Sök:

Sökresultat:

135 Uppsatser om Hćllbar stadsbyggnad - Sida 2 av 9

Stadsplanering med fokus pa? ma?nniskan - En studie med fyra utga?ngspunkter i att tolka och fa?nga upp ma?nniskans fo?rva?ntningar

Jag har valt att studera fyra olika samtida sa?tt att fa?nga upp ma?nskliga fo?rva?ntningar i staden. Jag studerar varje angrepps- sa?tt genom att utfo?ra litteraturstudier, studera ett exempel och intervjua en person. Syftet a?r att fo?ra en diskussion. De fyra angreppssa?tten a?r inte en definition av ?Stadsplanering med fokus pa? ma?nniskan? utan fyra nedslag i en diskussion kring hur man kan fo?regripa ma?nskliga fo?rva?ntningar inom a?mnet fysisk planering.

STADSODLINGAR : En litteraturstudie kring ha?llbarhet och byggnadsintegrerade stadsodlingar i Afrika och Nordamerika

Jordens befolkning o?kar i snabb takt och stadsodlingar kan vara ett sa?tt att fo?rse den o?kande populationen med mat. Hur byggnadsintegrerade stadsodlingar, med fokus pa? tak, kan kopplas till ha?llbarhet underso?ks i denna rapport. Den nuvarande situationen i Afrika och Nordamerika underso?ks och fra?gesta?llningen som besvaras a?r: Hur skiljer sig prioriteringen av olika dimensioner av ha?llbarhet vid olika fo?rutsa?ttningar fo?r urbana byggnadsintegrerade odlingar i Afrika och Nordamerika?Vilka aspekter av ha?llbarhet som kopplas till byggnadsintegrerade stadsodlingar besta?ms till ekologiska, sociala och ekonomiska.

Vinterstaden : en studie av hÄllbar stadsmiljö i Nordens och Kanadas vinterklimat

MÄnga av vÀrldens stÀder Àr pÄverkade av kyla, snö och is. Vinterklimatet pÄverkar den enskilda mÀnniskan och landskapet som helhet. SÀttet vi bygger vÄra stÀder kan antingen anpassas till problemen och möjligheterna med vinterklimatet eller ignorera möjligheterna och förvÀrra problemen. Vad sÀger litteraturen om stadsplanering och stadsbyggnad i vinterklimat? Hur anpassar sig stÀder till vinterklimat? För att svara pÄ dessa frÄgor antar denna uppsats ett holistiskt perspektiv till Àmnet med hjÀlp av en litteraturstudie och en kompletterande fallstudie.

Hur kommunicerar banker om ha?llbarhet? : en inneha?llsanalys av CSR- och ha?llbarhetsrapporter av svenska banker

Begreppen ha?llbarhet och CSR, corporate social responsibility, ses ba?da som ett sa?tt fo?r ett fo?retag att ta socialt ansvar fo?r samha?llet och samtidigt minimera risker fo?r ova?ntade ha?ndelser. Bankernas roll i att bidra till en ha?llbar utveckling a?r betydande pa? grund av sin fo?rmedlande roll i ekonomin. Bankerna har en stor inverkan pa? den ekonomiska utvecklingen i va?rlden.

Massbilismen och kulturmiljöerna, om turerna kring Kungsgatan i Norrköping 1942-2000

Uppsatsen tar upp breddningen av Kungsgatan i Norrköping. HÀr listas orsakerna till varför ingreppet genomfördes, konsekvenserna detta fick för kulturmiljöerna och motstÄndet som uppstod nÀr hotet började realiseras. Uppsatsen tittar pÄ vilka faktorer (politiska, stadsplanemÀssiga, kulturvÄrdande, ekonomiska) som pÄverkar en gatas förÀndring och vad som vÀrderas högst..

