Sök:

Sökresultat:

66 Uppsatser om Hćllbar matproduktion - Sida 2 av 5

STADSODLINGAR : En litteraturstudie kring ha?llbarhet och byggnadsintegrerade stadsodlingar i Afrika och Nordamerika

Jordens befolkning o?kar i snabb takt och stadsodlingar kan vara ett sa?tt att fo?rse den o?kande populationen med mat. Hur byggnadsintegrerade stadsodlingar, med fokus pa? tak, kan kopplas till ha?llbarhet underso?ks i denna rapport. Den nuvarande situationen i Afrika och Nordamerika underso?ks och fra?gesta?llningen som besvaras a?r: Hur skiljer sig prioriteringen av olika dimensioner av ha?llbarhet vid olika fo?rutsa?ttningar fo?r urbana byggnadsintegrerade odlingar i Afrika och Nordamerika?Vilka aspekter av ha?llbarhet som kopplas till byggnadsintegrerade stadsodlingar besta?ms till ekologiska, sociala och ekonomiska.

VÀxter och möten : en personlig berÀttelse om projektet The Allotment Plot,frÄn idé till genomförande med vÀxtmaterialet i fokus

The Allotment Plot kan beskrivas som en odlingskomplott som hyllar kolonilotten men vill mer. Experter över hela jorden rÄdbrÄkar sina hjÀrnor för att lösa de mÄnga miljöproblem som Àr förknippade med matproduktion. Hur ska man göra för att sÄ mÄnga som möjligt ska bli sÄ mÀtta som möjligt samtidigt som man vÀrnar miljön? Buden Àr mÄnga och varierande och ofta motsÀgelsefulla. FrÄgan Àr vad vi, som inte Àr experter pÄ vare sig miljö eller matproduktion, kan göra.

SkogstrÀdgÄrd i staden:hur stadsodling kan anvÀnda permakulturens odlingsfilosofi

Permakultur innebÀr att skapa uthÄlliga mÀnskliga miljöer och fördelaktiga matproducerande ekosystem. Den enskilda mÀnniskan behöver bli mer involverad i sin egen matproduktion för att detta ska kunna uppnÄs. Denna litteraturstudie presenterar vÀxter utifrÄn skogstrÀdgÄrdens skiktindelning, vilka representerar vÀxternas olika funktioner i ett ekosystem. SkogstrÀdgÄrden Àr ett centralt odlingssÀtt inom permakulturen, dÀr frÀmst perenna vÀxter kombineras i naturenliga kompositioner till en hÄllbar, effektiv produktion av mat. Genom att kategorisera vÀxterna i skikt kan man fÄ en överskÄdlig bild som förenklar skapandet av hÄllbara ekosystem för stadens olika ?trÀdgÄrdar?.

Hur kommunicerar banker om ha?llbarhet? : en inneha?llsanalys av CSR- och ha?llbarhetsrapporter av svenska banker

Begreppen ha?llbarhet och CSR, corporate social responsibility, ses ba?da som ett sa?tt fo?r ett fo?retag att ta socialt ansvar fo?r samha?llet och samtidigt minimera risker fo?r ova?ntade ha?ndelser. Bankernas roll i att bidra till en ha?llbar utveckling a?r betydande pa? grund av sin fo?rmedlande roll i ekonomin. Bankerna har en stor inverkan pa? den ekonomiska utvecklingen i va?rlden.

Coops egna ma?rkesvaror : en uppdatering av varukraven

Coop Sverige inga?r i ett nordiskt inko?pssamarbete fo?r sina egna ma?rkesvaruprodukter (EMV), Coop Trading. Na?sta a?r, 2012, bryter man sig ur detta samarbete och av den anledningen vill Coop Sverige se o?ver varukraven fo?r sina EMV-produkter. Coop har som ma?lsa?ttning att vara det ledande och mest innovativa detaljhandelsfo?retaget och branschens fra?msta spra?kro?r och inspirationska?lla fo?r ha?llbar konsumtion.

