Bakgrund: Idrottsskador ?r vanliga i lagidrotter som handboll och innebandy. Trots att skadepreventionstr?ning ?r effektiv ?r f?ljsamheten ofta l?g. Spelbaserad tr?ning har visat positiva effekter p? motivation och engagemang i andra sammanhang, men hur idrottare uppfattar spelbaserad skadeprevention ?r inte unders?kt.

I den hÀr kvalitativa studien undersöker jag förskollÀrares syn pÄ musik och musikundervisning i förskolan. Genom lÀrarintervjuer i tre olika arbetslag försöker jag med stöd av hermeneutisk metod bilda mig en uppfattning om hur lÀrare arbetar med musik och hur deras syn pÄ musik pÄverkar hur arbetet lÀggs upp. Studien genomsyras av en sociokulturell syn pÄ lÀrande.Gemensamt för samtliga förskolor Àr att alla lyfter fram musikens potential som pedagogiskt verktyg vid lek och vad gÀller att trÀna social förmÄga. Musik ses som ett lustfyllt estetiskt uttryckssÀtt och ett eget sprÄk, vilket har stöd ur ett sociokulturellt perspektiv. Alla Àr positiva till musik i förskolan och de hÀnvisar ocksÄ till lÀroplanen för att motivera arbetet.Samtidigt visar resultatet en stor spridning i uppfattningar och tillvÀgagÄngssÀtt, vilket delvis kan förklaras med lÀroplanens vaga mÄlbeskrivningar.

I denna studie har vi studerat den fysiska inomhusmiljön med fokus pÄ lekhall och hemvrÄ i tvÄ förskolor. Vi har undersökt hur den fysiska miljön kan ha betydelse för barns fria lek och samspel. Denna studie genomsyras av tvÄ olika teoretiska utgÄngspunkter, det miljöpsykologiska samt det sociokulturella perspektivet. Studien utgick ifrÄn fyra frÄgestÀllningar dÀr samspel och kommunikation, kulturella redskap, den fysiska miljöns pÄverkningar i barns fria lek samt det komplexa rummets betydelse var av intresse. I denna kvalitativa studie anvÀnde vi oss av observation med videostöd som metod dÀr vi studerade de yngre barnens fria lek och samspel med den fysiska inomhusmiljön.

Efter att FN:s konferens om hÄllbar utveckling genomfördes i Rio 1992, stod det klart att utbildningsvÀsendet har en viktig roll i att skapa nya traditioner kring utbildning för hÄllbar utveckling, dÄ det i nulÀget inte existerar nÄgon sÄdan. Problematiken bottnar i att Àmnet hÄllbar utveckling anses vara relativt komplext och brett, vilket medför svÄrigheter för lÀrare och förskollÀrare att hitta en allmÀn och övergripande balans. Att det dessutom finns lite forsking kring utbildning för hÄllbar utveckling för de yngre barnen visar pÄ problematiken ytterligare.De resultat som har framkommit i analysen Àr att den miljömÀssiga dimensionen med Ätervinning som tema, Àr det innehÄll som Àr mest framtrÀdande och synlig i fyra av fem barnböcker. DÄ de tre dimensionerna inte uttalas i barnböckerna har dessa fÄtt lÀsas fram mellan raderna och resultatet blev att den sociala dimensionen Àr stÀndigt nÀrvarande och har en övergripande roll i samtliga barnböcker. Den sociala dimensionen gestaltas i barnböckerna via solidaritet, tillit, samarbete, ansvar och uppfostran mfl.Denna studie Àmnar att undersöka hur de tre dimensionerna inom hÄllbar utveckling förhÄller sig till fem utvalda barnböcker.

Sverige Àr ett demokratiskt land med en grund i demokratiska vÀrderingar. Skolan ska följa samma anda, och ses som en medproducent av elever som förstÄr och kan anvÀnda sig av demokratiska synsÀtt. Demokrati i skolans vÀrld yttrar sig som elevinflytande och delaktighet i elevernas eget lÀrande. Problematiseringen bestÄr i att skolan ska leva upp till kraven i styrdokumenten, samtidigt som den inte erbjuder nÄgra riktlinjer i hur inflytandet ska utföras. Detta innebÀr att det finns en variation i hur elevinflytande tolkas och praktiseras, vilket gör frÄgan om elevinflytande intressant. Vad betyder egentligen elevinflytande? Syftet med studien Àr att undersöka hur fem pedagoger i Ärskurserna ett till sex resonerar och berÀttar om elevinflytande utifrÄn ett lÀrarperspektiv.

