Fast i filterbubblan?
En studie om användares medvetenhet kring Googles anpassade sökresultat
I följande uppsats kommer följderna av Googles anpassning av sökresultaten efter användarnas förväntade intressen att undersökas. Syftet med uppsatsen är att undersöka ett urval Google-användares inställning och medvetenhet kring den personifiering som sker i samband med deras sökningar, och vad konsekvenserna blir av ett sådant tillvägagångssätt. Både för den enskilde användaren och för samhället. De frågor som ligger till grund för undersökningen kretsar därför främst kring användarnas egen uppfattning av, och medvetenhet kring, de personifierade sökresultaten, Googles kartläggning av användarnas aktiviteter online och vilka konsekvenser det kan medföra för individen och för samhället i stort. I studien används en kombination av kvantitativ och kvalitativ metod. Den kvantitativa delen består av en enkätundersökning som syftar till att samla in statistik om hur Google-användarnas medvetenhet och attityder kring sökmotorn och informationsinsamlingen ser ut. Den kvalitativa studien består av semi-strukturerade intervjuer med ett urval av respondenter för att få en djupare förståelse för dessa attityder. Den teoretiska ramen inleds med teorier om filterbubblan (Pariser 2011) och följs därefter av politisk ekonomi (bla McChesney 2013, Fuchs 2012), teori om kunskapsklyftor (Segev 2010) och avslutas med Schröders (2001, 2003) tolkning av receptionsanalysen.Resultatet av studien visar att respondenterna har en relativt hög medvetenhet kring den personifiering som sker och känner ett högt förtroende för att Google presenterar relevanta sökresultat. Det finns en tudelad uppfattning hos respondenterna kring personifieringen av sökresultaten och kartläggningen av användarna, men engagemanget i frågan är lågt och likaså motivationen till att förändra sökbeteendet. Det låga engagemanget i kombination med Googles dominerande ställning kan leda till smalare informationsutbud och kunskapsklyftor mellan individer och länder. Okritiska användare i kombination med ett företag med monopol på information, skulle på sikt kunna innebära ett hot mot demokratin.