?msta?lldhetsperspektivet i den fysiska planeringen.
Regeringens miljösatsningar och deras förhÄllande till en hÄllbar livsstil hos det svenska folket : En studie av bistÄndssatsningars pÄverkan pÄ hÄllbar livsstil i givarlandet
Swedish government aid is divided into three main themes: democracy and human rights, the environment and climate, and gender equality and women's role in development. These three themes in aid are considered by the government to be vital in order to fight poverty and create fair and sustainable development. This study will examine two of the four focus areas designated under the theme of "environment and climate". The study observes the relationship between projects in energy and water and how it promotes a sustainable lifestyle. A survey on environmental habits will be conducted.
Relationen mellan dansundervisning och elevens utveckling av sociala h?llbarhetsf?rm?gor
Syftet med denna litteraturstudie ?r att unders?ka vad forskningslitteraturen s?ger om
relationen mellan dansundervisning och elevens utveckling av sociala h?llbarhetsf?rm?gor
hos eleverna i ?ldrarna 10?25. Den svenska skolan har ett ansvar att f?rbereda elever att
kunna verka inom ett demokratiskt samh?lle och det ?r viktigt att ge elever en undervisning
d?r de f?r m?jlighet att utveckla f?rm?gor som de kan anv?nda sig av i en st?ndigt komplex
och f?r?nderlig v?rld. Vi har anv?nt oss av ?United Nations Educational, Scientific and
Cultural Organization?:s (UNESCO) lista p? f?rm?gor vars tanke ?r att frambringa
?sustainability citizens?.
Boendestöd : och vad det kan betyda för mÀnniskor med psykiska funktionshinder
Uppsatsens syfte Àr att fÄ en fördjupad kunskap i socialtjÀnstens insats boendestöd och psykiskt funktionshindrades uppfattning om boendestöd. Uppsatsen har en kvalitativ design och utgÄr frÄn fyra intervjuer med psykiskt funktionshindrade och en intervju med en medarbetare frÄn boendestödsenheten i en stadsdel i Stockholm. Resultatet presenteras utifrÄn teman: socialt stöd, vardagsstruktur, kontinuitet och tillhörighet - utanförskap. Dessa teman framtrÀdde under databearbetningen av intervjuerna. Uppsatsen har sin grund i fenomenologin och analysen utgÄr frÄn tvÄ teoretiska perspektiv: symbolisk interaktionism och Antonovskys teori KASAM.Resultatet visade att intervjupersonerna i stort sett var nöjda med boendestödet, men att det fanns önskemÄl om förbÀttringar.
Stadsplanering under efterkrigstiden! Hur har stadsdelen Ryd i Linköping vuxit fram?
Detta arbete Àr en undersökning av hur Ryd planerades under 1960-70-talet. Jag pÄvisar var Ryd har fÄtt sina influenser ifrÄn, bÄde internationella och nationella. Jag prövar och jÀmför och kommer fram till att Ryd Àr en s.k. grannskapsenhet. Detta begrepp introducerades i Sverige pÄ 1940-talet frÀmst influerat frÄn England och delvis tyskland.
Nyhamnen : lÀnk mellan stad och vatten
Malmö Ă€r en stor stad vid vatten men Ă€ndĂ„ utan kĂ€nnbar vattenkontakt. Avsikten i detta examensarbete har dĂ€rför blivit att undersöka vad detta beror pĂ„ och hur man skulle kunna föra in vattenkontakten i staden igen. Nyhamnen utgör idag en del av den aktiva hamnen i Malmö, men pekas i Ăversiktsplan för Malmö 2000 ut som omrĂ„de för framtida stadsbebyggelse. Den bakomliggande orsaken till detta Ă€r att hamnverksamheten, som hĂ€r utgörs av fĂ€rjetrafik, planeras flyttas till bĂ€ttre lĂ€gen i hamnens norra delar. Eftersom Nyhamnen ligger mycket centralt i förhĂ„llande till Malmö centrum blev detta omrĂ„de intressant att studera som möjlig lĂ€nk mellan stad och vatten.
