Uppsatsen kartlägger forskning kring psykosociala konsekvenser av plötslig idiopatisk hörselnedsättning och en studie beskrivs närmare. Definitionen av plötslig idiopatisk hörselnedsättning är vanligen en sensorineural hörselnedsättning som uppkommit inom 3 dagar på 3 frekvenser i följd och är mer än 30 dB HL. Vid en hörselskada måste uppmärksamhet riktas mot de psykosociala konsekvenserna som kan uppkomma i arbetslivet och äktenskapet samt leda till isolering. Det finns skillnader i den psykologiska anpassningen till en hörselskada beroende på vilken sorts skada det är, samt individuella skillnader i upplevelsen av de konsekvenser en hörselskada ger. Syftet med uppsatsen var att genom en systematisk litteraturstudie kartlägga den forskning som finns kring de psykosociala konsekvenser som plötslig hörselnedsättning kan medföra.

Mitt syfte med denna uppsats var att belysa vad lärarna anser att de fått genom kompetensutvecklingen kring individuella utvecklingsplaner och vilka konsekvenser dessa planer får för den dagliga verksamheten. Av litteraturen, myndighetsperspektivet, forskarperspektivet, teoriförankringen framgick att individuella utvecklingsplaner är ett skriftligt framåtsyftande dokument som skapas under utvecklingssamtalet tillsammans med lärare, elev och föräldrar där alla inblandade har ett delat ansvar. Metoden jag har använt är kvalitativa intervjuer. Jag har intervjuat lärare som har fått kompetensutveckling och har haft en process i ämnet under drygt ett års tid. Av resultatet framgick att lärarna fått en bredare förståelse för att förskollärare och lärare har lika tankar och problem över alla stadier, övergångarna och arbetet mot läroplanens mål underlättas, planeringen, lärararbetet, föräldrasamverkan påverkas och att det finns behov av tid för ökad kollegial samverkan och reflektion kring detta arbete.

Sedan urminnes tider har människan varit intresserad av den egna sexualiteten. I detta arbete sätter vi fokus på dagens gymnasieskola, där sex- och samlevnadsundervisningen nu är ett hett och omdiskuterat ämne. I dagens skola har området en ämnesövergripande karaktär, men för att ge mer utrymme till detta kunskapsområde strävar Skolverket efter att skriva in sex och samlevnad i bland annat naturkunskap A. Hur gymnasielärarna ser på denna implementering, är det som vi författare har haft för avsikt att studera och fördjupa oss i. Målet med undersökningen var att belysa problematiken kring sex- och samlevnadsundervisning på gymnasiet.

Klimatförändringar och dess effekter är något som både dagens och framtidens samhälle behöver anpassa sig till, och jordbruket är inget undantag. Denna studie syftar till att undersöka vilka uppfattningar östgötska lantbrukare har kring vilka effekter klimatförändringarna kan få för jordbruket, och hur de ska hantera dessa nya problem och möjligheter. Sex intervjuer med östgötska lantbrukare har genomförts för att undersöka deras uppfattningar och erfarenheter kring klimatförändringarnas effekter på jordbruket. Resultatet av studien visar att östgötska lantbrukare idag är skeptiska till klimatförändringarna och den forskning som finns. Lantbrukarna innehar en stor kunskapsbas kring hur man kan hantera ökad nederbörd eller torka, vilket hör ihop med deras mångåriga erfarenhet av varierade väderförhållanden.

I denna uppsats har medvetenheten kring begreppet heteronorm i förskolan undersökts genom intervjuer med pedagoger på tre olika förskolor. Även utbudet av bilderböcker som bryter mot heteronormen har undersökts och en inventering har genomförts. Syftet var att få en insyn i hur pedagoger tänker kring frågan, om de använder sig av någon barnlitteratur som bryter mot heteronormen, och hur detta utbud av heteronormbrytande bilderböcker ser ut.       I uppsatsen har det framkommit att medvetenheten kring begreppet heteronorm bland de deltagande pedagogerna är låg. Man ser sig som öppen när det gäller människor som bryter mot heteronormen, men man ser inget större behov av att arbeta med området när man inte har något barn som har samkönade föräldrar. Vad gäller bilderböcker som bryter mot heteronormen, ges majoriteten ut av bokförlag som har specialiserat sig på böcker som bryter mot normer, och endast ett fåtal har kommit ut på något större, mer allmänt, förlag.       Slutsatsen är att det behövs kunskap hos pedagogerna i förskolan, för att de ska få en förståelse för vad heteronormen innebär, och varför man bör arbeta med det tidigt, då den saknas i både lärarutbildning och fortbildning som det ser ut nu..