Coops egna ma?rkesvaror : en uppdatering av varukraven

Coop Sverige inga?r i ett nordiskt inko?pssamarbete fo?r sina egna ma?rkesvaruprodukter (EMV), Coop Trading. Na?sta a?r, 2012, bryter man sig ur detta samarbete och av den anledningen vill Coop Sverige se o?ver varukraven fo?r sina EMV-produkter. Coop har som ma?lsa?ttning att vara det ledande och mest innovativa detaljhandelsfo?retaget och branschens fra?msta spra?kro?r och inspirationska?lla fo?r ha?llbar konsumtion.

Samha?llsplanering med BREEAM Communities : Certifieringsverktygets pa?verkan med ha?nsyn till miljo?ma?ssig ha?llbarhet

I takt med urbanisering och samha?llstrender har utvecklingen och samha?llsplaneringen av sta?der blivit allt viktigare. BREEAM Communities a?r ett relativt nytt, brittiskt, certifieringssystem fo?r stadsdelar och fungerar som ett verktyg samt bedo?mningsunderlag fo?r samha?llsplanerare. Verktyget fungerar som ett systematiskt underlag fo?r att kunna bygga ha?llbara stadsdelar och tar sa?ledes ha?nsyn till alla tre dimensioner av ha?llbarhet; sociala, ekonomiska och ekologiska.I Sverige har stadsdelscertifiering pa? senare a?r uppma?rksammats.

Korrelation mellan upplevelse och representationer av stadsrum: En fallstudie av centrala Örnsköldsvik

I dagslÀget finns det en mÀngd anvÀndbara metoder att ta hjÀlp av för att skapa representationer av stadsrum. Att beskriva stadsrum Àr dock inte helt enkelt och man kan utgÄ frÄn mÄnga olika aspekter. Befintliga stadsanalyser baseras ofta pÄ antingen kvalitativa eller kvantitativa mÄtt, men stadsbyggnad Àr en komplex uppgift och dÀrför krÀvs en sammanvÀgning av olika mÄtt för att fÄ ett mer balanserat resultat.Syftet med arbetet Àr att identifiera likheter och skillnader mellan de vi upplever och de mÀtbara i rummet genom att undersöka sambandet mellan representationer av stadsrum och upplevelsen av stadsrum. Mer specifikt studeras geometriska och topologiska representationer av stadsrum och hur stadsrum upplevs.Studien bygger pÄ anvÀndandet av tre olika metoder; en geometrisk och en topologisk studie av stadsrum samt en enkÀtstudie med fokus pÄ hur stadsrum upplevs. Arbetet pÄbörjades genom en litteraturstudie.

Munksjökajen : Stadsplanering i Jönköping

Munksjökajen is an old industrial estate on the western shore of Munksjön in Jönköping. The purpose of this thesis is to develop Munksjökajen in accordance with the program for Jönköping?s future development ? Stadsbyggnadsvisionen ? drawn up by the city council.Munksjökajens relations to the surrounding areas have been investigated as well as the need for public transport and possibilities for commercial, municipal and private businesses to operate in the area.The final proposal has a relatively high degree of preserved industrial buildings. New buildings vary in shape and expression in order to create an interesting and diverse environment. The proximity to the lake adds character to the neighbourhood and the water is accentuated by the integration of it in the area..

KOLLABORATIV KONSUMTION I NORRA DJURGA?RDSSTADEN : Hur den delande ekonomin kan bidra till ha?llbar stadsutveckling

Kollaborativ konsumtion a?r en slags ekonomi som handlar om att ma?nniskor konsumerar genom att hyra, dela, byta eller la?na saker av varandra. Den ha?r rapporten handlar om hur en sa?dan typ av konsumtion skulle kunna implementeras och utvecklas i stadsbebyggelse. Fo?r att underso?ka detta gjordes en fallstudie o?ver stadsdelen Norra Djurga?rdsstaden som a?r ett stadsutvecklingsprojekt i Stockholm med fokus pa? miljo? och ha?llbarhet.

