Sökresultat:
840 Uppsatser om Hćllbar konsumtion - Sida 50 av 56
SÀsong - ett globalt, lokalt och miljövÀnligt koncept, eller? : en kvalitativ analys av begreppet sÀsong och dess innebörd för aktörer i den svenska vÀrdekedjan för frukt och grönt
SÀsongsbegreppet anvÀnds flitigt i dagens kommunikation. SÀsong har gÄtt frÄn att vara en sjÀlvklarhet till att bli en av de starkast vÀxande trenderna i Sverige. I detta arbete undersöks instÀllningen till sÀsong hos aktörer (producenter, detaljister, grossister och övriga parter), lÀngs den svenska vÀrdekedjan för frukt och grönsaker.
Skillnader i definitioner och anvÀndning av begreppet kan leda till missförstÄnd och misstolkningar mellan de olika leden i vÀrdekedjan. Begreppet sÀsong anvÀnds i dagens samhÀlle i flera olika sammanhang, bÄde med miljö, hÀlsa och
i marknadsföringssyfte. Det Àr tydligt att sÀsong har en central plats i kommunikationen men vad som Àr mindre tydligt Àr att samma ord anvÀnds i flera sammanhang men innebörden kan skilja sig markant Ät.
Undersökningen bygger pÄ Critical Incident Technique som ger
respondenten möjlighet att uttrycka sig med sina egna ord
vilket ger innehÄllsrika svar dÀr bÄde svaren och berÀttelserna ger information.
Resultatet bygger pÄ enkÀter som skickades ut via e-�post
till representanter för alla led i vÀrdekedjan.
The Clickwrap Apocalypse. Konsumtion av spridningsrÀtten till icke-fysiska verksexemplar - eller en digital andrahandsmarknad om man sÄ vill.
BÄde kunder och nÀringsidkare stÄr idag inför en helt annan marknad Àn de gjorde för bara tio Är sedan. Kulturen i dess olika former Àr nu mer tillgÀnglig Àn nÄgonsin. UpphovsrÀttsskyddade verk som tidigare endast mÄngfaldigades i fysiska exemplar kan numera Àven sÀljas online som digitala, icke-fysiska exemplar. En klar skillnad mellan fysiska och digitala exemplar Àr att den digitala marknaden domineras av ett fÄtal jÀttar som genom sin dominerande stÀllning i princip har makt att definiera marknadens regler. Genom detta inflytande har man genom en kombination av juridik och teknik kunnat bygga upp ett monopol pÄ digitala produkter och Àven styrt prissÀttningen.
AnstÀlldas reaktioner till Rökfri arbetstid i Motala kommun : En kvantitativ studie om införandet av rökfri arbetstid
 Bakgrund:Policybeslutet att införa Rökfri arbetstid i Motala kommun Àr ett led i kommunernas och de fackliga organisationernas strÀvan att skapa en hÀlsofrÀmjande miljö. Rökfri arbetstid innebÀr att ingen ska utsÀttas för tobaksrök pÄ sitt arbete. I Motala kommun trÀdde detta beslut i kraft 2007-07-01 och mottogs med olika Äsikter bland de kommunanstÀllda. Tidigare forskning har visat samband med engagemang och delaktighet i beslut med empowerment hos de anstÀllda. Syfte: Studiens syfte Àr att undersöka anstÀlldas reaktioner till Rökfri arbetstid i Motala kommun.
Ăr information tillrĂ€ckligt för att trigga konsumenten till köp av Fairtrade? : En studie om studenters uppfattning om Fairtrade och informationens pĂ„verkan vid val av en Fairtradecertifierad vara
Konsumenterna har under de senaste Ären blivit mer och mer medvetna. Till följd av detta har företagens CSR arbete bÄde ökat och utvecklats. Idag Àr CSR ett brett och svÄrdefinierat begrepp enligt mÄnga forskare. För att hjÀlpa konsumenterna att hitta rÀtt har diverse mÀrkningar vuxit fram vilka syftar till att certifiera de initiativ som tas. Fairtradecertifieringen vilken anvÀnts som plattform i denna studie Àr en av mÄnga mer eller mindre vÀlkÀnda mÀrkningar vilka finns för konsumenterna att tillgÄ.