Abstract: Uppsatsens problematik grundas i ett ökat nyttjande av kulturarv som resurs inom turismbranschen där kulturarv används för att skapa attraktiva besöksmål. Kulturarvet omvandlas till en handelsvara vilket kan få konsekvenser. Uppsatsen handlar både om en komplex urvalsprocess och intressanta aspekter kring hur besöksmålen väljer att skildra sitt kulturarv för att locka besökare samt hur kulturarvet påverkas av att det utvecklas till en kommersiell produkt. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur kulturarv används som resurs för att skapa attraktiva besöksmål på en destination. Genom att kulturarv används som resurs för att skapa attraktiva besöksmål anser vi att det sker ett aktivt urval kring kulturarv utifrån tre nivåer.

Idag är forskningen kring barnfrihet till skillnad från barnlöshet begränsad och beskrivningar kring upplevelser av fenomenet barnfrihet beskrivs sällan. Vi kan dock hitta litteratur som beskriver en komplexitet i valet av att som kvinna välja barnfrihet, vilket vi i denna studie närmare beskriver utifrån en kvinnas upplevelser samt erfarenheter. Syftet med denna studie är att undersöka en kvinnas upplevelser kring valet av att vara barnfri. Detta syfte har vi kunnat nå genom att göra en fenomenologisk fallstudie där vi genom två intervjutillfällen med en kvinna kunnat få en djupgående berättelse om hennes upplevelser samt erfarenheter av att vara barnfri. Hon har under en lång tid varit säker på att hon inte vill ha barn och att det inte finns en cell i hennes kropp som vill det.

Denna studies syfte är att undersöka och öka kunskapen kring hur hållbar utveckling kan införlivas inom textilslöjdsämnet både inom gymnasiet och grundskolans senare år. Frågeställningarna bestod i hur och varför textillärare bör arbeta och integrera hållbar utveckling i undervisningen. I studien har jag använt mig av både litteraturstudier och intervjuer av kvalitativ art. Intervjuerna har rört textillärare verksamma inom gymnasiet och grundskolans senare år. Intervjuresultatet har bland annat bidragit till att få fram konkreta arbetsmetoder och förslag, som exempelvis att arbeta tematiskt kring textilproduktion, att föra diskussioner kring elevernas egen konsumtion och kring hur man resurshushåller.

Studiens syfte var att undersöka och analysera pedagogers erfarenheter av en skriftligutformad plan för att motverka diskriminering och kränkande behandling i förskolan. Det ären kvalitativ studie som bygger på intervjuer med pedagoger på förskolor.Frågeställningarna som låg till grund för studien var: Hur upplever pedagogerna processenkring utformandet av den skriftligt utformade planen för att motverka diskriminering ochkränkande handling? Hur beskriver pedagogerna den skriftligt utformade planens användningi arbetet att motverka diskriminering och kränkande handling? Vilka utvecklingsmöjligheterser pedagogerna kring den skriftligt utformade planen som verktyg i arbetet att motverkadiskriminering och kränkande handling?Resultatet i studien visar bland annat att pedagogerna upplever processen kring utformandetav planen som svår då det till exempel var svårt att få tag i information. Användningen avplanen beskriver pedagogerna som en punkt på dagordningen, de tycker att den användssamtidigt som den upplevs mer som en pappersprodukt än som ett innehållsförankratdokument. När det gäller utvecklingsmöjligheter kring planen ger pedagogerna uttryck för attde själva behöver mer kunskap i ämnet och planen behöver på olika sätt implementeras meri verksamheten..