SyfteSyftet med studien var att undersöka hur energibalansmÀtning och aktivitetsregistrering med indirekt respiratorisk kalorimetri, accelerometer, kostdagbok och aktivitetsdagbok, uppfattades av överviktiga barn och tonÄringar och att jÀmföra uppfattningarna mellan barn i olika Äldrar och av olika kön. Metod129 överviktiga barn valdes ut med ett konsekutivt urval dÄ de kom för energibalansmÀtning pÄ Energimetaboliska laboratoriet vid Uppsala Universitet mellan 2008 och mars 2012. En enkÀt fylldes i av barnen efter att de genomgÄtt en mÀtdag pÄ laboratoriet samt fyra mÀtdagar sjÀlvstÀndigt i hemmet. EnkÀten innehöll elva frÄgor varav tio frÄgar handlade om de olika mÀtmetoderna som barnen genomgÄtt. Författarna koncentrerade sig pÄ fyra av dessa mÀtmetoder. FrÄgorna besvarades med hjÀlp av femgradiga skalor, varav resultaten sammanstÀlldes för en statistisk analys. ResultatHuvudresultatet visade att alla fyra mÀtmetoder uppfattades nÄgorlunda likvÀrdigt av barnen, oavsett kön.

Bakgrund: Personer ?ver 65 ?r utg?r 17 procent av befolkningen, men de svarar f?r 25 procent av all suicid, vilket g?r gruppen ?verrepresenterad. Suicid f?rekommer i alla samh?llsklasser och ?r ett folkh?lsoproblem. P? varje fullbordat suicid genomf?rs cirka 30?40 suicidf?rs?k hos den yngre befolkningen.

El Salvadors drogproblematik Àr ett utbrett problem och flera studier visade pÄ att majoriteten som konsumerade droger var den yngre generationen. Syftet med studien var att undersöka drogkonsumtion bland universitetsstudenter i La Universidad Centroamericana ?José Simeón Cañas? (UCA), i San Salvador, El Salvador och dess relation till kontextuella faktorer sÄsom familj, vÀnner, skola, samt attityder till lagar och regler. Hirschis sociala bandteori valdes till analysering av resultatet för att teorin tog upp sociala aspekter som kunde tillÀmpas pÄ mina frÄgestÀllningar och syfte. Genomförandet av studien gjordes med hjÀlp av en kvantitativ forskningsansats.

SAMMANFATTNING Syftet med denna studie Àr att bidra med kunskap om hur pedagoger förhÄller sig till och upplever anvÀndandet av pekplattor i förskoleverksamheten för ett- till treÄringar, samt bÀttre förstÄ om och i sÄdana fall pÄ vilka sÀtt pekplattor kan möjliggöra ett lÀrande för dessa barn. Studien Àr en kvalitativ undersökning som bygger pÄ individuella intervjuer med sex pedagoger frÄn tvÄ olika förskolor dÀr de har tillgÄng till pekplattor i verksamheten. Resultatet av studien visar att pekplattor kan vara bra verktyg att anvÀnda i förskoleverksamheten för bÄde pedagoger och barn. För pedagogerna utgör pekplattorna ett lÀtthanterligt dokumentationsverktyg eftersom de har flera funktioner och Àr lÀtt att ta med pÄ olika aktiviteter. Studien visar att pekplattorna kan anvÀndas för att frÀmja ett lÀrande hos de yngre barnen.

AnvÀndning av Informations- och kommunikationsteknik (IKT) Àr idag ett naturligt inslag i mÄnga mÀnniskors vardag. Samtidigt uppmÀrksammas risken med digitala klyftor av flera samhÀllsinstanser. I detta sammanhang nÀmns Àldre som en av de grupper som riskerar att hamna efter, vilket i förlÀngningen kan leda till ett utanförskap frÄn den demokratiska processen pÄ grund av bristande tillgÄng till eller kunskap om datorer och Internet. Studiens syfte Àr att belysa Àldres upplevelser och erfarenheter av datorer och IT och sin delaktighet i IT-samhÀllet idag. Studien Àr inspirerad av etnografisk metod och har ett socialkonstruktionistiskt perspektiv dÀr Älder kan förstÄs som en skapad social kategori.

Folat Àr ett B-vitamin som behövs för vÄr blodbildning och cellens ÀmnesomsÀttning. En brist pÄ folat ger anemi och har ett samband med risken för missbildningar av ryggmÀrgen, neuralrörsdefekter (NRD). Folat finns bland annat i gröna bladgrönsaker, fullkornsprodukter samt frukt och bÀr. Syntetiskt framstÀllt kallas det för folsyra och dÄ har det en större biotillgÀnglighet. Ett tillskott med folsyra pÄ 400 ?g rekommenderas av Livsmedelsverket och Socialstyrelsen till alla kvinnor i barnafödande Älder och för gravida under graviditetens första trimester för att minska risken för ryggmÀrgsbrÄck hos foster.Enligt Riksmaten 2010- 2011 Àr intaget av folat genom kosten lÄgt i Sverige, speciellt bland unga kvinnor upp till 30 Är.