VĂ€lvda gavlar vid ortdrivning
E-handelns implementerande i samhÀllet har minst sagt revolutionerat konsumenters sÀtt att köpa varor, och helt förÀndrat inköpsvanor. Internet möjliggör att konsumenter har tillgÄng till ett globalt utbud av varor, som levereras direkt till köparens adress, och allt utan att konsumenten ens behöver lÀmna det egna hemmet.Vi har valt att undersöka studenter i en mellanstor svensk stad som konsumentgrupp. Studenter Àr en för oss synnerligen intressant konsumentgrupp dÄ de har unika förutsÀttningar i deras konsumtion av varor. Ung Älder, en restriktiv mÄnadsbudget och förhÄllandevis goda internetkunskaper Àr egenskaper som de flesta studenter besitter och Àr av stor betydelse vid köpprocessen som sker pÄ internet. Med detta i Ätanke har vi formulerat ett syfte för denna uppsats:Syftet med denna studie Àr att utöka vÄr förstÄelse för studenters förberedelse inför köp pÄ internet, detta kommer vi genomföra genom att undersöka studenters köpbeteende.Den studie vi skall genomföra kommer ocksÄ syfta till att utöka e-handlarens kunskap om hur konsumenternas preferenser inom förberedelseprocessen inför köp pÄ internet ser ut.Resultatet kommer att belysa problemomrÄdet och kommer sÀttas i perspektiv mot hela köpprocessen.Teorin, vilken kommer ligga till grund för analysen av vÄr studie, har vi delvis tagit ifrÄn resultaten av tidigare genomförda studier inom forskningsomrÄden.
Uses, Gratifications and Understandings : En studie av hur privata anvÀndare och modeföretag förhÄller sig till varandra pÄ Instagram
Internet och sociala medier har radikalt förÀndrat förutsÀttningarna för hur mÀnniskor konsumerar medier och kommunicerar med sÄvÀl varandra som företag och organisationer (Carlsson, 2011; Karlsson, 2013:265; Wadenström, 2001). Sociala mediers hastiga framvÀxt vÀcker frÄgor om hur och varför mÀnniskor anvÀnder dessa. NÀr företag inte lÀngre kan skilja sig ur mÀngden med traditionell envÀgskommunikation (reklam) för att vinna konsumenternas uppmÀrksamhet satsar allt fler pÄ att bygga goda, lÄngsiktiga relationer. Sociala medier Àr i det avseendet ett kostnadseffektivt verktyg som nyttjas av allt fler i allt större utstrÀckning. Denna kvalitativa studie syftar till att undersöka vilka tillfredsstÀllelser anvÀndare erhÄller frÄn Instagram samt vilka förstÄelser och kunskaper modeföretag har av desamma, och hur dessa faktorer samspelar och kommer till uttryck i egenskap symmetrisk kontra asymmetrisk kommunikation. Studien innehar en sociologisk ansats med avstamp i bl.a.
D?lig st?mning i kyldisken? Konsumentens uppfattning av Oatlys marknadsf?ring
Inledning: Som svar p? den l?nga traditionen av mejerikonsumtion producerar varum?rket Oatly
alternativa produkter framst?llda p? havre (Oatly, u.?). I ett samh?lle som k?nnetecknas med h?rd
konkurrens mellan f?retag och ett marknadsf?ringsklimat med medvetna och kr?vande konsumenter ?r
det sv?rt att sticka ut och positionera sig (Hamzah et al, 2014). Oatly anser sig vara en drivande akt?r
(Oatly, u.?) i debatten kring mejeriprodukters klimatp?verkan och har en m?ls?ttning att f?r?ndra
beteenden i syfte att minska konsumtion av dessa produkter.
