Sök:

Sökresultat:

3893 Uppsatser om Hćllande funktion - Sida 2 av 260

Taluppfattning i ofördelaktiga förhÄllanden : Hur pa?verkar kognitiv fo?rma?ga perceptionen av enstaviga ord i brus besta?ende av talande ro?ster?

Inom disciplinen kognitiv ho?rselvetenskap tilla?mpas en integrerad ansats da?r taluppfattning beskrivs ur ba?de ett auditivt bottom-up-perspektiv och ett kognitivt top-down-perspektiv. Studien underso?kte hur taluppfattning varierar med, respektive utan top-down-sto?d och vad de kognitiva fo?rma?gorna uppma?rksamhet, minne och inhiberingsfo?rma?ga hade fo?r inverkan. Taluppfattningsfo?rma?ga utva?rderades med hja?lp av ett Speech-In-Noise-test (SIN-test) som bestod av tre deltest da?r enstaviga ord presenterades i en ofo?rdelaktig miljo? besta?ende av ro?ster som talande i mun pa? varandra.

En eventstudie om marknadsreaktioner vid offentligg?rande av nedskrivningar p? olika typer av tillg?ngar

Bakgrund och problem: Bakgrunden till uppsatsen grundar sig i om historisk aktiekursp?verkan kan vara en p?verkande faktor f?r f?retagen g?llande deras informationsgivning g?llande ov?ntade nedskrivningar Syfte: Syftet med studien ?r att unders?ka marknadsreaktioner vid nedskrivningar av olika tillg?ngar och utifr?n resultatet unders?ka f?retagsledningens incitament till att offentligg?ra informationen ut?ver kvartal- och ?rsrapporter Avgr?nsningar: Stockholmsb?rsens Small-, Mid-, och Large Cap. Inkluderar endast pressmeddelanden som offentligg?rs ut?ver kvartal- och ?rsrapporter Metod: Kvantitativ Resultat och slutsats: Studien visar skilda CAR f?r kategorierna vilket indikerar att vilken typ av tillg?ng som skrivs ned p?verkar aktiekursen olika. En stor del av testerna var av l?g signifikans och g?r att vi inte kan s?kerhetsst?lla att resultaten ?r utan slump. F?rslag till vidare forskning: Inkludera fler observationer genom att ?ka tidsspannet, inkludera fler variabler f?r att unders?ka eventuella samband.

Hur unga flickor i Äldrarna 12-19 ÄrpÄverkas psykiskt av media, i förhÄllande till sina kroppar : En litteraturstudie

Inom disciplinen kognitiv ho?rselvetenskap tilla?mpas en integrerad ansats da?r taluppfattning beskrivs ur ba?de ett auditivt bottom-up-perspektiv och ett kognitivt top-down-perspektiv. Studien underso?kte hur taluppfattning varierar med, respektive utan top-down-sto?d och vad de kognitiva fo?rma?gorna uppma?rksamhet, minne och inhiberingsfo?rma?ga hade fo?r inverkan. Taluppfattningsfo?rma?ga utva?rderades med hja?lp av ett Speech-In-Noise-test (SIN-test) som bestod av tre deltest da?r enstaviga ord presenterades i en ofo?rdelaktig miljo? besta?ende av ro?ster som talande i mun pa? varandra.

Stadens arena : Lokalisering och funktion

Arbetet behandlar idrotts- och evenemangsarenors lÀmpliga lokalisering i staden i förhÄllande till dess funktioner och effekter..

Skolans sociala funktion : med relationer, fostran och lÀrande i fokus

Syftet med denna studie Àr att undersöka vad skolans personal uppfattar vara skolans sociala funktion. Vi har i vÄr studie kommit fram till att styrdokument, litteratur och forskning visar att skolans sociala funktion Àr en bÄde omfattande och viktig del i skolans vardagspraktik. Den berör aspekter som fostran, lÀrande och mÀnskliga relationer samt samverkan mellan hem, skola och elevhÀlsa. Detta stÀmmer till stor del överens med vad vÄra respondenters uppfattning och upplevelser gÀllande skolans sociala arbete. Men samtidigt uttrycker flera av respondenterna en osÀkerhet om vad den sociala funktionen innebÀr i praktiken, vad som stÄr i aktuella styrdokument, vad en social funktion kan eller ska innehÄlla och hur mycket tid det sociala arbetet fÄr ta irelation till de kunskapsmÄl som ska uppnÄs..

