I stort sett alla hushåll och företag använder sig av sopor och vi är beroende att det sköts på ett korrekt sätt. Avfallshantering i Östra Skaraborg rapporterar idag in avvikelser på ungefär var tionde soptömning vilket förhindrar effektiviteten. Denna studie handlar om att analysera dessa rapporter för att kunna effektivisera sophantering och på så vis minska antalet avvikelser. Med Business Intelligence (BI) har det skapats en relationsdatabas för att kunna lagra intern och extern data på ett ställe och utföra analyser på dessa. En stor del i studien är extrahering, transformering och inladdning (ETL) där fokuset legat på transformeringen för att få så bra datakvalité som möjligt.

Sedan Nacka golfklubb införde källsortering år 2003 har golfklubben funderat över hur deras sortering och avfallshantering egentligen fungerar. I samband med den miljöcertifiering golfklubben ansökt om att få via Golf Environment Organization (GEO) skall ett flertal områden på golfklubben ses över, varav avfallshanteringen är ett av dessa områden.Syftet med examensarbetet är att undersöka hur Nacka golfklubb idag avfallshanterar och ta fram ett underlag för den certifiering golfklubben ansökt om inom det givna området. Underlaget för certifieringen ska baseras på certifieringens krav och rutiner för förbättring ska baseras på kunskap, hantering samt minimering. De metoder som använts är litteraturstudier, intervjuer, studiebesök samt en analys utifrån Sustainable Development Records (SDR).Resultatet av SDR gav en generell bild av golfklubbens effektivitet, sparsamhet och marginal. Genom SDR kan golfklubben i framtiden fortsätta att mäta och jämföra sina resultat för att se om verksamheten går mot en mer hållbar utveckling och avfallshantering men för att göra detta måste en grundligare undersökning i framtiden genomföras i samband med en avfallsrevision.Utifrån det rutiner golfklubben har rekommenderas ett flertal förändringar för att golfklubben ska få en bättre standard inom sin avfallshantering.

I takt med urbanisering och samha?llstrender har utvecklingen och samha?llsplaneringen av sta?der blivit allt viktigare. BREEAM Communities a?r ett relativt nytt, brittiskt, certifieringssystem fo?r stadsdelar och fungerar som ett verktyg samt bedo?mningsunderlag fo?r samha?llsplanerare. Verktyget fungerar som ett systematiskt underlag fo?r att kunna bygga ha?llbara stadsdelar och tar sa?ledes ha?nsyn till alla tre dimensioner av ha?llbarhet; sociala, ekonomiska och ekologiska.I Sverige har stadsdelscertifiering pa? senare a?r uppma?rksammats.

Filtermaterial av 75 % torv och 25 % kolaska har använts under 2 respektive 4 år för rening av avloppsvatten från två biltvättar. Jämförelse med Kristianstads kommuns riktvärden för avloppsvatten från fordonstvättar visar att filtren fungerat. För avfallsklassning krävs kunskap om innehåll av miljöfarliga ämnen i produkter som använts i tvätthallarna. I brist på kunskap om innehåll av ej analyserade miljöfarliga ämnen i filtren anses förbränning vara ett bra omhändertagande ur miljösynpunkt, då energi och aska återvinns..

Hållbar utveckling är en vision som hela världen eftersträvar att uppnå. Hushållsavfallshanter-ing är ett sätt för att uppnå en hållbar samhällsutveckling. Bra kunskap, information och sam-verkan mellan olika aktörer är ytterst nödvändigt för att kunna uppnå en hållbar samhällsut-veckling. Syftet med fallstudiet är att kartlägga en del av stadsdelen Augustenborg i Malmö för att se över hur hushållsavfallshantering fortskrider. Det är även vårt syfte att identifiera möjligheter och hinder för en ökad källsortering i området.

