Tidigare forskning menar att barn i vÄrt samhÀlle Àr allt mer stillasittande och inte rör pÄ sig i samma utstrÀckning som tidigare. Samtidigt tillbringar mÄnga barn den största delen av sin vakna tid pÄ förskolan, dÀrmed lÀggs ansvaret pÄ förskolorna att tillgodose barn den motoriska stimulans de behöver. Oftast görs detta genom den fria leken ute pÄ gÄrden, och gÄrden bör vara utformad för att bemöta varje barn pÄ dess individuella nivÄ. Studier visar att förskolegÄrdar idag kan vara bristfÀlliga och att de har nedprioriterats de senaste decennierna. Tidigare forskning visar att gÄrdar med stora ytor och mycket vÀxtlighet gynnar barns motoriska utveckling.Föreliggande kvalitativa studie genomfördes genom intervjuer med pedagoger frÄn förskoleverksamhet samt miljöobservationer av förskolegÄrdarna.

Sociala medier har fÄtt en allt större roll i det svenska samhÀllet och anvÀndarantalet ökar stÀndigt. I takt med att internetuppkopplingen blivit mer lÀttillgÀnglig genom exempelvis smarta telefoner har sÀttet som kommunikation idag sker pÄ fÄtt nya dimensioner. Privatlivet har sÄledes börjat gÄ in i arbetslivet och tvÀrtom, vilket har lett till att grÀnsen blivit otydlig och svÄrdefinierad. Vad arbetstagare fÄr uttrycka i sociala medier Àr omdiskuterat och Äsikter mellan arbetsgivare, Arbetsdomstolen och andra aktörer gÄr isÀr. Den grundlÀggande Yttrandefrihetsgrundlagen inskrÀnks i den privata sektorn av lojalitetsplikten och Àven rÀtten att kritisera arbetsgivaren begrÀnsas.

SyfteSyftet med studien var att undersöka hur energibalansmÀtning och aktivitetsregistrering med indirekt respiratorisk kalorimetri, accelerometer, kostdagbok och aktivitetsdagbok, uppfattades av överviktiga barn och tonÄringar och att jÀmföra uppfattningarna mellan barn i olika Äldrar och av olika kön. Metod129 överviktiga barn valdes ut med ett konsekutivt urval dÄ de kom för energibalansmÀtning pÄ Energimetaboliska laboratoriet vid Uppsala Universitet mellan 2008 och mars 2012. En enkÀt fylldes i av barnen efter att de genomgÄtt en mÀtdag pÄ laboratoriet samt fyra mÀtdagar sjÀlvstÀndigt i hemmet. EnkÀten innehöll elva frÄgor varav tio frÄgar handlade om de olika mÀtmetoderna som barnen genomgÄtt. Författarna koncentrerade sig pÄ fyra av dessa mÀtmetoder. FrÄgorna besvarades med hjÀlp av femgradiga skalor, varav resultaten sammanstÀlldes för en statistisk analys. ResultatHuvudresultatet visade att alla fyra mÀtmetoder uppfattades nÄgorlunda likvÀrdigt av barnen, oavsett kön.

Studien undersöker hur könsfördelningen ser ut pÄ den samtida konstscenen i Sverige. I vilken utstrÀckning kön representeras pÄ ett jÀmstÀllt sÀtt inom utstÀllningsproduktion antas kopplat till hur de delaktiga i beslutsprocessen förhÄller sig till externt jÀmstÀlldhetsarbete. Tre kategorier av organisationer studeras för att kunna avgöra om det finns skillnader i tillvÀgagÄngssÀtt. Officiella dokument frÄn varje organisation undersöks för att förstÄ hur de formellt förhÄller sig till jÀmstÀlldhetsarbete. Statistik av den faktiska könsfördelningen för varje organisation tas fram frÄn de tvÄ senaste Ärens utstÀllningsarkiv.