Vuxna individers kÀnnedom, upplevda följsamhet och attityder till Svenska livsmedelsverkets fem kostrÄd.

Bakgrund Svenska livsmedelsverket (SLV) har utarbetat fem kostra?d fo?r att fra?mja en ha?lsosam kostha?llning. Kostra?den innefattar rekommendationer ga?llande frukt och gro?nt, fullkorn, nyckelha?lsma?rkningen, fisk samt olja och flytande margarin. Tidigare underso?kningar tyder pa? att kostra?den inte fo?ljs i tillra?cklig utstra?ckning.Syfte Studiens syfte var att underso?ka vuxna individers ka?nnedom, upplevda fo?ljsamhet och attityder gentemot SLVs fem kostra?d.

"Till slut hade jag lÀrt mig sÄ bra att ingen tyckte jag var konstig lÀngre" : Intersektionella förstÄelser av passering och funktion utifrÄn ett genusvetenskapligt perspektiv

Uppsatsen syfte Àr att undersöka vilka normer om funktion och funktionsnedsÀttning som reglerar nÀr, var och hur personer med icke-synliga funktionsnedsÀttningar upplever att de kan passera som icke-funktionsnedsatta. Författaren analyserar förstÄelser av passering hos personer med icke-synliga funktionsnedsÀttningar utifrÄn en intersektionell förstÄelse av funktion, kön och genus. Med hjÀlp av transteoretiska tankar kring passering som praktik finner författaren flera likheter mellan hur tillfÀllen till passering skapas och förstÄs hos personer med funktionsnedsÀttningar och transpersoner bÄde i en social och medicinsk kontext..

LÀxor - mest tradition? : LÀxans funktion i Ärskurs 5 och 6 ur ett lÀrarperspektiv.

LÀxor Àr en av skolans mest etablerade traditioner. Syftet med denna studie handlar om lÀxorna och deras funktion.  Varför finns lÀxor? Vilken funktion fyller arbetet med hemuppgifter i dagens skola? I denna studie försöker vi fÄ svar pÄ nÄgra av vÄra frÄgor angÄende lÀxorna och deras funktion. Intervjuerna visar lÀrarnas medvetenhet angÄende vad som stÄr i lÀroplanen.

6-Äringars kunskaper om kÀllsortering

Syftet med studien Àr att se vad barn har för uppfattningar om mÀnniskokroppen och hur ser vi ut pÄ insidan samt vad barnen vet om hur magen och hjÀrtat fungerar. Kvalitativa intervjuer anvÀndes för att ta reda pÄ barns uppfattningar om kroppen och tolkningar av organens funktion. I studien framgick det att, hur mycket barnen lÀr sig beror pÄ intresset hos det enskilda barnet om specifika organ eller helorgansystem t.ex. magens placering och funktion hade flera barn klart för sig Àn hjÀrtats funktion. Bygger man undervisningen eller en aktivitet utifrÄn barnens intresse vill ocksÄ barnen lÀra sig..

Problem och funktion hos gemensam litteraturlÀsning och litteratursamtal

Denna uppsats behandlar gemensam litteraturlÀsning och litteratursamtal. Syftet var att utreda litteraturlÀsningen och litteratursamtalets funktion och möjliga svÄrigheter i undervisningen. Sammantaget pekar resultatet i studien pÄ att lÀrarna uppfattar den kÀnslomÀssiga och personliga utvecklingen, som den primÀra funktionen i arbetet med gemensam litteraturlÀsning och litteratursamtal. Vidare ansÄg lÀrarna att skillnaden i elevernas lÀskapacitet och svÄrigheterna att skapa ett givande litteratursamtal Àr de största svÄrigheterna vid anvÀndandet av gemensam litteraturlÀsning och litteratursamtal..