Arbetet koncentrerar sig kring viktiga faktorer hos en lärares personlighet, kommunikation och känslor i en lärare-elevrelation. I litteraturgenomgången belyses olika faktorer i dessa tre områden som kan påverka relationen ur ett lärarperspektiv. Dessa faktorer är bland andra självförståelse, självanalys, intuitivt lyssnande och empati. Empirin är uppbyggd kring en kvalitativ studie där tre lärare och en elevassistent på en grundskola har intervjuats för att ta reda på deras uppfattningar kring de områden som nämns här. Det framkom att de flesta respondenter var medvetna om ovannämnda områden och deras betydelse för relationen.

SammanfattningSyftet med undersökningen har varit att försöka få en uppfattning kring hur poliser i vårtsamhälle ser på begreppet risk samt hur de uppfattar och förhåller sig till risker i sitt dagligaarbete. Vi har använt oss av en kvalitativ ansats som är undersökande. Nio ordningspoliserfrån södra och norra Sverige har intervjuats. Intervjun fokuserade teman som upplevelser avhot och våld samt om det finns någon skillnad när det gäller riskuppfattning med avseende påkön och antal år i yrket. Resultatet visar att det finns en stor riskmedvetenhet hos polisen.Uppfattningen kring vilka riskerna är varierar utifrån vad personen i fråga varit med omtidigare.

I följande uppsats kommer följderna av Googles anpassning av sökresultaten efter användarnas förväntade intressen att undersökas. Syftet med uppsatsen är att undersöka ett urval Google-användares inställning och medvetenhet kring den personifiering som sker i samband med deras sökningar, och vad konsekvenserna blir av ett sådant tillvägagångssätt. Både för den enskilde användaren och för samhället. De frågor som ligger till grund för undersökningen kretsar därför främst kring användarnas egen uppfattning av, och medvetenhet kring, de personifierade sökresultaten, Googles kartläggning av användarnas aktiviteter online och vilka konsekvenser det kan medföra för individen och för samhället i stort. I studien används en kombination av kvantitativ och kvalitativ metod. Den kvantitativa delen består av en enkätundersökning som syftar till att samla in statistik om hur Google-användarnas medvetenhet och attityder kring sökmotorn och informationsinsamlingen ser ut.

Syftet med denna undersökning var att synliggöra förskolelärares tankar kring genus och jämställdhet och hur detta kan påverka flickor och pojkar i verksamheten. Syftet var även att undersöka hur förskolelärare förhåller sig till planeringen i verksamheten, utifrån ett genusperspektiv. Utgångspunkten har varit en kvalitativ forskningsstrategi, med semistrukturerade intervjuer som metod. Tio personliga intervjuer av förskolelärare har genomförts och analyserats. Resultatet visar att förskolelärare tänker medvetet kring genus och jämställdhet.

Mitt syfte var att belysa förskollärares uppfattningar och erfarenheter av modersmålsstöd i förskolan. Vidare ville jag få insikt över vilket stöd och vilka resurser förskollärarna kan få kring arbetet med modersmålsstöd av förskolechef och kommun. Jag utgick från ett sociokulturellt teoriperspektiv i studien. Jag utförde kvalitativa intervjuer med fyra förskollärare som jobbar på förskolor med olika antal flerspråkiga barn samt med en förskolechef och en tjänsteman på kommunen. Resultatet visade att förskollärarna tolkar sitt uppdrag kring modersmålsstöd på olika sätt och det fanns en viss osäkerhet hos förskollärarna inför hur de kan stödja flerspråkiga barn i modersmålet, när de inte kan deras språk.

Att få en förståelse för samt reflektera kring hur individer kan forma och skapa sin identitet och självkänsla via Facebook. Vilket vi avsåg att undersöka genom intervjuer med åtta individer i åldern 25-30 år. Det intressanta för uppsatsen var att se hur den utvalda gruppen använde sig av till exempel språk och bilder, för att forma och skapa identitet på Facebook. Samt på vilket sätt identitetsskapandet påverkades av andras positiva respons..