I korthet har uppsatsens syfte varit att ge en bild av vilken social bakgrund de flickor hade som gick pÄ SnöÄ LanthushÄllsskola i Dala-JÀrna, att ta reda pÄ varför de valde att gÄ dÀr och att undersöka vad som hÀnde med eleverna senare i livet. Metoden som anvÀnts hör till den muntliga historieforskningens sÀtt att gÄ till vÀga: Under ett besök pÄ skolans 100-Ärs jubileum i september 2009 delades en enkÀt ut till ett hundrafemtiotal före detta elever, av vilka 15 stycken valdes ut. Dessa 15 delades in i tre grupper: den Àldre generationens elever frÄn 1936-1960, mellangenerationens elever frÄn 1961-1970, och slutligen den yngre generationens elever frÄn 1971-1989, varefter de intervjuades. Intervjuerna lÄg sedan till grund för uppsatsens resultat. Resultatet visar att elevernas sociala bakgrund har varierat, liksom ambitionerna bakom att söka till lanthushÄllsskolan och i vilken grad skolan fick betydelse för framtiden. Trenden verkar dock vara att det bland de tidigaste snöÄkullorna var vanligt att man ville bli en god husmor, medan 1950-, 1960- och det tidiga 1970-talets elever behövde kursen i lanthushÄllning för att kunna vidareutbilda sig.

Problemformulering: Kvinnor och mÀn tycks shoppa olika. Existerar det ett samband mellan ledningen och butikspersonalens roll vid bemötande av och servicen till kunder, medavseende pÄ kön, i en klÀdesbutik, och hur ser det sambandet i sÄ fall ut?Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att med hjÀlp av tre fallföretag, Brothers, Sisters och MQ, undersöka huruvida skillnader i köpbeteende mellan könen kan tas fasta pÄ för att utvecklakonkurrensfördelar för företagen. Metod: Metoden som ligger till grund för denna uppsats Àr enkombinerad ansats av kvalitativa samt kvantitativa metoder. UtgÄngspunkt har varit problemformuleringen, vilken efter analys ledde till vÄrt metodval samt metod för insamling av empiri.

BAKGRUND:I vÄr undersökning belyser vi vikten av sprÄkets betydelse för samspelet. Vi har lÀst vadlitteratur och forskning skriver om samspelet mellan barnen och mellan barn och pedagoger.Med sprÄket menar vi i detta fall kroppssprÄk och det verbala sprÄket. Vi har sett hur barnuttrycker empati med hjÀlp av kommunikation samt hur pedagoger agerar nÀr barnenuttrycker sina kÀnslor.SYFTE:Syftet Àr att undersöka hur barnets sociala kompetens och inlevelseförmÄga sker i samspelmed varandra och pedagoger.METOD:Vi har anvÀnt oss av kvalitativ metod med observationer som redskap dÀr löpande protokollhar anvÀnts. Vi har observerat relationer i barngrupper mellan barn ? barn och barn - vuxnadÀr Äldern pÄ barnen har varit frÄn ett till sex Är.

Syftet med denna studie var att beskriva hur fysiskt aktiva personer som fĂ„tt diagnosen TIA var. FrĂ„gestĂ€llningarna rörde vilka aktiviteter studiedeltagarna Ă€gnade sig Ă„t, hur de upplevde sin hĂ€lsa, begrĂ€nsande faktorer, eventuell förĂ€ndring av aktivitetsvanor, samt om deltagarna fĂ„tt rĂ„d om fysisk aktivitet. Som metod valdes enkĂ€tundersökning och 195 enkĂ€ter skickades till personer som sökt Universitetssjukhuset Örebro 2007 och fĂ„tt diagnosen TIA. Resultat: Svarsfrekvensen, efter externt och internt bortfall, blev 74 %. Mer Ă€n hĂ€lften av de 144 studiedeltagarna var fysiskt aktiva mindre Ă€n 30 minuter/dag.

Abstrakt Vi har studerat hur mÀnniskor som anvÀnder rullstol upplever och hanterar stirrandet. Enligt Garland-Thomson (2009) sÄ kan stirrandet fixera en persons kön, etnicitet, klass och funktionsförmÄga, vilket kan hindra personen som anvÀnder rullstol att vara nÄgot annat Àn sin funktionsnedsÀttning. Stirrandet kan fungera bÄde stigmatiserande och kategoriserande, enligt Garland-Thomson. Alla informanterna har erfarenheter av stirrande, och vi har hittat fem olika blickar som vi tematiserat och kallar för den nyfikna blicken, den medlidande blicken, den beundrande blicken, den undvikande blicken och den utstirrande blicken. Klart Àr att de alla pÄverkar informanterna olika, och hur man reagerar över stirrandet Àr beroende av kontexten.