Drottningtorget TrollhÀttan : att gestalta ett offentligt rum

Detta kandidatarbetet har gjorts med syftet att förbÀttra Drottningtorgets kvaliteter ur frÀmst ett estetiskt och funktionellt perspektiv och detta genom att studera den rÄdande problematiken och förutsÀttningarna pÄ platsen samt med bakgrund av teoretiska utgÄngspunkter. Arbetet inleds med teorier frÄn respekterade namn inom stadsbyggnad, fortsÀtter med inventeringar av platsen och avslutas med ett gestaltningsförlag som skapats i syfte att avlÀgsna den rÄdande problematiken samt med bakgrund av de teorier och förutsÀttningar som diskuterats. I förslaget har stor hÀnsyn tagits till mÀnniskors rörelse och olika grepp har tagits i planen för att erbjuda passerande sittmöjlighet i attraktiv miljö och tillhandahÄlla gröna omrÄden för rekreation..

3D-Moduler För Leveldesign : Stadsbyggnad med egyptiskt tema till spelet Testament

Denna rapport behandlar arbetet kring 3D-moduler med egyptiskt tema samt tillhörande guide till spelet Testament. Syftet var att skapa moduler som var lÀtta att anpassa och arbeta med, men samtidigt ha rum för god estetik och grafisk variation. I arbetet har en förstudie om forntida Egypten genomförts med bland annat Brier och Hobbs (1999) och Grönblom (2000) som referenser. Modulerna har genomgÄtt testning utifrÄn Bryman (2001) med utgÄngspunkterna: variation, kombination och anpassning dÀr testresultatet sedan analyserats. Tre frÄgestÀllningar stÀlldes upp som hjÀlp vid utvecklingen av modulerna och guiden.? Finns det nÄgot naturligt sÀtt att bryta ned en byggnad till logiska moduler?Svaret pÄ frÄgestÀllningen Àr att logiska mÄtt varit mer viktigt Àn efterstrÀvan att skapa logiska moduler.

Materialavfall som resurs : En studie av hur man samarbetar i en region fo?r ha?llbar utveckling

The concept of sustainable development has been pervasive in recent years and many organizations choose to implement sustainability and adapt their activities accordingly. The purpose of this study have been to explore how a collaboration on the use of waste materials may look to analyze what influences cooperation. A case study has been carried out examining a Swedish state regional project aimed at creating partnerships between actors and utilizing textile waste with the help of design. The study was conducted using qualitative methods and the collection of data has been done through interviews and by examining documents. The results show that there are seven key factors that affect cooperation: expectations, commitment, internal communication, a strong non-profit actor, individual treatment, personal networks and the diversity of actors.

Drottningtorget TrollhÀttan - att gestalta ett offentligt rum

Detta kandidatarbetet har gjorts med syftet att förbÀttra Drottningtorgets kvaliteter ur frÀmst ett estetiskt och funktionellt perspektiv och detta genom att studera den rÄdande problematiken och förutsÀttningarna pÄ platsen samt med bakgrund av teoretiska utgÄngspunkter. Arbetet inleds med teorier frÄn respekterade namn inom stadsbyggnad, fortsÀtter med inventeringar av platsen och avslutas med ett gestaltningsförlag som skapats i syfte att avlÀgsna den rÄdande problematiken samt med bakgrund av de teorier och förutsÀttningar som diskuterats. I förslaget har stor hÀnsyn tagits till mÀnniskors rörelse och olika grepp har tagits i planen för att erbjuda passerande sittmöjlighet i attraktiv miljö och tillhandahÄlla gröna omrÄden för rekreation..

Begreppet förtÀtning och dess tolkning : med en typologi för grönska i den tÀta staden

FörtÀtning Àr ett Àmne som det talas mycket om i dagens samhÀlle. Det utövas i mÄnga stÀder och anses pÄ mÄnga hÄll vara en lÄngsiktigt hÄllbar stadsbyggnadsstrategi. Samtidigt Àr det ett begrepp som inte riktigt Àr definierat. Min uppfattning Àr att folk ibland pratar förbi varandra för att man har olika syn pÄ vad förtÀtning egentligen innebÀr. Syftet med det hÀr examensarbetet har varit att undersöka olika tolkningar av begreppet förtÀtning som Àr vanligt förekommande hos allmÀnheten respektive inom stadsbyggnadsbranschen.

<- FöregÄende sida 2 NÀsta sida ->