This bachelor?s thesis aims to examine how the ?New Pact on Migration and Asylum? construct the discourse on ?sustainable migration? and ?efficiency? in the European Union. The new jurisprudence concerning migration and asylum in the European Union seeks to establish a more ?fair, efficient and sustainable migration and asylum system?. To analyze the discourses, a critical discourse analysis is applied to the former asylum regulation, Dublin regulation III, a revised and withdrawn proposal, Dublin regulation IV, and future legislation.

Svensk avfallshantering har förändrats mycket sedan början på 1990-talet. Andelenhushållsavfall som deponerats har minskat medan förbränning, biologisk avfallshantering ochmaterialåtervinning har ökat sina andelar. Samtidigt har den totala mängden hushållsavfallökat. För att kunna nå en hållbar och miljömässigt bra förändring i avfallssystemet kan detvara intressant att utvärdera vilka miljöeffekter som uppnåtts genom utvecklingen inomavfallsområdet.Syftet med examensarbetet har varit att titta på hur två olika regioner har utvecklat sinavfallshantering och studera hur utvecklingen har påverkat miljöpåverkanskategorierna;växthuseffekten, försurning, eutrofiering samt fotooxidantbildning. Olika scenarier för 1994,2004 och framtiden, 2014, har formulerats utifrån uppsatta politiska mål och styrmedel samtefter de studerade avfallsbolagens planer för respektives avfallshantering i framtiden.Resultaten i form av miljöpåverkan från respektive scenario fås och utvärderas med hjälp av Excel-applikationen WAMPS, som tagits fram av IVL Svenska Miljöinstitutet och somutvecklats under arbetes gång.Resultaten visar att svensk avfallspolitik har styrt avfallshanteringen mot minskad påverkanpå miljön för i stort sett alla aktuella påverkanskategorier för de båda studerade regionerna,fram till 2004.

Kurs: A?mnesfo?rdjupande arbete i logistik och ekonomistyrning, 2FE02E, 2FE20E Fo?rfattare: Therese Jakobsen och Matilda Magnussen Handledare: Petra Andersson Titel: Etiskt ansvarstagande ? Med avstamp i de gap som kan uppsta? mellan ett fo?retags uppfo?randekod och en underleveranto?rs arbetssa?ttBakgrund: I dagens samha?lle kra?vs det att fo?retag tar ett sto?rre etiskt ansvar och verkar fo?r en ha?llbar utveckling. Det ansvarsfulla fo?retaget a?r ett uttryck fo?r det fo?retag som aktivt arbetar med Corporate Social Responsibility. Ett verktyg i arbetet med det a?r att utveckla en uppfo?randekod, a?ven kallat Code of Conduct som dikterar riktlinjer och normer fo?retagets verksamhet ska genomsyras av.

Detta examensarbete handlar om förutsättningarna idag för en individ, boende i flerbostadshus, att medverka till att sluta närings- och materialkretslopp genom att källsortera sitt fasta avfall. Examensarbetet består av två huvuddelar. Den första delen omfattar en beskrivning över de visioner om kretslopp som myndigheter och politiker gett uttryck för och de förväntningar och krav som ställs på hushållen från andra aktörer som har att genomföra myndigheternas intentioner. Dessutom ingår en kartläggning över förutsättningarna för hushållen att uppfylla dessa intentioner. I den andra delen undersöks huruvida de utsorterade återvunna fraktionerna kommer att ingå som returråvara i nyproduktionen, dvs om kretsloppen sluts.

Många företag har implementerat miljöledningssystem för att möjliggöra en systematisk styrning av sitt miljöarbete. Förespråkare hävdar att miljöledningssystemen leder till betydande förbättringar för de organisationer som inför dem. Andra hävdar att miljöledningssystemen inte är lämpliga verktyg i en strävan mot hållbar utveckling eftersom de inte ställer något lägsta krav på de certifierade organisationernas miljöprestanda. Rapportens syfte är att utreda om miljöledningssystem leder till förbättrad miljöprestanda. Studien baseras på kvantitativa data som samlats in genom miljörapporter från nio stora produktionsanläggningar i Sverige.