SÀrskild undervisningsgrupp eller bara "sÀrskild"

Problemomra?det och syftet med uppsatsen a?r att underso?ka hur elever i skola?r 7 ? 9 placerade i en sa?rskild undervisningsgrupp upplever, ka?nner och vilka erfarenheter de har och har haft under sin grundskolega?ng. Deras erfarenheter analyseras i fo?rha?llande till olika skolrelaterade begrepp som: inkludering, delaktighet, normalitet och ?En skola fo?r alla? Vidare sa? go?rs en generell politisk diskussion o?ver tid om samha?llets syn pa? elever i behov utav sa?rskilt sto?d. Med underso?kningen hoppas jag kunna bidra kunskap om erfarenheter och perspektiv hos elever placerade i sa?rskild undervisningsgrupp, fo?r att go?ra en ba?ttre skolsituation mo?jlig. Den empiriska underso?kning genomfo?rdes med hja?lp av intervjuer av ett antal utvalda elever som har sin skolga?ng i en sa?rskild undervisningsgrupp I underso?kningen kom det fram att elever ibland upplever sig delaktiga i skolarbetet med den nuvarande gruppen, men att de a?ven ka?nner sig exkluderade i fo?rha?llande till deras hemskolor.

Aff?rsm?ssig allm?nnytta och utanf?rskapsmotverkande policy: En kvalitativ studie av policyimplementering hos Bostadsbolaget i Hammarkullen 2018 - 2026

Hammarkullen ?r ett av 5 omr?den i G?teborg som av polismyndigheten definierats vara s?rskilt utsatt. Hammarkullens situation knyter an till samh?lleligt aktuella fr?gor och debatter om bland annat segregation, allm?nnyttigt ansvar och rumsliga skillnader i visionen f?r j?mlika st?der. Utsattheten visar sig oberoende av polisens definition genom socioekonomisk status, skolresultat och ett hyresr?ttsbest?nd byggt i miljonprojektets anda som idag ?r av grovt underm?lig standard p? grund av decennier av bristande underh?ll.

Barns kroppsuppfattning

Syftet med studien Àr att se vad barn har för uppfattningar om mÀnniskokroppen och hur ser vi ut pÄ insidan samt vad barnen vet om hur magen och hjÀrtat fungerar. Kvalitativa intervjuer anvÀndes för att ta reda pÄ barns uppfattningar om kroppen och tolkningar av organens funktion. I studien framgick det att, hur mycket barnen lÀr sig beror pÄ intresset hos det enskilda barnet om specifika organ eller helorgansystem t.ex. magens placering och funktion hade flera barn klart för sig Àn hjÀrtats funktion. Bygger man undervisningen eller en aktivitet utifrÄn barnens intresse vill ocksÄ barnen lÀra sig..

??? Paus. Det Àr paus. Det blir paus. : Om tystnadens kommunikativa funktion i tvÄ svenska teaterpjÀser

Den hÀr uppsatsens syfte Àr att undersöka tystnadens kommunikativa funktion i tvÄ svenska teaterpjÀser, Leka med elden av August Strindberg och En talande tystnad av Erland Josephson. I min metod anvÀnder jag mig av en anti-essentialistisk hÄllning och intresserar mig i första hand för tystnadens funktion.Tystnaden analyseras utifrÄn tre ingÄngar: dess relevans, konceptualisering och distanserande/förenande funktion. Analysen visar skillnader pjÀserna emellan vad gÀller tystnadsindikationer i teatertexten. En talande tystnad regisserar oftare explicit pauserna medan tystnaden i Leka med elden endast Àr antydd i texten och fÄr sin relevans i Holms regi. Metaforer som avslöjar tystnadens konceptualisering förekommer i En talande tystnad men inte alls i Leka med elden.

R?ttvis kollektivtrafik. En studie om hur DRT-tj?nsten Teletaxi bidrar till h?llbar tillg?nglighet och social inkludering i Odense kommun, Danmark.

Denna uppsats unders?ker DRT-tj?nsten Teletaxi i Odense, Danmark f?r att se hur tj?nsten f?rh?ller sig till h?llbar mobilitet och socialt h?llbar tillg?nglighet. Vidare syftar studien till att unders?ka hur resm?nster hos de boende i omr?den med Teletaxi f?r?ndrats sedan implementeringen av tj?nsten. F? studier har gjorts om DRT-tj?nster i icke-urbana omr?den och de som gjorts utg?r ofta fr?n ett ekonomiskt eller milj?relaterat perspektiv, d?r de sociala aspekterna g?llande h?llbarhet inte tas i ?tanke.

<- FöregÄende sida 2 NÀsta sida ->