Södra Segestrand - en ny stadsdel i Svedala
Södra Segestrand Àr ett ny föreslagen stadsdel i centrala Svedala, alldeles
intill stationen och Sege Ä. Det Àr en stadsdel med blandade funktioner som
kan erbjuda bostÀder, arbetsplatser, fritid, handel och skola. Stadsdelen
innehÄller ca 520 nya lÀgenheter vilket förvÀntas ge drygt 1300 nya invÄnare.
NÀrhet till stationen ger goda förutsÀttningar för boende att miljövÀnligt
pendla med tÄg till Köpenhamn, Malmö, Lund osv.
OmrÄdet uppförs pÄ ett idag befintligt industri- och verksamhetsomrÄde;
IndustriomrÄde Syd.
SPINDELN I N?TET Rekryterarens anpassning i m?tet mellan arbetsgivare och arbetstagare
Syfte: Syftet med denna uppsats ?r att problematisera den komplexa
arbetssituation som kan uppst? f?r en rekryterare. I en arbetsprocess
beh?ver rekryteraren ta h?nsyn till arbetsgivarens s?v?l som arbetstagarens
olika krav, behov och intressen. N?r dessa inte ?verensst?mmer kan en
sp?nning uppst? som beh?ver hanteras av rekryteraren f?r att uppn? en
lyckad rekrytering.
Teori: Uppsatsen st?ttas av teorin om organisatoriskt l?rande, vilket inneb?r att
man l?r sig och utvecklas b?de som individ, kollektiv och organisation
sinsemellan genom utvecklingsinriktat och anpassningsinriktat l?rande.
Metod: Denna uppsats bygger p? data fr?n 8 stycken semistrukturerade, kvalitativa
intervjuer med rekryterare som arbetar p? rekryteringsf?retag.
Visioner och planer för framtidsstaden Ulriksdal. En studie om planeringen av en ny stadsdel.
The centre of attention in this essay is on public-private-partnerships in Swedish city planning. It discusses the phenomenon and tries to identify the problems and possibilities that may appear when private and public actors are trying to work together to plan new cities or parts of cities in a process with network structures. The main questions that is asked is ?what vision for the city can we se, and who's vision is it?? together with the question of where the actual power to make the city plan and the vision can be find. The soon-to-be-built area Ulriksdal in Stockholm were Peab AB and Solna Stad stands as main actors has been chosen to illustrate the possible problems and is analysed from different angles, but the writers intention is also to say something on the matter in general.
Barns tankar om moderna familjekonstellationer : En studie om hur olika familjekonstellationer representeras i illustrationer bland elever i Äk 4-5
Syftet med denna studie Ă€r att undersöka alternativa elevers tankar kring vilka olika familjekonstellationer som finns. Ă
ldern pÄ eleverna Àr 10-11 Är. Undersökningen genomfördes i form av en kvantitativ studie dÀr datainsamlingen skedde med hjÀlp av kollektion av elevers teckningar. Dessa har utförts i tvÄ kommunala skolor, dÀr den ena ligger pÄ landet i en mindre kommun och den andra ligger i en central stadsdel i en större kommun. Undersökningen genomfördes i Ärskurserna 4-5 pÄ dessa skolor.
Kommunalki & Cottages : En beskrivning och hedonisk analys
Denna uppsats beskriver bostadsmarknaden i S:t Petersburg i tvÄ delar. Den första redogör för dess uppbyggnad i termer av arkitektur, stadsdelar och Àgande ? inklusive det rÀtt unika bostadsformen kommunalka ? kollektiva lÀgenheter dÀr individer Àger enstaka rum och delar pÄ kök och badrum. DÀrefter redogörs de frÀmsta faktorer bakom utvecklingen pÄ den under de tio Ären fram till 2006. Bland dessa Àr det stora missnöjet med befintliga bostÀder, en omfattande nybyggnation i stadens ytterkanter och den kraftiga utvecklingen pÄ hypotekslÄnemarknaden.I den andra delen görs en hedonisk prismodell utifrÄn en logaritmisk regressionsanalys av 16 000 bostÀder till salu i stadens största bostadsguide dÀr pris Àr den beroende variabeln och bostÀdernas egenskaper som yta, stadsdel, avstÄnd till centrum och arkitekturstil Àr de oberoende variablerna.
