The purpose of this study is to identify how the needs, demands and preferences for a certain service appear among University students in Kalmar. This is necessary to examine in order to create and design a possible service that will solve the problem with the University students eating habits.This study is based on a qualitative method with quantitative elements. The qualitative method contains of three focus group discussions. The quantitative method contains of a questionnaire. All respondents in this study fits in the target group.One important conclusion that we have stated after the investigation of this study, is that the nature of this problem seems to differ from person to person.

Tidigare forskning behandlar vad och hur mycket barn äter samt hur mycket och på vilket sätt barn är fysiskt aktiva. Syftet med studien var därför att beskriva förskolepersonals syn på små barns rörelse- och matvanor samt på hur de kan stötta föräldrar till att skapa hälsosamma vanor för sina barn. Sex semistrukturerade kvalitativa intervjuer genomfördes med personer som arbetat inom förskola i minst 15 år. Intervjuerna spelades in med hjälp av diktafon vartefter de transkriberades och analyserades. Resultatet kunde delas in i tre kategorier: Små barns rörelse- och matvanor på och utanför förskola, Faktorer som påverkar små barns rörelse- och matvanor samt Kommunikation som stöd till föräldrar.

Mat och hälsa är av stor betydelse för barns utveckling. I Sverige idag lider vart femte barn av övervikt. Flera undersökningar visar på att svenska barns kostvanor har förändrats. Barn äter idag felaktigt, för lite grönsaker, för mycket sött och rör sig alldeles för lite. Syftet med denna uppsats är lyfta fram vikten av att barn får en hälsosam start i livet, särskilt avseende matvanor.

Bakgrund: Intag av en balanserad skollunch har associerats till hälsosamma matvanor i övrigt, däribland bättre måltidsordning och mer hälsosamma mellanmål.Syfte: Att undersöka elevers lunchvanor under skoldagar vid en högstadieskola i Arjeplog och en i Arvidsjaur.Metod: En enkät delades ut till 110 elever i årskurs 8 och 9 i Arjeplog och Arvidsjaur. Enkäten frågade efter elevernas lunchvanor, om intag av utrymmesmat samt frukt och grönsaker.Resultat: Fyra av fem elever åt skollunch dagligen (77 %, n=84). Mindre än var femte av dessa åt en balanserad skollunch enligt Livsmedelsverkets definition (17 %, n=14). Fler intog en balanserad skollunch i Arvidsjaur än i Arjeplog (p=0,009). Den oftast valda anledningen till att skollunchen intogs var för att stilla hungern och för att den inte konsumerades att de inte tyckte om maten.

Grönsakskonsumtion hos arbetsklassmän sett ur ett genus- och klassperspektiv..

Det har blivit allt mer vanligt med oregelbundna arbetstider och att ha största delen av arbetstiden förlagd på natten. Studier har visat att skiftarbete, främst där nattarbete är inkluderat, är en riskfaktor för individens fysiska, psykiska och sociala hälsa. Detta gör nattarbetare till en utsatt grupp för ohälsa vilket betyder att det är särskilt angeläget att genom åtgärder förbättra gruppens hälsa. Tidigare studier visar även att vid oregelbundna arbetstider kan det vara svårt att hålla ?normala? kostvanor vilket inverkar på individens hälsa.Syftet med detta examensarbete var att undersöka vad som påverkar matvanorna hos nattarbetarna på ett tidningstryckeri och fokus ligger på de matvanor individerna har på natten.

Redan när ett barn är nyfött börjar uppbyggandet av självkänslan. Viktigt för att utveckla en god självkänsla är att få positiv respons från omgivningen. Självkänsla kan delas in i två delar: Inre och yttre självkänsla. Dessa betecknar både vilket värde individen sätter på sig själv och vilken respons omgivningen ger. Dagens samhälle anses vara narcissistiskt.

Matvanor är en av de största bestämningsfaktorerna för hälsa. Över tid har våra matvanor försämrats vilket bidragit till utvecklandet av flera stora folksjukdomar, som hjärt- och kärlsjukdom, typ 2-diabetes och cancer. För att förbättra våra matvanor och folkhälsan behövs olika former av hälsoarbete, som bör styras av en detaljerad bild av målgruppen. På uppdrag av Stena görs i denna studie en kartläggning av kostvanorna hos medarbetarna på Stena Oil. Syftet med studien är att kartlägga kostvanorna hos medarbetarna på Stena Oil och på så sätt skapa ett underlag för en intervention med syfte att förbättra deras kostvanor.