Jordens befolkning o?kar i snabb takt och stadsodlingar kan vara ett sa?tt att fo?rse den o?kande populationen med mat. Hur byggnadsintegrerade stadsodlingar, med fokus pa? tak, kan kopplas till ha?llbarhet underso?ks i denna rapport. Den nuvarande situationen i Afrika och Nordamerika underso?ks och fra?gesta?llningen som besvaras a?r: Hur skiljer sig prioriteringen av olika dimensioner av ha?llbarhet vid olika fo?rutsa?ttningar fo?r urbana byggnadsintegrerade odlingar i Afrika och Nordamerika?Vilka aspekter av ha?llbarhet som kopplas till byggnadsintegrerade stadsodlingar besta?ms till ekologiska, sociala och ekonomiska.

SammanfattningSyftet var att undersöka hur människor upplever källsorteringpå ett personligt och allmänt plan och utifrånresultatet arbeta fram en förbättrad källsorteringsproduktför dagens hushåll. Medan målsättningen var attpresentera en kunskapsgrund om hur framtida källsorteringsprodukterbör designas för samarbetspartnernHammarplast Consumer AB.Från den inledande enkätundersökning identifieradesflertalet problemområden som angreps genom designmetodikoch diverse analysmetoder. Inledningsvis undersöker och ifrågasätter arbetet placeringenav källsorteringen i hemmet och vilken rollkökets historiska utveckling spelat för hushållens avfallshantering.Man frågar sig även om hur vida en nykällsorteringsprodukt bör anpassas efter bostäder medspecifika byggnadsår, eller inte och vilka avfallsmängderdet svenska hushållet ska hantera i dagsläget. Genomgåendeför projektet är att olika resonemang till stordel förs och förklaras genom illustrationer, foton ochandra grafiska element och slutligen resulterar i ett genomarbetatkoncept.Avslutningsvis förs en diskussion över filosofin kringmaterialval vid produktutveckling och vilka materialsom är bäst lämpade för det genererade konceptet ur ettekonomiskt, produktionstekniskt och miljömässigt perspektiv..

Syftet med min underso?kning var att studera studenters och la?rares uppfattningar av den flexibla utbildningen. Detta har la?nge varit ett intresseomra?de fo?r mig. Eftersom jag har erfarenheter av flexibel utbildning sa? underla?ttade det fo?r mitt arbetssa?tt genom uppsatsen.Fo?r att fo?rsta? grunden till flexibel utbildning behandlades distansutbildningens historia i bakgrundskapitlet och da?r kno?t an till hur informations- och kommunikationsteknologi kan anva?ndas i va?r tid fo?r att sto?dja denna form av utbildning.Detta genomfo?rdes med den fenomenografiska ansatsen som forskningsmetod.

Fler och fler kommuner övergår till en mer miljöstyrande avfallstaxa. Därför är det av intresse att utreda avfallstaxans (dvs. priset på avfallshanteringstjänsten) förmåga att ändra hushållens avfallsvanor och därigenom även vilken miljöstyrande verkan taxan har. Hur priskänsliga är hushållen för avfallstaxan och dess utformning? Enfamiljshushållens priskänslighet för brännbar kärl- och säckinsamling skattas i tre kommuner (Storuman, Sjöbo, Sundbyberg) och en kommungrupp (Gävle, Ockelbo, Sandviken, Hofors och Älvkarleby) genom grova elasticitetsmått.

Första januari år 2013 trädde den senaste versionen av MARPOL Annex V i kraft. Denna studie har genom en litteraturstudie samt intervjuer med nautiska befäl sökt svar på vilka förändringar som skedde, hur dem implementerats ombord samt hur förändringarna upplevts av sjöfarare. Syftet med studien var att bidra med en pusselbit till bilden av hur avfallssortering utövas till sjöss samt hur arbetet med det upplevs. Litteraturstudien kom fram till att den stora skillnaden är att papper, glas, metall samt aska inte längre får slängas i havet. Inom specialområde får endast matavfall destruerat genom avfallskvarn slängas överbord.