Denna uppsats är en actor-network-theory studie av ungdomars matvanor. Syftet med uppsatsen är att försöka förstå och undersöka hur ungdomarna förhåller sig till och skapar sina matvanor när de flyttar hemifrån. Jag har genom att titta på hur vanor bevaras, förändras och förnyas velat se hur ungdomar skapar sig en egen matidentitet och vilka/vad som är aktörer i denna identitet. En identitet som är en kombination av gamla erfarenheter och nya kunskaper. Jag använder mig av aktör- nätverks-teori som metod och teori för att beskriva fältet och analysera det.

Syfte: Syftet med studien ?r att unders?ka vuxnas kunskap om livsmedels bearbetningsgrad (minimalt bearbetade, processade och ultraprocessade) samt att analysera hur denna kunskap f?rh?ller sig till konsumtionsm?nster och huruvida demografiska faktorer som k?n, ?lder och utbildningsniv? p?verkar kunskapsniv?n. Metod: Studien genomf?rdes med en kvantitativ tv?rsnittsdesign. Data samlades in via en elektronisk enk?t med 20 fr?gor, tillg?nglig p? svenska och engelska, och distribuerades viabekv?mlighets- och sn?bollsurval under april 2026.

Syftet med denna uppsats var att undersöka hur föräldrar resonerar kring sina barns matvanor och sitt eget inflytande över dessa vanor utifrån habitus. Genom följande frågeställningar ämnade författaren uppfylla syftesbeskrivningen: Vad finns det för tankar bakom maten som föräldrarna ger sina barn? Vilka eventuella svårigheter finns det kring barnens kostintag? Vilket inflytande upplever föräldrarna att de har på sina barns matvanor? Vilken inställning har föräldrarna till stöd och handledning i samband med sina barns matvanor? För analysen valdes Bourdieus begrepp ?Habitus? som teoretiskt perspektiv, som går ut på att våra tidigare erfarenheter påverkar hur vi agerar och är som personer. Tillsammans med detta används Bourdieus begrepp ?fält? i analysen för att förtydliga rollen av den sociala arenan.

Hälsa och hälsosam mat är ett aktuellt ämne i samhället. Den pågående diskussionen påverkarungdomar som håller på att forma sina matvanor och frigöra sig från sina föräldrar. I dennaprocess är det relevant att främja hälsosamma matvanor för resten av livet. Syftet med studienär att beskriva niondeklassares tankar om hälsosam mat och hur de själva förhåller sig tilldetta, samt vad som kan hindra dem från att äta hälsosamt. Sammanlagt deltog tioniondeklassare i två fokusgrupper som spelades in, transkriberades och analyserades medkvalitativ innehållsanalys.

Människors matvanor utgör ett viktigt målområde i dagens folkhälsoarbete. Som en del i dettaarbete har folkhälsosektionen på Jönköpings läns Landsting under två år arbetat med projektet?Inspirations- och matlagningsträffar? som syftar till att främja goda matvanor hossmåbarnsföräldrar. De önskar nu en utvärdering av projektet för att undersöka huruvidaprojektmålen uppnåtts. Syftet med föreliggande studie är således att belysa hursmåbarnsföräldrar resonerar kring mat och hälsa samt att utvärdera den hälsofrämjande insatsde deltagit i.Eftersom syftet har varit att få en djupare inblick i deltagarnas tankar kring projektet valdesfokusgrupper som undersökningsmetod.

The Purpose of this study was to examine what knowledge and which attitudes there are about environmental friendly food in the society. To do so an essay were constructed and distributed to five different working places. Altogether there were 50 essays distributed and 43 were returned. The main result; the respondents think that it is important for people to learn how to consume food in a more environmentally friendly way. The majority of the respondents recognized the eco-label KRAV but the European eco-label and Demeter were not recognized in a less extent.

Enligt den senaste stora kostundersökningen, Riksmaten ? barn 2003, där bland annat 4-åringar ingick så framgick det att de åt för mycket kakor, glass, läsk och godis och för lite frukt och grönsaker i förhållande till näringsrekommendationerna. Då de matvanor man skaffar sig som liten följer med upp i vuxen ålder är det bra att som barn skaffa sig goda matvanor. Barn som går på förskola äter många måltider där. Förutom att ge ett utbud av nya livsmedel och maträtter så har förskolan även möjlighet att skapa normer om vad som är bra matvanor.