Bakgrund Vi ägnar idag mindre tid åt hushållsarbete, där matrelaterade hushållsaktiviteter ingår såsom planering, inköp och matlagning, än för 30 år sedan. Barnfamiljer ägnar mer tid åt hushållsarbete, där matrelaterade hushållsaktiviteter ingår, och har svårare att hinna med allt som behöver göras i vardagen än andra samhällsgrupper. I tidigare studier har fokus inte riktats mot tiden barnfamiljer ägnar åt matrelaterade hushållsaktiviteter, deras matvanor samt socioekonomisk status.Syfte Syftet med studien var att undersöka tidsaspekter i relation till matrelaterade hushållsaktiviteter hos barnfamiljer avseende socioekonomisk status, kostintagets hälsosamhet samt ansvar relaterat till kön.Metod Studien genomfördes med en kvantitativ metod i form av en tidsdagbok och en enkät. Via Familjeliv.se och Facebook.se rekryterades åtta familjer till studien. Datamaterialet analyserades med Mann-Withney-u-test, Kruskal Wallis och Fischer?s exact test.

Övervikt och fetma beror främst på dåliga kost- och motionsvanor, vanor som grundläggs i tidig ålder. Eftersom cirka 80 procent av svenska barn går i förskolan och spenderar mycket av sin tid där, äter de även många av dagens måltider i förskolan. Detta innebär att förskolan har en betydelsefull roll när det gäller att skapa goda matvanor hos barnen.Syftet med denna studie var att undersöka på vilket sätt ett antal förskolor i en kommun i mellersta Sverige ar-betade för just detta. Syftet var även att se hur pedagogerna såg på sin egen roll för att främja goda kostvanor hos barnen. Den metod som användes var kvantitativ genom enkäter som delades ut till trettiofyra pedagoger på fyra olika förskolor i kommunens innerstad.

Livsmedelsverket är den myndighet som ansvarar för att sprida kunskap om goda matvanor i samhället. För att vägleda befolkningen till att äta hälsosamt utformades 2005 fem kostråd utifrån svenska näringsrekommendationer. Når kostråden fram? är en undersökning som ville ta reda på om kostråden nått fram till ungdomar. Undersökningen syftade till att kartlägga gymnasieelevers uppfattningar om hälsosam mat, deras kunskaper om Livsmedelsverkets fem kostråd samt om de efterlever kostråden.

Syftet med studien var att undersöka hur individer som arbetar skift upplever att skiftarbetet påverkar dem fysiskt och psykiskt samt hur de upplever att det påverkar deras mattider och matvanor.Metoden som användes var en kvalitativ semistrukturerad intervju. Fyra skiftarbetande informanter deltog i studien, av dessa var tre personer män och en kvinna. Informanterna i studien var 24, 27, 45 samt 45. Intervjuerna spelades in och transkriberades för att sedan analyseras med hjälp av innehållsanalys. Meningsenheter ur det transkriberade materialet valdes ut, kondenserades och kodades.

Bakgrund: Hj?rt- och k?rlsjukdom ?r den vanligaste orsaken till sjukdom och f?rtidig d?d i hela v?rlden. Studier visar att bibeh?llen livsstilsf?r?ndring efter hj?rtinfarkt minskar risken f?r ?terinsjuknande och d?d. F?ljsamhet till sekund?rprevention efter hj?rtinfarkt ?r associerat med b?ttre ?verlevnad p? l?ng sikt.

Bakgrund: Folkhälsan i Sverige beror till viss del på befolkningens matvanor. Matvanor grundläggs i de tidiga åren vilket ger den offentliga miljön, exempelvis förskolor, stora möjligheter att skapa goda förutsättningar för barnens matvanor. På såväl global som nationell nivå finns flera styrdokument som berör barns matvanor och hälsa. Det debatteras ofta vilka risker befolkningens matvanor innebär. Vi ville öka förståelsen för matens möjligheter genom ett salutogent perspektiv.

Syftet med uppsatsen är att undersöka matvanorna hos Lilla Edets åttonde klassare och den påverkan de har på deras vardag. Finns det ett samband mellan frukostvanor och BMI? Tidigare forskning har visat att sunda frukostvanor motverkar övervikt. Min avsikt är att se om jag kan finna liknande samband bland Lilla Edets åttondeklassare. Jag avser även att söka efter samband mellan sunda matvanor och prestationsförmåga i skolan samt vilken kunskap respondenterna har om kost.