Denna studie har som syfte att undersöka de budskap som tvÄ lÀseböcker för skolans yngre Äldrar kan innehÄlla. Detta genom att studera de implicita/indirekta och explicita/direkta diskurser, förestÀllningar och normer som sprÄket i böckerna förmedlar till lÀsaren kring kategorierna kön, sexualitet och etnicitet. Diskursanalys har i denna studie fÄtt agera som bÄde det teoretiska perspektivet och det metodiska redskapet. Tillsammans med ett intersektionellt perspektiv och tankar frÄn normkritisk pedagogik har jag strÀvat efter att synliggöra de maktoordningar som finns i lÀseböckerna Pojken och Tigern av Lars Westman (2001) och Mer om Moa och Mille A av Moni Nilsson (2000). De diskurser som identifierats i denna studies resultat Àr fnittriga flickor och pratiga pojkar, den knegande karln och hans matmor samt Pojke + flicka = sant.

Syftet med uppsatsen Ă€r att undersöka vad arbetsgivarna anser Ă€r betydelsefullt hos de arbetssökande vid rekrytering av personal. Fokus ligger pĂ„ den arbetssökandes sociala och formella kompetens och pĂ„ det personliga intryck den arbetssökande ger. Vilken betydelse har det personliga intryck som arbetsgivaren fĂ„r av den arbetssökande? Vilken form av kompetens Ă€r enligt arbetsgivarna viktigast vid urvalet av arbetssökande? Är formell kompetens underordnat den arbetssökandes personliga egenskaper? Vilka arbetssökande prioriteras nĂ€r de har likvĂ€rdiga formella meriter? Vilken funktion har tester? Intervjuer har gjorts med fyra personer pĂ„ en socialförvaltning och fyra pĂ„ ett privat företag i stĂ„lbranschen. Det mest betydelsefulla pĂ„ socialförvaltningen Ă€r social kompetens och personliga egenskaper.

Denna studie syftar till att se pÄ hur barn tar sig an konstruktionsritningar i jÀmförelse med fritt byggande i en lekfull gruppmiljö. Tidigare forskning visar skillnad mellan mÀngden mÀn och kvinnor i tekniska yrken och Àven mÀn och kvinnors instÀllning till de tekniska Àmnena. Vissa forskare visar ocksÄ pÄ Äldersskillnader mellan hur barn lÀr sig tekniska Àmnen. Tar fyra- och femÄringar frivilligt sig an konstruktionsritningar, följer dem och fÀrdigstÀller de konstruktionen? Studien har sÀrskilt tittat pÄ om det fanns skillnader mellan flickorna och pojkarna nÀr de byggde? Hur pÄverkar barnens eget intresse hur de bygger? Om barn, fyra och fem Är gamla kan följa bygginstruktioner?Resultatet av denna studie, i viss mÄn, stödjer tidigare forskning om att det finns en genus aspekt redan i förskoleÄldern, pojkarna var mer försekomna och hade lÀttare för att följa lego instruktioner Àn flickorna, men frÄgan kvarstÄr; varför finns denna skillnad? Förutom genusaspekten fanns det ocksÄ ett tydligt resultat som visade pÄ skillnad i byggkunskap mellan fyraÄringar och femÄringar.

SammanfattningSyfte och frÄgestÀllningarSyftet med denna studie var att se hur lek kan anvÀndas som ett pedagogiskt verktyg i Àmnet idrott och hÀlsa för grundskolans tidigare Är. Jag frÄgade mig vilken betydelse lek har för lÀrandet? Vilken syn lÀrarna i idrott och hÀlsa har pÄ lek? PÄ vilket sÀtt lek anvÀnds som undervisningsmetod i idrott och hÀlsa och vilka svÄrigheter som finns med den?MetodFör att fÄ svar pÄ frÄgestÀllningarna anvÀndes en kvalitativ undersökning. Tre verksamma lÀrare i idrott och hÀlsa för grundskolans yngre Äldrar intervjuades om deras erfarenheter av lek som ett pedagogiskt verktyg.ResultatLek ska vara roligt för eleverna, kÀnnas lustfyllt och innehÄlla skratt. LÀrarna har kopplat ihop lek med lÀrande.