Samha?llsplanering med BREEAM Communities : Certifieringsverktygets pa?verkan med ha?nsyn till miljo?ma?ssig ha?llbarhet

I takt med urbanisering och samha?llstrender har utvecklingen och samha?llsplaneringen av sta?der blivit allt viktigare. BREEAM Communities a?r ett relativt nytt, brittiskt, certifieringssystem fo?r stadsdelar och fungerar som ett verktyg samt bedo?mningsunderlag fo?r samha?llsplanerare. Verktyget fungerar som ett systematiskt underlag fo?r att kunna bygga ha?llbara stadsdelar och tar sa?ledes ha?nsyn till alla tre dimensioner av ha?llbarhet; sociala, ekonomiska och ekologiska.I Sverige har stadsdelscertifiering pa? senare a?r uppma?rksammats.

Utomhuspedagogik i förskola

FörestÀll dig hur en modern stad  - vad skulle hÀnda om man placerar en enorm glaskapsel över den? Hur lÄng tid skulle det ta innan livet dÀri skulle upphöra? Förmodlingen ganska snabbt. Med detta enkla tankeexperiment förstÄr vi hur beroende vi Àr av naturen - Àven i staden.     Vivarium Àr ett latinskt ord som betyder ?plats för liv?.

SlakthusomrÄdets urbana odlingscenter : En produktion- och utbildningsplats i Stockholms nya matkvarter

Vi har trĂ€dit in i det urbana Ă„rhundrade. Idag bor vi för första gĂ„ngen fler mĂ€nniskor i staden Ă€n pĂ„ landsbygden. År 2050 berĂ€knas 80% av jordens befolning att bo i stĂ€der.Att förse den vĂ€xande urbana befolkningen med mat har visat sig vara svĂ„rt. Jordbruket som idag Ă€r uppbyggt kring en storskalig industri pĂ„ landsbygden följs av en lĂ„ng förĂ€dlingskedja med mĂ„nga mellanhĂ€nder.SlakthusomrĂ„det Ă€r en plats med en över hundraĂ„rig historia och tradition av mat- och livsmedelshantering. OmrĂ„det som anlades Ă„r 1912 och som idag Ă€r ett utav Stockholms 2 partihandelsomrĂ„den för livsmedel stĂ„r nu inför en stor förĂ€ndringsprocess.

Vivarium

FörestÀll dig hur en modern stad  - vad skulle hÀnda om man placerar en enorm glaskapsel över den? Hur lÄng tid skulle det ta innan livet dÀri skulle upphöra? Förmodlingen ganska snabbt. Med detta enkla tankeexperiment förstÄr vi hur beroende vi Àr av naturen - Àven i staden.     Vivarium Àr ett latinskt ord som betyder ?plats för liv?.

Möten i grÀnslandet : St Elena, Venedig

Projektet undersöker det lokala landskapet som potentiell vÀrdeskapare i en tid av ekonomisk nedgÄng. Projektet utgÄr ifrÄn staden Venedigs planer pÄ stadsförnyelse pÄ den tidigare bÄtvarvstomten pÄ ön St Elena. Metoden har varit att studera det befintliga och utifrÄn det försöka finna nya rumsliga lösningar pÄ dagens och framtidens krav. Förslaget innefattar gestaltning av en planerad park och de tvÄ nÀrmast angrÀnsande kvarteren. Det bestÄr av en inplanterad biotop i form av en salt vÄtmark som Àr en viktig livsmiljö för djur och vÀxter ute i lagunen.Det byggda tillÀgget Àr en trÀkonstruktion som fungerar som en lÀnk mellan de tÀtare planerade kvarteren och det nya grönomrÄdet.