Vi äter allt för lite frukt, grönsaker och baljväxter samtidigt som konsumtionen av kött och charkprodukter ökat kraftigt de senaste decennierna. En större del vegetariska måltider bestående av mycket grönsaker och baljväxter skulle ha många positiva effekter på hälsan. Matens klimatpåverkan står för 25 % av de totala växthusgasutsläppen där kött är den största miljöboven, vilket även gör frågan aktuell ur ett globalt hållbarhetsperspektiv. Skolan utgören betydelsefull arena i det hälsopromotiva arbetet då matvanor läggs i tidig ålder. Syftet medexamensarbetet är att belysa faktorer som påverkar implementeringen av mer vegetariska luncher i grundskolan.

SammanfattningBakgrund: Våra matvanor grundläggs tidigt i livet. Med tanke på det rådande hälsoläget i Sverige och världen behöver långvarigt preventiva insatser sättas in i tidig ålder för att bekämpa utvecklingen av fetma. Salut-satsningen är ett exempel på en preventiv insats som syftar till att främja hälsa hos barn och ungdomar. Syfte: Att undersöka hur förstagångsmödrar upplever och uppfattar den information om hälsosamma matvanor som mödrahälsovården (MHV), barnavårdscentralen (BVC) och folktandvården ger inom Salut-satsningen. Metod: Kvalitativa semistrukturerade telefonintervjuer utfördes med 18 strategiskt utvalda förstagångsmödrar vars barn var i åldern ett till ett och ett halvt år.

Mer än 80 procent av alla 1-5 åringar går på förskola, vilket betyder att barnen äter fler måltider inom barnomsorgen än hemma och att det är fler vuxna än bara föräldrarna som har inflytande på barnens kostvanor. Små barn tar lätt till sig nya vanor och därför har förskolan ett stort ansvar för att måltidsordningen och livsmedelsvalen är så bra som möjligt för barnen. Vuxna fungerar som förebilder för barnen och det är därför av stor betydelse att se hur pedagogerna på förskolan agerar och vilka följder deras agerande får när det gäller att främja goda matvanor hos barnen. I arbetet med att förmedla en positiv attityd kan den pedagogiska måltiden ses som ett hjälpande redskap. Det är däremot inte enbart kosten och näringen som är viktigt utan även måltidssituationen och den omgivande miljön är av stor betydelse för hur matvanor utvecklas.Syftet med studien var att undersöka pedagogers förhållningssätt till förskolebarns måltidssituationer med fokus på frukt och grönsaker.

Syftet med denna undersökning var att ta reda på hur förändringsvilliga pedagogerna är till ett minskat sockerintag i förskolan. Vi ville skapa oss en uppfattning om hur pedagogerna tänker och handlar vid frukost och mellanmål. Metoden är en kombination av kvalitativ och kvantitativ undersökning där bearbetningen till viss del är kvantitativ. Enkäter har lämnats ut till pedagoger i tre förskolor. Rektorerna på de respektive ställena har fått en särskild enkät.

The study was a quantitative cross-sectional study which aimed at investigating college students? eating habits in relation to the Swedish food agency dietary recommendations. The likely factors associated with eating habits and attitudes towards dietary recommendations were also investigated. Non probability sampling method was used giving rise to convinient study sample of 51 individuals (41 women and 11 men) ages 19 to 37. The participants were part of four different types of educations, Care and health, Economy, Engineering, computering and societal planning and Culture and media.

Syftet med studien var att undersöka hur individer som arbetar skift upplever att skiftarbetet påverkar dem fysiskt och psykiskt samt hur de upplever att det påverkar deras mattider och matvanor.Metoden som användes var en kvalitativ semistrukturerad intervju. Fyra skiftarbetande informanter deltog i studien, av dessa var tre personer män och en kvinna. Informanterna i studien var 24, 27, 45 samt 45. Intervjuerna spelades in och transkriberades för att sedan analyseras med hjälp av innehållsanalys. Meningsenheter ur det transkriberade materialet valdes ut, kondenserades och kodades.

Enligt matvaneundersökningar har unga vuxna sämst matvanor. Detta är ett stort hälsoproblem eftersom dåliga matvanor ökar risken för sjukdomar. Trots att allmänheten har goda kunskaper om de svenska kostråden äter de flesta inte efter dem. Ett problem kan ligga i Livsmedelverket oförmåga att nå ut och övertyga allmänheten att äta efter deras kostråd. Förespråkare för populära dieter är däremot bättre på att marknadsföra sig och har fler följare.

Ett av de viktigaste folkhälsomålen som finns i både Sverige och i världen är våra försämrade matvanor. Under de senaste decennierna har övervikt och fetma ökat konstant. Insatser för att förbättra situationen har ofta grundats i kunskapsökning. Men man har mer och mer kommit underfund med att miljön vi vistas i har större påverkan på våra matvanor än vad vi tidigare trott. Syftet med studien var att undersöka om miljöer underlättar eller försvårar för människan att välja ett mer hälsosamt livsmedel.