BangÄrdomrÄdet : Sundsvalls nya stadsdel
Det pÄgÄr stÀndigt förÀndringar i samhÀllsstrukturen som fÄr effekter pÄ mÄnga olika nivÄer. Det har skett en övergÄng frÄn jordbrukssamhÀlle till industrisamhÀlle och till kunskapssamhÀlle. Industriarbetarnas andel av befolkningen minskar till förmÄn för kunskaps- och servicebaserad verksamhet. Parallellt med denna utveckling har industrin lÀmnat efter sig stora landsarealer som Àr vÀlförsedd med infrastruktur. PÄ mÄnga platser runt om Àr det idag vanligt att mark i staden blir tillgÀnglig pÄ grund av industrins strukturomvandlingar.
Kontrasternas Industrilandskap : En studie om Industrilandskapet i Norrköping som industriellt kulturarv och postindustriell stadsdel
Industrilandskapet i Norrköping kan sÀgas representera ett exempel pÄ omvandlingen frÄn industrisamhÀlle till postindustriellt samhÀlle. OmrÄdet har tidigare varit ett framtrÀdande nav för den tillverkningsindustri som lÀnge prÀglat Norrköping. Men stora förÀndringar har skett och idag fungerar omrÄdet istÀllet som utgÄngspunkt för kunskapsstaden Norrköping. Miljön i omrÄdet beskrivs ofta i termer av unicitet och attraktivitet och omrÄdet utgör ett riksintresse för kulturmiljövÄrd. Kontrasterna mellan att dels vara ett kulturarv och samtidigt representera den moderna kunskapsstaden och dessutom vara ett attraktivt levande stadsrum skapar en intressant balansgÄng mellan att bevara kontra att utveckla. Industrilandskapet framtrÀder som ett viktigt omrÄde för Norrköping och i relation till kulturarv, kunskapsstaden och ett levande stadsrum uppstÄr en grund för intressanta diskussioner bÄde ur ett lokalt, nationellt och internationellt perspektiv..
Olympiska stÀder : Hur förvaltas det Olympiska arvet?
Syftet med denna kandidatuppsats Àr att studera hur den Olympiska parken i Peking respektive London planeras för att hantera de Olympiska spelen samt hur de planerats för att anvÀndas efterÄt. Vidare Àr syftet att se vilka förutsÀttningar och vilken problematik som dÀrefter uppstÄr. Undersökningen har skett genom en kvalitativ innehÄllsanalys av den Olympiska parken i Peking respektive London. Resultatet frÄn studien har dÀrefter analyserats och diskuterats utifrÄn ett par teoretiska huvudpunkter som Àr viktiga vid planeringen av mega-event. Planeringen av de Olympiska spelen Àr ett komplext projekt med mÄnga olika aspekter att ta hÀnsyn till.
Strategier mot hÄllbara och attraktiva stadsdelar: Kronan igÄr, idag och imorgon
Det Àr idag uppenbart att vÄrt nuvarande levnadssÀtt och samhÀllsbyggande Àr lÄngsiktigt ohÄllbart. För att komma tillrÀtta med de problem vi upplever idag och stÄr inför i framtiden mÄste hÄllbar utveckling prioriteras i högre utstrÀckning Àn vad som sker idag. Det finns olika principer för hur man bygger upp hÄllbara och attraktiva stÀder och centrumomrÄden men för centrumnÀra stadsdelar finns inte lika bra exempel. Syftet med detta arbete Àr dÀrför att försöka ta fram sÄdana strategier, och utifrÄn dessa granska KronanomrÄdet i LuleÄ för att utreda hur den blivande stadsdelen förhÄller sig till en hÄllbar utveckling. Detta har resulterat i ett antal förslag pÄ förbÀttringsmöjligheter för Kronan.