Etnisk boendesegregation i den svenska förorten
I dagens segregationsdiskurs lÀggs fokus ofta pÄ de storskaliga miljonprogrammen. De mÀnniskor som bor dÀr beskylls ofta för att sjÀlva vara orsaken till segregationsproblemen. En vanlig uppfattning Àr att dessa mÀnniskor genom egna val bidragit till de segregationsmönster vi har idag. SÀllan belyses andra gruppers val som orsak till fenomenet. Miljonprogrammet uppfördes mellan 1965 och 1975 av den socialdemokratiska regeringen som en symbol för det moderna vÀlfÀrdssamhÀllet.
En flashestimator för den privata konsumtionen i Sverige med hjÀlpvariablerna HIP och detaljhandeln ? En tidsserieanalys med hjÀlp av statistikprogrammet TRAMO
In this essay we aim at finding an appropriate flash estimator of the quarterly Swedish private consumption (PK). With the aid of the statistics program TRAMO we study if monthly data from the consumer survey (HIP) and retail industry (DH) can be used in a transfer function model (TFM) to forecast PK. In the work of assessing the state of the market and the business trend, fast information from the national accounts is needed for making decisions for the economic politics in Sweden. A way to speed up the information process is to use leading economic indicators to asses this development. Another way to get information faster is to use a flash estimate.
Silver i avloppsslam : Bidrag frÄn olika delomrÄden och potentiella kÀllor i Stockholms innerstad
Avloppsslam Àr en restprodukt som skapas vid rening av avloppsvatten och bestÄr mest av organiskt material. Slammet Àr mycket nÀringsrikt men innehÄller ofta höga halter av olika föroreningar som tungmetaller, lÀkemedelsrester etc. Stockholm Vatten AB Àr certifierade enligt REVAQ för att kunna anvÀnda avloppsslam som gödningsmedel pÄ Äkermarker. För att slammet fortsÀttningsvis ska genomgÄ certifiering mÄste föroreningshalterna minska. Silver Àr en av de metaller som avskiljs frÄn avloppsvattnet till slammet och har en hög ackumuleringshastighet i mark.
Vem eller vad sÀtter priset? : En kartlÀggning av inköpsmarknaderna för tre metaller (Krom, Molybden, Vanadin)
Detta arbete utförs efter en förfrÄgan frÄn Uddeholm Tooling om att försöka kartlÀgga riskerna pÄ inköpsmarknaden för metallerna krom, molybden och vanadin. DÄ detta anses vara mycket svÄrt föreslÄs hÀr istÀllet en kartlÀggning av marknaden för respektive metall, detta för att ge en bild av hur marknaden ser ut och vilka aktörer som finns.FrÄgorna som behandlas Àr var bryts, förÀdlas, konsumeras respektive metall? Hur varierar priserna, beskrivs priserna bÀst med en random walk eller med en mean reverting stokastisk process.Det visar sig relativt snart att det Àr mycket problematiskt att inhÀmta relevant data. Speciellt dÄ dessa metaller inte handlas öppet utan dÀr kontrakten mellan köpare och sÀljare Àr konfidentiella. Priserna som rapporteras baseras pÄ mÄnatliga intervjuer med köpare, sÀljare och traders som utförs av branschmagasin.
Konsumtion som livsstil - att Àndra ett kundbeteende för att förverkliga en hÄllbar strategi
Syftet med denna studie Àr att undersöka hur företag arbetar med att försöka förverkliga enhÄllbar strategi som krÀver Àndring av kunders beteende. Studien adresserar tvÄ brister itidigare forskning: i) avsaknaden av empiriska studier av hur företag arbetar med hÄllbarastrategier i praktiken och ii) bristfÀllig fokus pÄ de trade-offs företag stÀlls inför i arbetet medhÄllbara strategier. För att besvara syftet och adressera bristerna i tidigare forskning har vigenomfört en fallstudie av Nudie Jeans Co (Nudie) och produkten dry jeans. Vi har valt enkvalitativ forskningsmetod och samlat in data frÄn Nudies hemsida, sociala medier,observationer i Nudies butik, intervjuer med butikspersonal och sekundÀra intervjuer medpersoner frÄn Nudie av relevans för studien. Vi visar att Nudie anvÀnder information,utbildning och deskriptiva sociala normer för att försöka pÄverka kundernas beteende.