KOLLABORATIV KONSUMTION I NORRA DJURGA?RDSSTADEN : Hur den delande ekonomin kan bidra till ha?llbar stadsutveckling

Kollaborativ konsumtion a?r en slags ekonomi som handlar om att ma?nniskor konsumerar genom att hyra, dela, byta eller la?na saker av varandra. Den ha?r rapporten handlar om hur en sa?dan typ av konsumtion skulle kunna implementeras och utvecklas i stadsbebyggelse. Fo?r att underso?ka detta gjordes en fallstudie o?ver stadsdelen Norra Djurga?rdsstaden som a?r ett stadsutvecklingsprojekt i Stockholm med fokus pa? miljo? och ha?llbarhet.

EkosystemtjÀnster av alley cropping i tempererade klimat : litteraturstudie

Den sÄ kallade ?gröna revolutionen? inom jordbruket inleddes pÄ 1960-talet och innebar högavkastande grödor, ett oreflekterat högt anvÀndande av kemiska bekÀmpningsmedel, samt intensiv bevattning och mekanisering. En underdrift Àr att pÄstÄ att detta skapat minst sagt stora problem för jordens ekosystem. Ett alternativ för hÄllbar matproduktion Àr agroforestry, som innebÀr produktion av trÀd pÄ samma mark som produktion av jordbruksgrödor. Systemet Àr bland annat utvecklat för att förbÀttra ekologiska samspel.

Materialavfall som resurs : En studie av hur man samarbetar i en region fo?r ha?llbar utveckling

The concept of sustainable development has been pervasive in recent years and many organizations choose to implement sustainability and adapt their activities accordingly. The purpose of this study have been to explore how a collaboration on the use of waste materials may look to analyze what influences cooperation. A case study has been carried out examining a Swedish state regional project aimed at creating partnerships between actors and utilizing textile waste with the help of design. The study was conducted using qualitative methods and the collection of data has been done through interviews and by examining documents. The results show that there are seven key factors that affect cooperation: expectations, commitment, internal communication, a strong non-profit actor, individual treatment, personal networks and the diversity of actors.

FrÄn konsument till medproducent : förekomsten och utvecklingen av Community Supported Agriculture i Sverige

Community Supported Agriculture (CSA) is an unconventional model of agriculture expected to contribute to a more sustainable food supply and a sustainable landscape; the development of rural areas; a stronger relationship between producer and consumer and a healthier diet. This study, with a focus on food production and the link between the producer and consumer, describes the origin and current development of CSA in Sweden, including the prerequisites for CSA in a Swedish context. Organizations and entrepreneurs working with CSA and related projects are identified and interviewed. The notion of CSA in Sweden is still in its infancy, but a rapidly growing interest currently can be detected. The fact that the identified CSAs are found in different Swedish regions with variations in degree of urbanization and intensity of agriculture indicates that the prerequisites are there for the concept to grow, both in rural as well as urban areas.

Smaken av fjÀll : en studie av samisk matproduktion för framtida utmaningar

Genom regeringens satsning Matlandet Sverige har Sametinget fÄtt medel för att satsa pÄ den samiska maten. Satsningarna har bidragit till att placera den samiska maten pÄ den svenska matkartan, men en tydlig och gemensamt förankrad framtidsstrategi för den samiska maten har saknats. Denna examensuppsats för Agronomprogrammet med landsbygdsutveckling som inriktning Àmnar skapa en bild av vad den samiska maten Àr för samerna, samt hur samerna i framtiden ska marknadsföra och profilera maten. Samer Àr Europas enda ursprungsbefolkning och en stor del av deras identitet kretsar kring rennÀringen och den traditionella kulturen kring renen. Exploateringar och det instrumentella samhÀllet hotar rennÀringen och samernas traditionella leverne. Såpmi Àr en gastronomisk region med stark terroir i maten, vilket betyder att maten bÀr pÄ ursprung, historia, platsbundenhet och kultur.

<- FöregÄende sida 2 NÀsta sida ->