Av de som Ärligen insjuknar i stroke i Sverige Àr 18% i arbetsför Älder. Förekomsten av stroke har ökat hos personer mellan 35 och 44 Är de senaste 20 Ären, framförallt hos kvinnor. Fysiska och kognitiva nedsÀttningar och resttillstÄnd som följer vid ett insjuknande i stroke hos yngre personer riskerar att finnas nÀrvarande i större delen av livet, vilket kan pÄverka livskvaliteten. Syftet med studien var att, utifrÄn ett fysioterapeutiskt perspektiv, redogöra för fysiska och kognitiva nedsÀttningar hos personer mellan 18-60 Är och dess relation till hÀlsorelaterad livskvalitet. Totalt inkluderades 17 artiklar inom omrÄdena fysiska nedsÀttningar, kognitiva nedsÀttningar, livstillfredsstÀllelse och hÀlsorelaterad livskvalitet hos unga personer som drabbats av stroke, samtliga innefattade personer mellan 18-60 Ärs Älder.

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur olika storlekar pÄ modeller i reklamsammanhang pÄverkar köplusten hos konsumenter. UtifrÄn kriterierna reklam, kroppsideal och kroppens verklighet har vi utvecklat en teoretisk modell för att fÄ en klarare bild av relationen mellan dessa tre. Vi lÀgger fokus pÄ att undersöka om konsumenter föredrar att identifiera sig med modeller eller hellre ser dem som ett ideal. Vi har i undersökningen avgrÀnsat oss till sÄvÀl kvinnliga modeller som konsumenter. För att undersöka detta har vi valt att anvÀnda oss av experiment och fokusgrupper som bestÄr av kvinnliga respondenter i Äldersgrupperna 17-35.

Abstract Med SprÄkliga bilder av elevinflytande ? En studie av makt och inflytande i skolan vill vi, Ina Holm och Staffan Olsson synliggöra och problematisera begreppet elevinflytande och dess definition i en social praktik. FrÄgestÀllningarna vi utgÄtt ifrÄn Àr: Finns det en samsyn eller diskrepans mellan de olika diskurserna rörande begreppet? Vad sÀger eleverna om möjlighet till inflytande? Hur förhÄller sig elevernas utsagor till sociala maktförhÄllanden? Metoden vi har valt att tillÀmpa Àr diskursanalys inspirerad av Faircloughs kritiska diskursanalys. I vÄr studie har vi fokuserat pÄ officiella dokument som skolans styrdokument, Barnkonventionen, ministerutsagor och elevers röster om inflytande.

MÄngbesökare Àr ett begrepp som anvÀnds för att beskriva patienter som söker vÄrd ofta inom bÄde primÀrvÄrd och akutsjukvÄrd. Begreppet mÄngbesökare Àr ofta negativt laddat pÄ grund av sjukvÄrdspersonalens och medias förutfattade meningar dÀr mÄngbesökarna beskrivs som patienter som söker vÄrden i onödan, det vill sÀga utan medicinskt fog. Ofta redovisas höga kostnader för mÄngbesökarna och problemet med att gruppen söker mÄnga olika vÄrdgivare. Syftet med studien Àr att beskriva vad som kÀnnetecknar patienter vilka betraktas som mÄngbesökare och hur de kan uppleva sin situation. Studien Àr en litteraturstudie av tre artiklar med kvantitativ ansats, en avhandling med kvantitativ ansats, samt fyra artiklar med kvalitativ ansats.

Sexualitet Àr ett grundlÀggande behov som ingÄr i mÀnniskansnatur. Förutom att det Àr viktig för fortplantningsförmÄgan har denstor betydelse för den fysiska och psykiska hÀlsan. Varje Är drabbascirka 2600 kvinnor i Sverige av gynekologisk cancer som Àr en avde mest förekommande cancerformerna. Sjukdomen ochbehandlingen av den kan leda till problem med sexualiteten ochgenom det pÄverka relationen till partnern. Syftet med denna studievar att belysa kvinnors sexualitet vid gynekologisk cancer.

Vi har valt att studera hur elever uppfattar begreppet teknik och teknik som skolÀmne. Vi vill Àven undersöka hur bakgrundsfaktorer pÄverkar elevernas uppfattning av teknik. Metod: VÄr studie bygger pÄ kvalitativa intervjuer. Vi har sammanlagt intervjuat 39 elever i tvÄ klasser, varav 13 frÄn Är 2 och 26 frÄn Är 3. De var indelade i grupper med tvÄ elever i varje grupp.