Etnisk boendesegregation i den svenska förorten
I dagens segregationsdiskurs lÀggs fokus ofta pÄ de storskaliga
miljonprogrammen. De mÀnniskor som bor dÀr beskylls ofta för att sjÀlva vara
orsaken till segregationsproblemen. En vanlig uppfattning Àr att dessa
mÀnniskor genom egna val bidragit till de segregationsmönster vi har idag.
SĂ€llan belyses andra gruppers val som orsak till fenomenet.
Miljonprogrammet uppfördes mellan 1965 och 1975 av den socialdemokratiska
regeringen som en symbol för det moderna vÀlfÀrdssamhÀllet. Alla skulle formas
till moderna mÀnniskor.
?Jag chansar den hÀr gÄngen...? : En studie av eventuella negativa konsekvenser för detaljister med egna mÀrkesvaror och konsumenters attityd kring egna mÀrkesvaror
Problem: Egna mÀrkesvaror, EMV, har pÄ senare Är tagit upp konkurrensen med de mer traditionella mÀrkesvarorna, LMV, och dÀrmed befÀst detaljisters makt inom dagligvaruhandeln. Detaljister anser att EMV Àr ett komplement till LMV dÀr de kan erbjuda snarlik kvalité till lÀgre pris och samtidigt öka kundlojalitet. EMV Àr betydligt mer lönsamma för detaljister Àn LMV men för att detaljister skall kunna sÀlja dessa varor till lÀgre priser och dÀrmed erhÄlla stora marginaler, har de skalat av vissa kostnader som reklam och andra marknadsföringsÄtgÀrder. Dock har införandet av EMV i det ordinarie sortimentet, samt den ökande makten för detaljister, ibland lett till att vissa LMV har bojkottats och lÀmnat plats i hyllorna till allt fler EMV. För varje Är som gÄr har andelen EMV i butik ökat och vi stÀller oss dÀrför frÄgande till hur detta kan komma att pÄverka detaljister.
Brunt blir grönt : perspektiv och strategier för ekologisk design i postindustriella miljöer
Sedan stor del av den industriella produktionen flyttat frÄn vÀstvÀrlden till lÄglönelÀnder har det blivit en aktuell frÄga hur vi omhÀndertar de övergivna industriomrÄden som lÀmnats kvar. En trend som vuxit sig stark Àr att omvandla industrimiljöerna till nya miljöprofilerade parkomrÄden och stadsdelar, som Hammarby
Sjöstad i Stockholm och VÀstra Hamnen i Malmö.
I detta examensarbete söker jag förklaringar till varför vi vÀljer att anvÀnda ?ekologiska? koncept och lösningar nÀr
de gamla industrimiljöerna ska omvandlas och hur detta kommer till uttryck i landskapsarkitekturen. Med utgÄngspunkt i miljödiskussionen sedan sextiotalet och
vÀsterlÀndsk natursyn drar jag paralleller mellan vÄr förÀndrade syn pÄ industri, hur miljökrisen ska lösas och ekologiskt inriktade landskapsarkitekturprojekt.
Sedan miljökrisen blivit ett faktum och miljöfrÄgor fÄtt en central plats i politik och samhÀllsplanering har ocksÄ synen pÄ industri förÀndrats. FrÄn att ha symboliserat
framtidstro och vÀlfÀrd har vi börjat betrakta
den gamla industrin som ett direkt hot mot mÀnniskans och jordens existens.